Mångkulturell scouting

Scoutingen är öppen för alla. Det viktiga är inte varifrån du är hemma utan att du vill vara med i verksamheten. I scoutingen får invandrare som är unga eller gamla, pojkar eller flickor, personer med olika trosuppfattning eller politisk övertygelse vara med. Scoutprogrammet är tänkt för barn och unga men i verksamheten kan hela familjer vara med.

 

Scoutingen ska vara byggd på ett sådant sätt att allt fler unga med invandrarbakgrund får veta om den och uppmuntras att komma med. Det viktigaste är en öppen atmosfär och en vilja att ta med nya medlemmar i kåren.

Scouterna har översatt en hel del material till olika språk för att göra mångkulturell scouting enklare och underlätta kommunikationen till hemmen i situationer när det kan vara ett hinder.

Scouting enkelt på flera språk

 

 

Samarbete kan man gärna göra tillsammans med lokala invandrar- eller invandrarungdomars organisationer. Målet med samarbete är att göra saker tillsammans och inte att få fler medlemmar till kåren.

 

När man planerar samarbetet ska man tänka på vad båda får ut av samarbetet; till exempel att de unga får pröva på scouting och lär sig samarbetsövningar och kåren hjälper organisationen att genomföra en utflyktsdag. Att få understöd för ett gemensamt projekt kan vara enklare och ett samarbete kan ge nya perspektiv och utveckla scoutingen.

 

Kommunens integrationsenhet kan hjälpa om ni vill göra kåren mera tillgänglig och integrera barn och unga i er verksamhet. I vissa kommuner erbjuder man integrationsstöd och andra verktyg där lokala organisationer kan anmäla sig som en verksamhet där nyanlända kan komma med.

Att bygga förtroende tar tid. Barn och ungas förtroende bygger också på att föräldrarna tycker att scoutingen är en bra hobby för barnen. Om hobby och scouting inte är bekanta begrepp är föräldrarnas förtroende ännu viktigare. Föräldrarna kan vara rädda att hobbyn kommer ta tid från familjelivet eller så skrämmer scoutingens koppling till kyrkan dem. Det finländska samhället kan verka skrämmande när inte förtroende finns, än mindre för organisationerna när en etablerad kontakt inte finns.

 

Förtroende skapas genom möten:

  • Bjud med föräldrarna i verksamheten genom att till exempel hjälpa till på en utflykt
  • Berätta om scoutingen på ett så konkret sätt som möjligt: vad gör man vid kårlokalen (vad är en kårlokal), hur ser programmet ut på utflykten, vad lär sig barnen för färdigheter, vem drar gruppen och vem är med på utflykten?
  • Tänk på hur ni berättar om scoutingen: använder ni mycket scouttermer som inte utomstående förstår eller förklarar ni på ett sätt så att sådana som inte har svenska som modersmål också förstår?
  • Det tar tid att få nya scouter men genom att pröva på och planera tillsammans kan ni få nya entusiastiska medlemmar i kåren.
  • Varje scout är förebild för hurdan en scout är, genom att vara öppen och svara på frågor skapar man en bild av att scoutingen är en öppen organisation.

Gå dit där föräldrarna är:

  • Föräldramötet, ofta ordnar man också speciella tillfällen för föräldrar som är nyfinländare eller sådana med en svag svenska.
  • Moskéen, diskutera med den lokala imamen om scoutingen kunde få presentera sig i något sammahang
  • För flyktingar och nyfinländare ordnas det ofta egna träffar och evenemang, en gemensam aktivitetsdag eller skogsutfärd som ordnas tillsammans med integrationsenheten är ett bra sätt att lära känna nya människor.

 

Kårens checklista för inbjudan och emottagande

  • Förbered några brandtal, det vill säga en kortfattad och intressant introduktion om scouting: hur berättar man kort för föräldrar, unga och frivilligorganisationer om hur er kår fungerar, hur man kommer med och varför det lönar sig att vara scout. På vilket sätt och var kan man bjuda med nya?
  • Kom överens om vem som är ansvarig att välkomna nya medlemmen, introducera hen för de andra och svara på hens frågor.
  • I gruppen kan finnas en scoutkompis eller annan person som har ett gemensamt språk med den nya scouten som kan förklara vad som händer och se till att den nya scouten hänger med i verksamheten.
  • Diskutera! Fråga vad barnen och de unga själva vill ha ut av scoutingen, vilken typ av aktiviteter de vill ha och hur ni ska förverkliga dem. Samtidigt som de nya barnen och ungdomarna kommer med i scoutingen kan de berätta för sina vänner om scoutingen.

 

 

 

 

Bild: Tom Sundström