Säkerhetsdirektiv för scoutverksamhet till sjöss

Dessa direktiv är godkända av Finlands Scouters styrelse 15.9.2022. Direktiven gäller från och med 2.4.2023.

En sammanfattning av vad som nämns i direktiven och vad som är nytt i förhållande till de förra

Innehåll

Förord

Scouting är en fostrande verksamhet som strävar efter att stödja barnens och de ungas utveckling med beaktande av deras individuella egenskaper. Målsättningen är en person som till sin personlighet och i sina levnadsvanor är en balanserad, ansvarskännande, aktiv och självständigt tänkande samhällsmedlem såväl lokalt och nationellt som internationellt. Verksamheten inom scoutrörelsen grundar sig på frivillighet och är öppen för alla som godkänner dess målsättning och värdegrund. I Finland är scoutingens målgrupp 7–22-åriga barn och unga, som i sin verksamhet får handledning och stöd av vuxna.

Dessa, år 2022 förnyade, säkerhetsdirektiv för scoutverksamhet till sjöss beskriver hur verksamhet på hav, sjöar och åar sker tryggt. Direktiven kompletterar Finlands Scouters (FS) säkerhetsföreskrifter samt FS:s direktiv för befrämjande av barns och ungas välmående (Tryggt tillsammans-direktiven).

Varje scout har rätt till trygg scoutverksamhet. Säkerheten är ingen självklarhet. Grunden för säkerheten är att alla inser sitt eget ansvar och hjälper de övriga att finna rätt inställning och tillvägagångssätt.

Dessa säkerhetsdirektiv för scoutverksamhet till sjöss gäller för all scoutverksamhet som sker till sjöss, som till exempel scoutverksamhet som genomförs ombord på scoutkårernas motor- och segelfarkoster. Simning, att röra sig på is, paddling och vattenaktiviteter på ett begränsat område behandlas också delvis i scoutingens allmänna säkerhetsföreskrifter. I denna reviderade version av säkerhetsdirektiven för scoutverksamhet till sjöss har den år 2020 uppdaterade sjötrafiklagen beaktats.

​​​I säkerhetsdirektiven definieras olika aktörers ansvar inom organisationer som ordnar scoutverksamhet till sjöss. I säkerhetsdirektiven tar man ställning till vilken roll scoutkåren har som farkostens ägare och förvaltare, distrikten och förbundens ansvar som möjliggörare av farkostkultur och samverksamhet samt Suomen Partiolaiset – Finlands Scouters ry:s roll som ansvarig instans för säkerhetsdirektiv och koordinerade part för scoutverksamhet till sjöss.

tillbaka till början av sidan

Krav på scoutverksamhet till sjöss

I den här delen berättas vad Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry (SP-FS) kräver av scouter, som deltar i sjöverksamhet, och av deras ledare. I den här delen har vi definierat minimikraven. Det är ändå bra att tänka på att med ett större antal ledare på seglatser och/eller ett mer kompetent befäl än vad minimikravet kräver kan man erbjuda en scoutverksamhet med högre kvalitet.

Minimikraven som definieras i detta säkerhetsdirektiv ska följas för att säkerställa säkerheten i verksamheten. Om säkerhetsdirektiven försummas i planeringen av ett evenemang kommer inte scoutförsäkringen att täcka för eventuella skador. Det är evenemangets ledare som ansvarar för att planera och genomföra en trygg verksamhet.

Alla scouter, både barn och vuxna, som deltar i scoutverksamhet ska ha betalat sin medlemsavgift. ​ ​De scouter som betalar sin medlemsavgift har en ansvars-, olycksfalls-, rese-, resegods-, och reseansvarsförsäkring för scoutverksamheten.

Definitioner

Dessa föreskrifter och instruktioner kompletterar Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry:s (SP – FS) allmänna säkerhetsföreskrifter och ska följas i scoutverksamhet till sjöss. Föreskrifterna träder i kraft 2.4.2023 och ersätter Säkerhetsföreskrifter för scoutverksamhet till sjöss som godkänts år 2008.

I dessa bestämmelser har ordformen ”​​​​ska göras …” använts i sådana sammanhang som är obligatoriska.

