Kriterier för Hållbar scoutkår-certifikatet

Fostran

Vad är miljöfostran? 
Målet med miljöfostran är att stöda individer att växa till aktiva medborgare som tar sitt ansvar för miljön. Det finns ingen åldersgräns för miljöfostran, också vuxna lär sig hela tiden mer om miljöfrågor. Scoutrörelsen är en viktig förverkligare av miljöfostran i världen. 

Förhållandet till naturen växer och blir starkare genom miljöfostran där man rör sig i och observerar naturen. Det är viktigt att träna att ta ansvar i miljöfrågor både i sina egna vardagliga beslut och genom att påverka i samhället. Att ta till sig miljöinformation är såklart också miljöfostran. 

Idéer för miljöfostran i kåren 
Scoutprogrammet innehåller en stor mängd aktiviteter och material som berör miljön eller tangerar frågan; det gäller bara att komma ihåg att använda dem i verksamheten. För varje åldersgrupp finns aktiviteter eller aktivitetshelheter med miljöfostran som huvudfokus, och dessutom många aktiviteter och tips som också lyfter miljöfostran utöver aktivitetens huvudtema.  

Programsatsningen 2022-2023 Från ord till handling lyfter upp FN:s 17 mål för hållbar utveckling. För varje mål finns aktivitetstips för varje åldersgrupp. Programsatsningen hittar du också på scoutprogrammets sida.

Måltider

Vad vi väljer att äta spelar roll 
Mat, från produktion till konsumtion står för en fjärdedel av vårt ekologiska fotavtryck med betydande klimatpåverkan. Det är som tur ganska lätt att påverka vad vi äter. En tredjedel av hushållets klimatpåverkan kommer från maten och största delen av utsläppen kommer från konsumtionen av animaliska livsmedel som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Vad vi väljer att äta har större betydelse än hur långt maten transporterats. Det spelar alltså stor roll vad vi scouter väljer att äta! 

Kårens val av mat 
Kriterierna gällande mat för Hållbar scoutkår-certifikatet betonar växtbaserad mat och att minska på matsvinnet. Att äta bara lite kött och mycket grönsaker är enligt forskningen ett sätt att leva hållbart. Vegetarisk mat är dessutom hälsosam. Om kårens matlistor på utfärder, läger och seglatser hittills främst bestått av kötträtter, är det dags att minska på köttet och andra animaliska produkter. 

Enligt den planetära dieten* är rekommendationen att äta rött kött högst en gång i veckan. Gällande kyckling och fisk är rekommendationen att äta dem ett par gånger i veckan. Den största delen av miljövännens mat är växtbaserad. 

Läs mera i WWF:s matguide via den här länken.

*Planetär hälsodiet är ett sätt att äta på som ska vara en optimal kombination mellan mänsklig hälsa och miljömässig hållbarhet. Konceptet kan kort sammanfattas i fem kriterier: 

1. Gott och hälsosamt
2. Ekologiskt, helst från kretsloppsgårdar
3. Mindre animalier, mer grönsaker, baljväxter och fullkorn
4. Lokalt producerat i säsong
5. Minskat svinn
   

Anskaffningar

Genom smarta anskaffningsbeslut kan vi minska på naturresursers överkonsumtion. Vi köper mindre och mer långsiktigt, och tar hand om den utrustning vi väljer att investera i.

Få tips om hur man kan reparera olika saker på Natur och miljös sida Reparera mera via den här länken.

Kårlokaler och utfärdsstugor

Måttfull och hållbar användning av värme och elektricitet 
Finland har ett kallt klimat, men det finns ingen orsak att det inomhus känns som en värmebölja mitt i smällkalla vintern.  Om vi klär oss varmt och drar på yllesockorna går det utmärkt att hålla en lite lägre inomhustemperatur. Det är också skäl att stänga av elektriska apparater i kårlokalen eller utfärdsstugan då de inte används.  En tom lokal eller stuga behöver inte vara särdeles varm. Då ni ger er iväg hem efter utfärden kan ni vrida ner temperaturen till grundvärme eller stänga av den helt, beroende på situationen. 

