Engångsföreteelse, konflikt eller mobbning?

En utmaning med osakligt beteende är att sådant kan vara svårt att känna igen eller identifiera, speciellt för en utomstående. Dålig stämning och en känsla av utanförskap kan uppstå som följd av ett ogenomtänkt uttalande, ett missförstånd eller ett missriktat dåligt humör. Det är ändå viktigt att komma ihåg att det är den som utsätts för uttalandet som i sista hand kan avgöra kontexten. En enskild kommentar från en person kan landa i ett sammanhang av väldigt många liknande enskilda kommentarer från andra enskilda personer. Det är därför viktigt att barnen, de unga och de vuxna iakttar sitt eget beteende och vet hur de kan förebygga och hur de kan känna igen situationer där någon känner sig utsatt eller otrygg.

För en utomstående person kan det vara utmanande att skilja mellan konflikter eller bråk och mobbning. Därför är det viktigt att alla personer med ledaruppdrag i scouterna känner de grupper de leder, är uppmärksamma på osakligt beteende och har kunskap att ingripa då det behövs.

Konflikt

En konflikt kan uppstå mellan två eller flera personer med olika viljor eller synsätt. Målet med konflikten behöver inte vara att stärka den egna ställningen på den andras bekostnad. Det kan ofta handla om en kortvarig konflikt, och olika personer kan vara utsatta vid olika tillfällen.

Mobbning

Mobbning handlar å sin sida om ett kränkande beteende som kontinuerligt riktas mot samma person(er). Ofta finns en obalans i hurdan makt de inblandade personerna har gentemot varandra; den som mobbar är på något sätt starkare än den som mobbas. Maktobalansen kan finnas där redan från början och kan härstamma ur en situation av begränsat handlingsutrymme, dvs. en situation där en eller några personers deltagande eller bestämmanderätt begränsas av andra. I och med mobbningen stärks obalansen ytterligare eftersom de sociala reglerna justeras till fördel för mobbaren eller mobbarna. Det här betyder alltså att den utsatta med tiden mister sin (eventuella) jämbördiga ställning i gruppen eller relationen, och att förövarna får allt mer makt för att diktera reglerna och på så vis stärka sin egen ställning.

Situation, sammanhang och ålder är faktorer som påverkar vilka uttryck mobbningen eller det osakliga beteendet kan ta. Ett sätt att kategorisera mobbning är att dela upp den i fysisk, psykisk eller verbal mobbning.

Fysisk mobbning kan till exempel ta sig uttryck i att mobbaren ställer sig som fysiskt hinder framför offret, att hen buffar, sparkar eller lägger krokben, att hen stör eller förstör lekar eller uppgifter som den utsatte (eller de) utsatta håller på med. Psykisk mobbning kan till exempel handla om att mobbaren hotar, manipulerar eller fryser ut offret. Andra psykiska mobbningsformer kan vara att prata bakom ryggen eller att ändra på reglerna efterhand så att offret hamnar i en utsatt position. Även sexuella trakasserier är en form av maktmissbruk som kan ta sig fysiska och psykiska uttryck. Verbal mobbning kan ta sig uttryck i att mobbaren skäller, hånar, kommenterar nedvärderande eller avsiktligt tiger då hen kommunicerar med offret. Ofta används begreppet härskartekniker i vuxna sammanhang.

Exemplen ovan tar sig olika form beroende på gruppens sammansättning. I en barngrupp kan exempelvis utfrysning ske väldigt konkret och fysiskt, så att ett eller flera par barn inte tillåts vara med i en grupp eller en lek. Bland äldre kan utfrysningen ta sig mer subtila uttryck som kan vara svårare att identifiera.

För en ledare kan det också vara svårt att lägga märke till det osakliga beteendet ifall det sker över nätet, t.ex. som filmsnuttar eller osakliga chattar. Det osakliga beteendet kan ske under mötestid eller under evenemang, men likaväl kan övertrampen ske utanför scoutsammanhang, både när det gäller tidpunkt och vilka som är inblandade. Oberoende när nätmobbning sker kan den i hög grad påverka stämningen i scoutgruppen och kan kräva att du som ledare ingriper.

Vad är inte mobbning?

Obekväma eller obehagliga situationer kan uppstå inom gruppen men klassas nödvändigtvis inte som mobbning eller osakligt beteende. Följande exempel bygger på material på Arbetshälsoinstitutets webbplats om mobbning på arbetsplatsen:

  • Ifall någon i gruppen väljer att föra ett problem eller en utmanande situation inom gruppen på tal kan det kännas utmanande att diskutera frågan. Att lyfta katten på bordet är ändå inte mobbning.
  • Ett beslut som fattas kan, om det går emot tidigare linjedragningar, ge upphov till osäkerhet eller oro.
  • När en styrelse eller en grupp följer upp den enskilda ledarens arbete eller insats.
  • När en person med ledaruppdrag, exempelvis kårchef, trygghetsperson, gruppordförande eller styrelsemedlem tar upp frågan om en ledares ork och förmåga att sköta sitt uppdrag i enrum med personen.

Bild: congerdesign på Pixabay