  • Med scoutverksamhet förstås verksamhet i enlighet med en verksamhetsplan eller verksamhet som kårens, distriktets/förbundets eller centralorganisationens ledning har vetskap om. Med scoutverksamhet till sjöss förstås scouters vistelse till sjöss i farkost, som är i deras ägo eller tillfälligt i deras användning, oberoende om det är en scoutfarkost eller inte.
  • Med farkost avses ett fartyg, en farkost eller ett medel som används för att färdas på vatten.
  • Med en sjöscoutkår avses i dessa säkerhetsföreskrifter en scoutkår som ordnar scoutverksamhet till sjöss.
  • En scoutfarkost är en farkost som framdrives med motor eller segel, och som används i ordinarie scoutverksamhet till sjöss.
  • Med en seglats avses ett scoutevenemang där man rör sig med en farkost som är i scoutkårens användning. En seglats är en färd till sjöss oberoende om man rör sig med en segel- eller motorfarkost. En seglats kan vara en kvälls-, dags-, helg- eller ​lång​​​färdsseglats. En långfärdsseglats räcker minst tre nätter.
  • Med tillfällig transport avses transport till sjöss som stöder övrig scoutverksamhet.

Anmälan om seglats

Kårchefen är ansvarig för att kårens verksamhet är trygg – också i scoutverksamhet till sjöss. Kårchefen ska veta om alla kårens seglatser och annan verksamhet till sjöss.

Farkostens skeppare meddelar om seglatsen på förhand åt kårchefen. Alternativt ska det finnas ett beslut om seglatsen från ett ledarråd/ledarmöte, styrelsens protokoll eller i kårens seglatskalender.

Kårchefen eller en utsedd namngiven ansvarsperson i land ska känna till vem som är skeppare för seglatsen samt seglatsens ruttplan eller seglatsområde, tidpunkt, tidtabell och antalet personer ombord.

Det rekommenderas att uppgifter om seglatser som sträcker sig över tre dygn lämnas till förbundskansliet.

Utlandsseglatser ska meddelas till Finlands Scouters kansli. Kontaktuppgifter finns på webbplatsen www.scout.fi.

Användningen av scoutfarkoster och andra vattenfarkoster

Vid användning av en scoutfarkost eller vattenfarkost bör man alltid försäkra sig om att farkosten är besiktad, att befälhavaren och besättningen uppfyller sjötrafiklagen och övriga lagstiftade krav. Till exempel, om det ombord på farkosten finns en radioutrustning som kräver lov, som en VHF-radio, ska det ombord på farkosten finnas en person som har rätt att använda utrustningen. Ombord på en scoutfarkost ska man utöver sjötrafiklagen och övrig lagstiftning alltid följa dessa säkerhetsdirektiv.

​​​​​Ägaren av farkosten, som till exempel scoutkåren eller kårens bakgrundsorganisation, ska se till att uppfylla de förpliktelser som ställs på en farkostägare vid överlåtandet av en farkost. Då man ställer en farkost till förfogande, ska man försäkra sig om att dess förare, instruktör eller innehavare har den ålder, förmåga och kunskap som enligt lag krävs. ​​Den som överlämnar eller hyr ut en farkost att framföras, styras eller manövreras av någon annan ska se till att farkosten vid tidpunkten för överlämnandet har en sådan konstruktion, är i ett sådant skick och har sådana övriga egenskaper att den är säker i förhållande till vattenområdet i fråga. Mottagaren av farkosten ska få en tillräcklig handledning för att tryggt kunna använda farkosten.

Ombord på en scoutfarkost ska extra vikt fästas vid miljöskydd. ​​Ombord på farkosten ska man agera så att verksamheten inte orsakar fara, olägenheter eller skada för naturen, miljön, fiske, naturens rekreationsbruk eller något annat allmänt eller enskilt intresse.

Flytvästar, flytdräkter eller räddningsdräkter, i rätt storlek och med rätt bärförmåga för personen, ska användas på en seglats. Endast om fartygets befälhavare anser det vara fullständigt säkert, kan man temporärt frångå användningen av flytväst.

Registrering och besiktning

Scoutfarkoster ska besiktigas enligt lag. Enligt sjötrafiklagen ska alla farkoster registreras om motorns effekt enligt tillverkarens uppgift är minst 15 kW och alla segel- och motorfarkoster med en skrovlängd om 5,5 meter eller mer ska införas i trafik- och transportregistret. Scoutfarkoster ska besiktigas enligt Segling och båtsport i Finland rf:s besiktningsdirektiv.

