Att känna igen och ingripa vid trakasserier

I scoutverksamheten råder nolltolerans mot mobbning och trakasserier. Ibland kan det ändå vara svårt att hantera oväntade situationer. Det kan upplevas som pinsamt om man själv blivit utsatt för trakasserier eller så är det oklart hur situationen borde hanteras.

Trakasserier på grund av kön och sexualitet är all slags icke önskvärd uppmärksamhet som har att göra med kön och sexualitet.

Att identifiera trakasserier som man själv blivit utsatt för kan kännas svårt eller obekvämt. Situationen kan kännas pinsam eller skrämmande. Ibland kan det gå en lång tid innan man inser att situationen gjorde en obekväm och att det som hände var fel.

Trakasserier riktade mot andra kan vara svåra att upptäcka. Det behöver inte nödvändigtvis uppfattas som trakasserier utifrån sett.  Om du är osäker om någon bli utsatt för trakasserier kan den utsattas kroppsspråk eller sätt att tala avslöja något om det. Hen kan rygga tillbaka, bli mer allvarlig, undvika kontakt eller ämnet i fråga. Den utsatta kan bete sig nervöst eller bli helt oförmögen att göra något. 

Om någon är tyst betyder det inte att personen går med på eller godkänner ett visst beteende. Det kan upplevas som mycket besvärande för en person att någon t.ex. rör eller kommenterar hens kropp om hen inte uttryckligen gett sitt samtycke till det.

Om du är osäker på om samtycke finns kan du helt enkelt fråga eller diskutera saken med personen.  

Trakasserier görs inte alltid medvetet och många gånger kan det handla om:

  • Tanklöst beteende – den som trakasserar förstår inte att hens beteende upplevs som störande.
  • Okunnighet – den som trakasserar vet inte att det är förolämpande att offentligt prata om någons kön eller sexualitet.
  • Likgiltighet – den som trakasserar kan inte sätta sig in i den andras situation, hen förstår inte hur hens beteende påverkar den andra negativt.

Inom scouterna kan trakasserier förekomma under följande omständigheter:

  • Grupptryck och önskan om att tillhöra en grupp. Speciellt unga har ett stort behov av att känna att de är accepterade och en del av en grupp. Tröskeln kan vara hög att att påpeka eller kritisera handlingar som man kanske själv egentligen känner är fel.
  • En person med auktoritet kan behandlas på ett annorlunda sätt. Till exempel kan det kännas svårt att klaga eller kritisera på något som en vårdnadshavare eller en lägerledare i en högre position gjort.
  • En persons karisma, eller s.a.s. en ’schysst person’ kan på samma vis vara svår att kritisera eller agera mot. Vi har alla olika sociala egenskaper och en del personer kan uppfattas som mera populära och omtyckta än andra. Det kan kännas svårt att säga till åt en person som är omtyckt av många, om hen t.ex. drar ett opassande skämt.
  • En grupps egen kultur eller jargong kan också tillåta trakasserier. Ett exempel på en sådan kultur kan vara om man i roverscoutgänget berättar opassande skämt, använder skällsord eller drar historier om en persons kön eller sexualitet. De som drar ”skämten” berörs kanske inte men någon som känner sig träffad kan ta illa vid sig. Om en sådan jargong accepteras kan det göra att personerna som känner sig träffade av skämtet tror att det är norm att bli skämtad om på det sättet.

Om ingen inom verksamheten tar på sig att uppmärksamma beteendet som något negativt, t.ex. ledaren eller chefen, sopas det lätt under mattan. Problemet försvinner inte av sig själv, och beteendet fortsätter antagligen under en lång tid om ingen gör ett försök att stoppa det.

  • Det är alltid bättre att förhindra att problem uppstår än att försöka rätta till ett befintligt problem. Därför är det värt att aktivt jobba för att bekämpa trakasserier.
  • Berätta att det inte är okej med trakasserier. Vid evenemang, kommunicera ut det t.ex. i Facebook-evenemanget, infobrevet eller annan kanal som når ut till deltagarna.
  • Meddela vem man kan vara i kontakt med ifall trakasserier uppstår. Under evenemang är det en god idé att redan på förhand utse ett par personer som fungerar som evenemangets trakasseriombud. Trakasseriombuden finns till för att försäkra att alla känner sig trygga och trivs på evenemanget samt för att det ska finnas någon att vända sig till om man blir osakligt bemött. Läs mer här om trakasseriombud på evenemang här.
  • Respektera andra enligt scoutidealen i er verksamhet. Sträva efter en rättvis och trevlig miljö där alla kan känna att de får vara sig själv.