Brasan tänds ovanpå vedstapeln
Scouter kan garanterat göra upp eld på ett sätt eller annat, men får de i kåren lära sig att göra upp eld på rätt sätt? Även många scoutveteraner har som barn lärt sig att tända brasan underifrån, under klabbarna, vilket gör att det uppstår stora mängder småpartiklar som är skadliga för hälsan. Satsa på att alla scouter i kåren lär sig att bygga en brasa och tända den från toppen: de största klabbarna radas längst ner och fnösket läggs på toppen. Då brinner träet rent och partikelutsläppet minskar.

Resor och utfärder

Resor till och från kårlokalen 
Kårerna i Finland har olika utgångspunkter gällande hållbart resande och valmöjligheterna till det beroende på var kårens verksamhet och kårlokal finns. I stora städer kan kårlokalen finns vid goda kollektivtrafikförbindelser, medan på mindre orter kanske dessa inte alls finns. Det finns hur som helst alltid en möjlighet att välja ett sätt att färdas som är lite mer hållbart. 

Uppmuntra scouterna till att använda sig av kollektivtrafik, att cykla eller gå till och från kårlokalen. Ifall det inte finns någon lämplig kollektivtrafik till eller från kårlokalen, är det vettigt att skapa ett fungerande samåkningssystem vårdnadshavarna emellan, så att enskilda barn inte blir skjutsade i var sin privatbil. En bra idé är att organisera samåkningsbörsen digitalt.

Ledarna bör följa ovanstående principer även i sitt eget sätt att färdas och på så sätt vara ett gott exempel mot en mer hållbar färdmedelkultur i kåren. 

Distansverksamhet 
Särskilt ledarmöten är bra att ordna så att det finns möjlighet att delta på distans. Då skapas inga utsläpp alls för resor. 

Återvinning

Lokala anvisningar för återvinning och sopsortering 

Möjligheterna att sopsortera och återvinna material varierar från kommun till kommun. Det är ofta vanligare i tätorter att olika slags material (glas, papp/kartong, metall o.sv.) kan samlas in direkt från fastigheterna än i glesbygden, där invånarna själva förväntas transportera sitt avfall till insamlingspunkterna. Det är alltså bra att kolla upp med sitt eget avfallsbolag vilka återvinningsmöjligheter det finns i närområdet. 

Om det inte går att återvinna en viss typ av avfall vid kårlokalen, så finns det vanligtvis allmänna insamlingspunkter där det går att lämna t.ex. glas- och metallburkar. Det går också bra att själv kompostera bioavfall, tex. vid kårlokalen. 

Vi ser till att scouterna känner till hur sopsorteringen fungerar i kåren För att sopsortering och återvinning ska fungera behövs tydliga och enkla anvisningar. Med bra instruktioner lyckas sorteringen och soporna landar i rätt insamlingskärl. Det är också viktigt att sopsortering och återvinning regelbundet lyfts upp och betonas i många olika sammanhang, så att det blir en självklar vana. En välfungerande kommunikation bland ledare och scouter kring återvinningen vid kårlokalen och utfärdsstugan bidrar till att den fungerar.  

Scoutresor och utlandsprojekt

Hållbara resor inom scouting 
Att bygga vänskap över gränserna är ett ideal som uppmuntrar till scoutresor. Global fostran är en viktig del av scouting också i Finland, och det är viktigt att så många scouter som möjligt erbjuds och tar chansen till att samla på sig också internationella scoutupplevelser till exempel på lägerresor, vandringar moot’s eller jamboreer utomlands. Det viktigt att på scoutresor och utlandsprojekt följa principerna för hållbart resande. 

Val av fordon
En väsentlig del av hållbart och miljövänligt resande är att undvika flyg- och kryssningsfartygstrafik. Om lägret ordnas på europeiskt område dit hela lägerkåren ska ta sig tillsammans, så kan resan oftast göras med abonnerad buss. Då man reser till Europa från Finland måste man ändå oftast korsa Östersjön med ett kryssningsfartyg.

Ifall flygplan ändå är det enda rimliga alternativet för att ta sig fram till landet, eller om det krävs flera eller långa resor med kryssningsfartyg för att komma fram, så bör man på en hållbar scoutresa kompensera för de utsläpp som uppstår.