Om en scoutfarkost har registrerats som ett passagerarfartyg ska den besiktigas på det sätt som lagstiftningen kräver.

Scoutfarkosten ska alltid fylla besiktningskraven, då farkosten används i sjöscoutsammanhang. Besiktningskraven definierar vilka båt-, sjöfarts- och säkerhetsredskap som åtminstone ska finnas ombord.

Kåren ska skicka en kopia på besiktningsprotokollet till förbundets/distriktets sjöscoutinstruktör varje år före slutet av juni. Förbundets/distriktets sjöscoutinstruktör har rätt att kräva att få se scoutfarkostens besiktningsintyg.

Scoutfarkostens befäl

Befälhavaren är ansvarig för farkosten och personerna ombord i enlighet med lagstadgade föreskrifter. Befälhavaren ansvarar för farkostens sjöduglighet. Hen är dessutom ansvarig för att god scout- och sjömanssed råder ombord samt att dessa säkerhetsbestämmelser följs.

Befälhavaren ska inneha certifikat för seglationsområdet. Förutom certifikatet ska befälhavaren också alltid ha lov av kårens styrelse att fungera som befälhavare på ifrågavarande farkost och vattenområde. Befälhavare för lättbåtar behöver inte certifikat.

Befälhavaren ska känna och behärska farkosten väl och vara bekant med scoutkårens handlingsplan för nöd och olycksfall.

​​Om ett scoutevenemang ordnas ombord på en annan farkost än en scoutfarkost, ska evenemanget ha en eller flera ansvariga ledare i enlighet med direktiven i FS:s säkerhetsföreskrifter. Ledaren eller ledarna ska försäkra sig om att farkosten är besiktigad och att farkosten har en besättning som uppfyller dessa direktivs krav på kompetens och erfarenhet. Farkostens befäl är ansvarig för säkerheten ombord och evenemangets ledare för att verksamheten uppfyller kriterierna för scouting.

​​​Vid byte av befäl ska alla ombordvarande genast underrättas. Bytet antecknas i loggboken.

Seglatsens besättning, befäl och andra ledare

Varje seglats ska förutom befälhavare för scoutfarkosten också ha en tillräcklig besättning för att manövrera farkosten på ett tryggt sätt och för att ordna en meningsfull scoutverksamhet med tanke på deltagarnas antal, ålder och erfarenhet.

​​​Minst två ledare väljs till seglatsens befäl. Ledarna fungerar som ett arbetspar (skeppare och vice skeppare). Om vargungar och äventyrsscouter deltar i seglatsen ska skepparen vara minst 18 år gammal. Den andra ledaren ska vara minst 15 år gammal. En minst 15 år gammal scout kan fungera som skeppare på en seglats med spejarscouter och explorerscouter, förutsatt att kårens styrelse anser att den minst 15 år gamla scouten är tillräckligt kompetent för att fungera som skeppare för seglatsen.

Utlandsseglatser

En seglats som går till utlandet anses vara en scoutresa i enlighet med Finlands Scouters säkerhetsföreskrifter.

Farkostens befäl ska uppfylla kraven som ställs på reseledare.

Om en scoutkår planerar en seglats till ​​​​ett oceanområde ska scoutkåren kontakta FS:s sjöscoutgrupp ungefär ett år innan den planerade seglatsen. Gruppen ger instruktioner och handledning i reseförberedelserna och avväger i varje enskilt fall om seglatsdeltagarna har den nödvändiga kunskapen och kompetensen.

Befälskompetens och båtförarcertifikat

​​Båtförarcertifikat för scoutfarkoster tilldelas enligt dessa direktiv för seglatser på övningsområde, i skärgården eller på öppet hav. Ett certifikat tilldelat av kåren eller distriktets/förbundets eller FS:s sjöscoutinstruktör noteras i medlemsregistret.

​​​Kårens styrelse kan bevilja en person rätten att fungera som befälhavare på en viss farkost då personen har rätt båtförarcertifikat för vattenområdet och har fått tillräcklig handledning i att använda farkosten på ett tryggt sätt. Rättigheten som kårens styrelse beviljar att fungera som befäl på en viss farkost noteras i medlemsregistret.

​​Om farkosten har radioutrustning som kräver tillstånd, ska farkostens befälhavare ha det intyg som krävs för användningen. Befälet ska ha uppdaterade kunskaper i första hjälpen: antingen ett FHJ1-intyg som är i kraft eller motsvarande information och kunskap som regelbundet upprätthålls.