Att bekämpa trakasserier lyckas inte alltid. Då kommer vi till den knepigare delen, som är att ingripa.

  • Säg till om du upplever att du blir osakligt bemött och be personen att sluta med det. Du kan söka stöd av människor omkring eller helt och hållet avlägsna dig från situationen. Prata med ett trakasseriombud, lägrets ledare eller någon annan du har förtroende för. Om det är möjligt, gå igenom situationen med den som betedde sig illa mot dig efteråt.
  • Om du hamnar i en situation där det verkar som att någon annan blir trakasserad eller osakligt bemött, lita på dina instinkter. Det är okej att fråga om allt är bra med personen. Ibland kan det vara bra att ta med personen som blir utsatt bort från situationen på ett smidigt sätt; be exempelvis personen komma och hjälpa dig med något någon annanstans.
  • Om det känns skrämmande att ingripa, be andra deltagare, ledare eller trakasseriombud om hjälp.
  • Om det i situationen helt klart är fråga om trakasserier, gå emellan och avbryt situationen. Du kan högt berätta vad det är som sker och t.ex. säga: ”Det är inte okej att kommentera en annan persons kropp på det där sättet” eller ”Det där lät nedlåtande”.
  • Då du hjälper en person som blir trakasserad, agera genast, men lugnt. Undvik att göra ännu mera skada genom att göra situationen värre eller verka nedlåtande åt personen som blir utsatt.
  • Lyssna på personen som blir utsatt. Personen kanske inte vill ta upp saken med den som trakasserat hen.
  • Ta tillfället i akt och påminna om att det finns trakasseriombud och att det råder nolltolerans mot alla former av diskriminering och trakasserier.

Om den som blivit utsatt önskar diskutera saken med den som trakasserat hen:  

  • Ge både den som blivit utsatt och den som orsakat situationen möjlighet att ha med ett moraliskt stöd, t.ex. en vän.
  • Pressa inte parterna att ”prata ut med varandra”, såvida båda inte visar att de är villiga att göra det.
  • Lyssna på personen som upplevt trakasserierna. Sök inte efter orsaker och ifrågasätt inte. Säg inte saker som ”varför berättar du om detta först nu”, ”varför gjorde du inget åt saken”. Försvara heller inte den som orsakat situationen med att ”det är nu bara så här”.
  • Berätta och visa åt den som blivit utsatt att du hör hens historia, säg t.ex. ”det som hände var fel, det var inte ditt fel”.
  • Berätta åt den som trakasserat varför den här diskussionen hålls. Låt hen ge sin syn på situationen, agerade hen av okunskap, tanklöshet, för att reta eller var det p.g.a. en annan anledning.
  • Berätta åt den som trakasserat varför hens beteende har varit störande och varför personen som blivit utsatt upplevt det som stötande.

För saken vidare

  • Om diskussionen tillsammans med den som trakasserat inte ger resultat, för saken vidare. Kårens eller evenemangets trygghetsperson, kårchefen, lägrets ledare eller lägerchefen kan hjälpa till.
  • Personer som har något slags ledaruppdrag kan också hjälpa till med att bestämma vilka konsekvenser det som hänt ska ha. T.ex. kan en konsekvens vara att personen som trakasserat måste lämna evenemanget, speciellt om de andra deltagarnas säkerhet kräver det.
  • Följ upp händelsen genom att hålla skilda diskussioner med den som blivit utsatt och den som trakasserat omkring en månad eller två efter händelsen. Syftet med att göra det är att höra ifall något ännu är oklart, hur det känns nu, behandlades situationen på ett sätt som kändes okej och finns det något som ännu borde behandlas.

Det kan vara bra att utse trygghetspersoner eller trakasseriombud för ett evenemang och i all planering fundera på hur man kan beakta trivseln. Vi rekommenderar att alla som innehar ledaruppdrag i kåren eller på evenemang avlägger Tryggt tillsammans-utbildningen på förhand. Trrygghetspersonerna finns till för att försäkra att alla känner sig trygga och trivs på evenemang, samt för att det ska finnas någon att vända sig till om man blir osakligt bemött.

Läs uppdragsbeskrivning för trakasseriombud på FiSSc evenemang här och på den här sidan kan du läsa om säkerhet på evenemang. 

Material

Övningar för förebyggande av trakasserier innehåller följande tre övningar:

 

Bild: Steve Howard på Pixabay