Tillgänglighet

Social hållbarhet är också en del av hållbar utveckling.  Att sänka ribban för att komma med i scouterna är en uppgift för var och en av oss! Vi behöver utveckla våra vanor och traditioner för att på riktigt vara en välkomnande och öppen verksamhet som det är lätt att komma med i. 
Nedan finns listat olika åtgärder som ni kan ta till er då ni beaktar tillgänglighetsaspekter i kårens verksamhet. 

• Informera om medlemsavgiftsbefrielse
• Erbjud stöd för utfärds- och evenemangsavgifter till scouter
• Erbjud låneutrustning
• Bekanta er med trygg tillsammans-materialet och utse trygghetsperson(er)
• Ha en plan för respektfullt beteende
• Fundera på psykiskt välbefinnande i scouterna
• Bekanta er med tillgänglighetsverktyget

Du kan läsa mer om trygghet i kåren och bekanta dig med material som nämnts ovan via den här länken.

Fostran

• Ledarna i vår kår beaktar det allmänna målet för fostran Förhållande till omgivningen när de planerar programmet för alla kårens åldersgrupper. 
• Kårens gruppledare och lotsar känner till exempel på miljöaktiviteter i scoutprogrammet som lämpar sig för de åldersgrupper de leder.
• Utfärder, läger och seglatser innehåller regelbundet sådant program som har med hållbarhet, miljö och natur att göra. 
• I veckoverksamheten, under utfärder och på läger övar vi att främja miljöskydd i vår vardag t.ex. genom att sortera sopor, vårda utrustningen, åka kollektivt och spara energi. 
• Ledarna i kåren ser till att scouterna i de olika åldersgrupperna får möjlighet att öva sig att främja och påverka för en hållbar utveckling.

Måltider

• Ledarna i vår kår uppmuntrar varandra att under evenemangen prioritera och servera mat som består av växtbaserade råvaror.   
• Under kårens utfärder, läger och seglatser är åtminstone varannan varm måltid vegetarisk för alla deltagare.  
• Ledarna i vår kår uppmuntrar utfärds-, läger- och seglatskockar att lära sig tillreda god och näringsrik vegetarisk mat.  
• Under kårens utfärder, läger och seglatser är menyerna planerade så att det uppkommer så lite matsvinn som möjligt.
• Vi har i förväg tänkt ut hur de matrester som uppkommer under utfärder, seglatser eller andra evenemang kan komma till nytta, och erbjuder t.ex. att deltagarna har möjlighet att ta med sig mat hem efter evenemanget.
• Vi motarbetar matsvinn genom att vi regelbundet använder de äldsta produkterna i kårens skafferi först, är uppmärksamma på om en del matvaror blir stående i skåpet och städar bort gamla produkter om det behövs.
• För att minimera matsvinnet uppdaterar vi de recept som ofta används i kåren så att mängden mat motsvarar åtgången.   
• Då det är lätt att få tag på närproducerade råvaror, ekologiska och/eller Rättvis handel-produkter eller andra certifierade produkter väljer vi att köpa dem.

Anskaffningar

• Då vi skaffar material till kåren beaktas så ofta som möjligt de faktorer som har med ekologi och ansvarsfullhet att göra.  
• Då vi skaffar material till kåren försöker vi välja sådana produkter som har lång livslängd och kan användas mångsidigt.  
• Scouterna tar tillsammans hand om kårens utrustning. När utrustningen varit i bruk ser vi över den och sköter om den så att den är i gott skick för följande användare. Scouterna övar sig på materialvård och lär sig samtidigt hur utrustningen fungerar.  
• Vi bekantar oss med olika slags produktcertifieringar och märkningar och tar dem i beaktande när vi väljer vilka produkter kåren införskaffar.    
• Vi utnyttjar möjligheterna att hyra eller låna sådan utrustning som behövs mera sällan.
• Inför läger och evenemang försöker vi skaffa sådan utrustning som går att använda flera gånger eller att återvinna. Vi undviker t.ex. att låta tillverka sådant där årtal eller datum syns tydligt och kan inverka begränsande på senare användning även om produkten i sig skulle vara gångbar.   
• Vi printar ut eller trycker upp material bara om det är nödvändigt.