​​​På sjöscoutkurser utbildas befäl och skeppare för scoutfarkoster och samtidigt skapas förutsättningar för trygg scoutverksamhet till sjöss.

Båtförarcertifikat för övningsområden

Kårens styrelse kan bevilja en person, med tillräcklig ålder, kunskap och förmåga att hantera en vattenfarkost, ett båtförarcertifikat och rätten att fungera som befäl på en farkost på ett särskilt definierat övningsområde. Ett befäl på en scoutfarkost måste vara minst 15 år. Certifikatet berättigar innehavare rätten att fungera som befäl på en särskilt definierad farkost i gynnsamma förhållanden. Distriktets/förbundets sjöscoutinstruktör godkänner det farkostspecifika övningsområdet.

Andra förutsättningar för att få båtförarcertifikat för övningsområden:

  • slutförd båtförarkurs eller motsvarande kunskaper
  • tillräcklig praktisk utbildning för att navigera och manövrera farkosten samt kunskaper för att leda en trygg scoutseglats
  • tillräcklig introduktion till säker användning av farkosten

Scoutkåren ska underrätta distriktets/förbundets sjöscoutinstruktör om beviljade övningscertifikat.

Båtförarcertifikat för skärgård

Distriktets/förbundets sjöscoutinstruktör kan utgående från ansökan av kårstyrelsen för en scoutkår bevilja båtförarcertifikat för skärgård till en minst 18 år gammal scout.

Andra förutsättningar för att få båtförarcertifikat för skärgård:

  • ​​avlagd sekondkurs i enlighet med FS:s sjöutbildningssystem, eller avlagd högre kurs inom sjöutbildningssystemet, eller en högre annan sjöfartsexamen och motsvarande kunskaper
  • kunskapen att tryggt hantera farkosten i skärgårdsförhållanden, alla tider på dygnet
  • kunskapen att leda och utbilda sin besättning
  • avlagd FHJ 1 -kurs eller motsvarande kunskaper som kan påvisas
  • tillräcklig praktisk seglingserfarenhet

Certifikatet berättigar innehavaren att som befälhavare föra scoutfarkost inom skärgårdsområdet. Skärgårdsområdet omfattar Finlands kuster och insjöar, Finska vikens innersta del till Viborg och Saima kanal samt under gynnsamma förhållanden Ålands hav, Kvarken och sträckan Helsingfors – Tallinn.

Båtförarcertifikat för öppet hav

FS:s sjöscoutgrupp kan bevilja båtförarcertifikat för öppet hav åt en ansvarskännande, minst 20 år gammal scoutledare utgående från ansökan av kårchefen för en scoutkår samt distriktets sjöscoutinstruktörs utlåtande. Personen ska uppfylla kraven i de lägre båtförarcertifikaten, ha en god omdömes- och ledarförmåga och ha förmågan att upprätthålla god ordning och scoutanda.

Andra förutsättningar för att få båtförarcertifikat för öppet hav:

  • avlagd skepparkurs i enlighet med FS:s sjöutbildningssystem eller högre sjöfartsexamen eller påvisad motsvarande kompetens
  • avlagd scoutledargrundutbildning
  • kusttrafikcertifikat (SRC) som berättigar till användandet av maritim-VHF radiotelefon
  • avlagd FS:s sjöräddningskurs eller en motsvarande kurs i sjöräddning
  • tillräcklig praktisk seglingserfarenhet som befälhavare för scoutfarkost

Certifikatet berättigar innehavaren att som befälhavare föra scoutfarkost enligt vad dess besiktningsbevis tillåter.

Lättbåtssegling och paddling

Detta kapitels direktiv anpassas för verksamhet med lättbåt, roddbåtar och paddling. En lättbåt är en segeljolle där kölen inte är försedd med kölvikt. Scoutkåren ansvarar för sjödugligheten för de farkoster som kåren använder. Vid jollesegling och paddling på ett avgränsat område rekommenderas att en följebåt medverkar.

Lättbåten ska ha vattentäta skott eller skilda flottörer som håller farkosten flytande fullt vattenfylld samt vid nattseglats reglementsenlig belysning. Dessutom ska det som utrustning under seglats finnas åtminstone åror eller paddel, öskar samt en tillräckligt lång bogserlina.

Det ska finnas en ansvarsperson under varje lättbåtssegling.

Flytvästar ska alltid användas i lättbåtar, roddbåtar, och ​​kanoter. Om vattnets temperatur understiger 15 grader rekommenderas också användningen av torr- eller våtdräkt.

Vid paddling på andra områden än på avgränsade områden nära stranden tillämpas lämpliga delar av säkerhetsdirektiv från Finlands Paddling och Roddförbund rf (på finska: ​​Melonnan turvallisuusohjeita).

Användandet av en scoutfarkost som hyrfarkost

Då en scoutfarkost används till hyresverksamhet ska farkosten och befälet fylla kraven i sjötrafiklagen, sjölagen, lagen om transportservice och annan relevant lagstiftning.

I dylik verksamhet rekommenderas att om möjligt täcka eller avlägsna alla scoutemblem.

Annan scoutverksamhet till sjöss

​​​Med tillfällig transport menas en tillfällig transport till sjöss som används som stöd för scoutverksamhet. Till exempel att korsa ett vattendrag eller transportera personer från fastlandet till en ö och tillbaka är en tillfällig transport. För en tillfällig transport behöver man inte följa direktiven om båtförarcertifikat eller farkostens registrering. Men den farkost som används ska vara konstaterat sjöduglig och farkostens befäl ska ha kunskap om sjöfart och erfarenhet av att röra sig till sjöss. Den tillfälliga transporten görs på farkostens befälhavares ansvar och detta ska klargöras för hen innan transporten påbörjar. Också under en tillfällig transport rekommenderas användningen av flytväst.

Övervakning av bestämmelserna

Scoutkårens styrelse ansvarar för att kårens verksamhet är trygg. Scoutkårens kårchef eller en annan av kårstyrelsen utnämnd person ska känna till bestämmelserna i dessa säkerhetsföreskrifter samt i huvuddrag andra regler om att röra sig till sjöss och se till att dessa följs. Hen ska övervaka att befälen på farkosterna införskaffar uppgifter om förändringar i lagstiftning och andra bestämmelser, som rör trafiken till sjöss.

Scoutkårens kårchef eller en annan av kårstyrelsen utnämnd person ska:

  • hålla kontakt med distriktets/förbundets sjöscoutinstruktör
  • se till att kårens farkoster är besiktade och sjödugliga
  • ​övervaka vilka kunskaper och vilken information personer med båtförarcertifikat har i kåren och övervaka att dessa säkerhetsbestämmelser följs
  • se till att kårmedlemmarna deltar i nödvändiga sjöutbildningar som distriktet/förbundet eller FS ordnar

Distrikt/förbund med sjöscoutkårer som medlemmar ska välja en sjöscoutinstruktör och vid behov grunda ett sjöråd eller dylikt. Sjöscoutinstruktören ska efter att hen blivit vald meddela sitt namn och sina kontaktuppgifter till FS:s sjöscoutgrupp och till sjöscoutkårerna i det egna distriktet/förbundet.

Distriktets/förbundets sjöscoutinstruktör ska:

  • ​koordinera scoutverksamhet till sjöss i distriktet/förbundet och ansvara för dokumentation av verksamheten
  • fungera som en länk mellan FS:s sjöscoutgrupp, distriktet/förbundet och kårerna
  • främja säkerheten i scoutverksamhet till sjöss i distriktet/förbundet och uppmuntra och stödja kårerna att utveckla säkerheten i scoutverksamheten till sjöss
  • b​evilja och notera båtförarcertifikat för skärgård
  • ​​​behandla ansökningar om båtförarcertifikat för öppet hav och granska kompetenser
  • samla in och behandla rapporter om olycksfall på scoutseglatser
  • ansvara för koordinering och genomförande av sjöscoututbildningar i distriktet/förbundet
  • ansvara för synligheten för och kommunikationen om scoutverksamhet till sjöss i distriktet/förbundet
  • representera sjöscoutkårerna i distriktets/förbundets verksamhet

Det är Finlands Scouters sjöscoutgrupp (meripartioryhmä) som övervakar sjöscoutverksamheten i Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter rf. Gruppens ordförande kallas i dessa direktiv för FS:s sjöscoutinstruktör. FS sjöscoutinstruktör har samma rättigheter och skyldigheter för hela landet som distriktens/förbundets instruktörer har i sina distrikt/förbund.

tillbaka till början av sidan

Instruktioner för scoutverksamhet till sjöss

En trygg verksamhetskultur

​​​Förebyggande

​​​I scoutverksamhet till sjöss förverkligas scoutfostran på scoutfarkoster. I planeringen av sjöscoutverksamhet ska man förutom förverkligandet av scoutfostran också speciellt beakta säkerhetsfrågor.