Kårlokaler och utfärdsstugor

• Ledarna i vår kår prioriterar förnybar energi när de gör upp elavtal för våra utrymmen. Om kåren inte kan göra upp ett eget elavtal tar vi reda på hur elavtalet är uppgjort och föreslår, om det behövs, att det förnyas så att elen i fortsättningen är förnybar. 
• Ledarna i vår kår försäkrar sig om att vatten- och avloppssystemen i kårens utrymmen är miljövänliga. Speciellt i utfärdsstugor som ligger utanför stadens avloppsnät är det viktigt att vi är uppmärksamma på vilka slags tvättmedel som används och vad som händer med gråvattnet.  
• Vi ser till att utrymmena värms upp på ett förnuftigt sätt t.ex. genom att sänka temperaturen om det är möjligt.   
• Vi har som princip att stänga av all elektronik som inte används.   
• Ledarna i vår kår reder ut om det är nödvändigt eller möjligt att renovera kårens utfärdsstuga för att förbättra energieffektiviteten där (t.ex. genom att förbättra isoleringen).
• Vi tar tillsammans väl hand om kårens utrymmen. Kåren sköter om små reparationer och smått byggnadsunderhåll så snart något behöver göras.
• Scouterna lär sig att göra upp eld på rätt sätt. 

Resor och utfärder

• När vi gör en utfärd väljer vi att åka kollektivt, att samåka eller ordna någon annan slags gemensam transport.   
• Vi har under terminen hittat utfärdsmål som ligger i närheten och som det går att cykla eller åka kollektivt till.   
• Under terminen gör vi minst en utfärd till en plats dit deltagarna kan ta sig utan att använda motorfordon.
• Det är möjligt att delta på distans i kårens ledarmöten.
• Vi erbjuder varandra skjuts eller gör sällskap i kollektivtrafiken när vi tar oss till kårlokalen, utfärdsmålen eller lägerplatserna.
• Under åtminstone en av kårens utfärder under terminen gör deltagarna någonting för att kompensera miljön för den koldioxidbelastning som allas resor till utfärden innebar.
• Vi reser med flygplan eller kryssningsfartyg endast i noggrant övervägda situationer och kompenserar för de koldioxidutsläpp som resorna medför.

Återvinning

• Vi anger tydliga instruktioner om återvinning vid kårlokalen och i samband med utfärder och seglatser.
• Vi sorterar det avfall som uppkommer i kårlokalen och ombord på kårens båt i enlighet med de möjligheter till sopsortering som den lokala sophanteringen erbjuder (papper, papp/kartong, glas, metall, plast, bioavfall, problemavfall).  
• Vi sorterar de sopor som uppkommer under seglatser och utfärder (papper, papp/kartong, glas, metall, plast, bioavfall, problemavfall).  
• Om det inte finns möjligheter att sortera sopor vid den fastighet som kåren använder strävar vi efter att organisera sopsortering där eller ser till att de sorterade soporna transporteras till närmaste återvinningsstation. 
• Ledarna i vår kår informerar kårmedlemmarna om hur återvinningen går till vid kårlokalen, utfärdsstugan, ombord på båten och under utfärder. 
• Vi undviker att använda engångskärl vid våra evenemang.
• Vi planerar i förväg vad vi ska göra för att minska mängden avfall och svinn under utfärder, läger och evenemang.

Scoutresor och utlandsprojekt

• Då kåren gör en scoutresa känner deltagarna till och följer principerna för hållbart resande.
• Scoutresan innehåller ett moment där deltagarna utför en god gärning till förmån för det lokala samhället.
• Den koldioxidbelastning som scoutresan innebär kompenseras på något sätt. 

Tillgänglighet

• Ledarna i vår kår informerar regelbundet sina medlemmar om möjligheten att söka om befrielse från medlemsavgiften. Kåren kan bevilja befrielse från kåravgiften och FiSSc kan på sociala och ekonomiska grunder befria från förbundens avgifter för ett år i taget. 
• Kåren har system för att stöda eller befria enskilda medlemmar från utfärds- och evenemangskostnader och informerar alla om detta i utskick och evenemangsbrev. 
• Kåren har låneexemplar av den vanligaste utfärdsutrustningen och informerar medlemmarna regelbundet om vad som finns. 
• Kåren har en utsedd trygghetsperson och medlemmarna vet vem som innehar uppdraget. 
• Kårens verksamhet och atmosfär förebygger mobbning och då mobbning förekommer tar man genast i saken. 
• Ledarna i vår kår känner till tillgänglighetsverktyget.