​​​Verksamheten ska planeras noggrant på förhand och risken för att ändringar uppstår ska beaktas. I en på förhand planerad verksamhetsperiod beaktas förutsättningarna för en trygg seglingssäsong samt mängden utbildning och dess stigande svårighetsgrad. Verksamheten planeras så att varje enskild seglats kan genomföras på ett säkert sätt.

Kårens seglatskalender ska hållas uppdaterad. I planen definieras besättningens kompetenskrav, preliminära ruttplaner och information till deltagarna. Under seglatserna har kåren en person i land som känner till evenemangets deltagare och plan.

​​​Till exempel förändringar i väderleken, sjukdomsfall och söndrig utrustning kan ge upphov till förändringar i planen. Rätt förberedelse, tillräcklig kunskap och rätt attityd gentemot naturen och andra människor är grundläggande för en trygg och lyckad seglats.

​​​Information om farkostens skick ska alltid föras vidare till följande användare. För att försäkra denna informationsgång ska kåren etablera ett sätt för informationsförmedling mellan kårens skeppare, till exempel noggranna anteckningar i farkosten loggbok.

​​​Seglats- och ruttplan

​​​Vid planering av en seglats ska seglatsens längd, seglingsområdet, årstiden, väderleken, befälets och manskapets storlek samt deltagarnas ålder och erfarenhet beaktas. Före seglatsen ska tidtabell, program och utbildning, mat, bränsle- och vattenpåfyllning samt hur hygien och personlig vård genomförs planeras.

​​​Seglatsens ruttplan är en beskrivning på hur en enskild sjöresa genomförs tryggt. En ruttplan kan göras muntligt eller skriftligt utgående från ett sjökort.

​​​Det är önskvärt att ruttplanen gås igenom med befälet och manskapet. En ruttplan innehåller de rutter och farleder som planeras användas, möjliga reservrutter och skyddshamnar, en tidtabell, planerade navigationsmetoder och andra saker att ta i beaktande. Andra saker att ta i beaktande är till exempel fartygstrafikens rutter och tidtabeller, andra sjöfartsmässigt krävande områden och vilka segel som ska användas.

​​​Då seglatsen börjar hjälper en färdig ruttplan att förutse händelser under seglatsen och underlättar samarbetet på seglatsen. Då en ruttplan görs ska också risker förknippade med seglatsen bedömas. Risker är till exempel väder och förhållanden, manskapets kunskapsnivå, utmaningar på rutten och möjliga överraskande tekniska fel och skador på farkosten.

​​​Sjöresan ska planeras noggrant på förhand och vilka metoder som används för navigering och positionsbestämning bestämmas. Det är viktigt att både information från olika källor och sjöfartsutrustning används på ett effektivt sätt. Genom att kontinuerligt jämföra och utvärdera information så som ruttplan, observationer, platsbestämningar och information som navigationssystemen producerar uppnås den största noggrannheten.

Förbered er på det kommande och var alltid ett steg före:

  • Välj vilka metoder för positionsbestämning som används
  • Använd alltid flera metoder
  • Anpassa metoderna enligt situation

​​​Navigationen kan till exempel basera sig på optiska observationer av omgivningen, elektroniska metoder för positionsbestämning, radarmätning eller död räkning. Farkostens egenskaper och vilka apparater som finns tillgängliga, väder och förhållande, seglingsrutten och sjöområdet samt kunskapen och erfarenheten påverkar alla valet av vilken metod som används för positionsbestämning.

Kom ihåg: varje metod har sina svagheter och risker för att göra fel. Öva regelbundet för krävande förhållanden!

​​​Navigationen utgår från ruttplanen. Uppdaterade sjökort och navigationsutrustning ska användas. Befälet ska ha fått tillräckliga instruktioner för att använda farkostens navigationsutrustning.

​​​En kontinuerlig och detaljerad kommunikation i manövrering, utkik och navigation är en central del av trygg manövrering. Fäst speciell uppmärksamhet i byte av manövrerings- och navigationsansvar. Befälet ska kontinuerligt se till att farkostens position är känd.

​​​Ledarskap ombord på en scoutfarkost, vaktsystem

​​​Befälet ansvarar för att utbildningen och verksamheten ombord på en scoutfarkost är i enlighet med scoutmetoden. På scoutbåten genomförs utbildningsseglatser för scouter i olika åldrar och det kräver noggrann förberedelse av skepparen och vice skepparen.

​​​Befälet ansvarar för att unga ledare deltar i att ordna utbildning och program enligt scoutprogrammet och scoutmetoden. Skepparna och ​vice skepparna​ är inte nödvändigtvis de enda utbildarna, utan till exempel också vaktchefen kan ha ansvar för utbildningen ombord. Även unga scouter ingår i besättningen ombord och är inte bara passagerare.

​​​Vaktsystemet är ett utmärkt redskap i utbildningen i och med att det möjliggör för seglatsdeltagarna att tryggt öva på uppgifterna ombord som medlemmar i en grupp. Med hjälp av vaktsystemet kan man också schemalägga vilo- och övningstiden under längre seglatser och samtidigt se till att uppgifterna fördelas jämn mellan alla deltagare.

Besättningens välmående

​​​Med tanke på tryggheten och välmående är det viktigt att ta hänsyn till hurudant samspelet är ombord och hur människor bemöts. I scouternas anvisning Tryggt tillsammans finns mer noggrant definierade principer för hur barn och unga bemöts på ett respektfullt sätt.

​​​En deltagare på en scoutseglats ska på förhand få tillräckligt mycket information om hur hen kan förbereda sig, vilken utrustning hen behöver och om planen för seglatsen. Befälet ska genom anmälningssystemet få tillräckligt med information om deltagaren, så att befälet kan ta möjliga specialbehov i beaktande redan i planeringsskedet. Befälet avgör om alla deltagare har tillräckliga förutsättningar för att delta i seglatsen. Under evenemanget ska skepparen ha förmågan att bedöma om alla deltagare har förutsättningar att fortsätta seglatsen på ett meningsfullt och tryggt sätt, samt ha förmågan att vid behov avbryta seglatsen.

​​Under seglatsen ansvarar befälet för att deltagarna får tillräckligt med information genom tydliga instruktioner och tips som anpassas till deltagarnas ålder och erfarenhetsnivå. Deltagarna får respons på ett lämpligt sätt för åldersgruppen och respons kan även ges kollektivt till hela besättningen eller i mindre sammansättningar till exempel efter vakt. I diskussioner uppmuntras deltagarna att föra fram sina egna frågor, sin egen oro och sina egna önskemål. Då man agerar enligt principen för respektfullt bemötande kan varje deltagare lita på utbildarna och känna sig trygga.

Hygien och matlagning

​​I farkostförhållanden ska det finns tydliga tillvägagångssätt som alla känner till om hur man sköter om sin personliga hygien. Speciellt handhygien är viktigt också i farkostförhållanden. Om det inte finns möjlighet till handtvätt ska desinficerande handsprit användas.

​​​​Även ombord på en farkost gäller regler för trygg tillredning av mat. Det viktigaste är att undvika att förvara känsliga råvaror och livsmedel för länge i för hög temperatur (+6 – +60 °C). Känsliga råvaror som lätt blir dåliga ska förvaras tillräckligt kallt och förvaringsutrymmets temperatur ska kontrolleras med jämna mellanrum. Köket och alla tillredningsredskap ska hållas rena.

Vid tankning och förvaring av dricksvatten är det viktigt att vara noggrann och under seglatsen ska vattenkvaliteten granskas kontinuerligt. Det är också viktigt att ha en reserv med dricksvatten som hålls avskilt under seglatsen. Speciellt för seglatser utomlands är det skäl att noggrant överväga flaskvatten som håller bättre, att använda en vattenrenare eller att koka dricksvattnet.

Säkerhetsplan för scoutfarkost

Det rekommenderas att en scoutfarkost har en säkerhetsplan som innehåller instruktioner för agerande i faro- och olyckssituationer.

Målsättningen med en säkerhetsplan är att stödja scoutfarkostens befälhavares uppdrag som ledare för en seglats, speciellt i avvikande situationer. En bra säkerhetsplan erbjuder färdiga handlingsmodeller för kårchefen och distriktets/förbundets sjöscoutinstruktör i krissituationer.

Säkerhetsplanen kan till exempel innehålla följande delar:

  • Farkostens uppgifter
  • Riskbedöming
  • Säkerhetsschema
  • Åtgärdskort för nödsituationer
  • Andra åtgärdskort och instruktioner
  • Instruktioner för att kalla på hjälp
  • Instruktioner för kriskommunikation

​​En rekommendation är att kåren kartlägger riskerna för användandet av scoutfarkosten och planerar hur man förbereder sig för dessa risker. Förutom risker förknippade med farkosten och sjöfart ska också risker förknippade med dockning, service och motsvarande tas i beaktande. Beakta särskilt följande:

  • skyddsutrustningens tillgänglighet och användning
  • alla deltagares tillräckliga information och kunskap om användningen av verktygen samt allmänt om säkra arbetssätt
  • övervakning och handledning av minderåriga och oerfarna
  • arbete på hög höjd (t.ex. i masten) samt lyft- och elarbete

​​​Till säkerhetsplanen kan bifogas också andra instruktioner som behandlar användningen av farkosten och ordnandet av en seglats. Sådana är t.ex. instruktioner för vakthavande vakten, båtförarcertifikat, befälskompetens, gränserna för övningsvattenområde samt uppföljning av arrangerande av olika övningar och utbildningar.

Åtgärder vid olycks- och farosituationer

Befälhavaren på en scoutfarkost ska vid en olyckssituation använda alla metoder som behövs för att kalla på hjälp.

  1. Agera enligt scoutfarkostens säkerhetsdirektiv!
  2. I sjönöd eller då en fara hotar personer ombord, kalla på hjälp enligt följande:
    • Till havs:  +358 294 1000 och VHF-kanal 16 / VHF-DSC 70
    • På insjöar: 112 och VHF-kanal 16 / VHF-DSC 70 
    • Icke-brådskande fall på finländskt vattenområde (Trossi): 0800 30 22 30 
    • Det allmänna nödnumret 112 och numret till Finlands sjöräddning +358 294 1000 fungerar också utomlands.
  1. Du kan vid behov också kontakta Finlands Scouters kriskommunikationsjour 09 8865 1155. 
  2. Meddela kårchefen eller kårens sjöscoutverksamhetsansvariga och vid behov distriktschefen/scoutchefen eller scoutkansliet. Det är viktigt att ge en faktabaserad bild av vad som hänt och varför.
  3. Kontaktförfrågningar från media riktas rakt till det egna scoutdistriktet/scoutförbundet.
  4. Uppmana de inblandade att undvika att dela information om det skedda på sociala medier eller åt utomstående. Kriskommunikation är konfidentiellt.
  5. Påbörja avlastningssamtal vid behov.
    Definitionen på sjönöd är inte entydig. Den rådande situationen i förhållande till befälets och besättningens kompetens och handlingsförmåga definierar om det behövs extern hjälp. Det är ändå alltid fråga om sjönöd i situationer där det finns en risk för fara för dem som befinner sig ombord. Det är klokt att be om hjälp i tid.

Situationer där det är fråga om sjönöd och det är nödvändigt att kalla på hjälp:

  • farkosten läcker
  • det brinner ombord
  • man över bord
  • man behöver överge fartyget

Situationer där det är fråga om en farosituation och det kan vara nödvändigt att kalla på hjälp.

  • maskinfel
  • att köra på grund
  • krock
  • nödankring
  • sjukdomsanfall

Om du är osäker på vad du ska göra, kalla på hjälp!

Källa: Hjälp! – Båtägarens säkerhetshandbok (Gränsbevakningsväsendet, 2017)

Meddela om risksituationer

​​​Finlands Scouters sjöscoutgrupp samlar information om risksituationer som skett till sjöss i sjöscoutverksamhet. Sådana situationer är olyckssituationer, farosituationer och andra säkerhetsobservationer, som att apparater gått sönder eller olika nära ögat-situationer. Distriktets/förbundets eller FS:s sjöinstruktör ger instruktioner om hur du meddelar om en risksituation. Du kan meddela om en risksituation genom att använda den elektroniska blanketten som finns på scouternas webbsida www.scout.fi/sjosakerhet

​​​Med hjälp av blanketten kan du göra en anmälan i enlighet med dessa säkerhetsdirektiv om en olyckssituation, farosituation eller en annan säkerhetsobservation om scoutverksamhet till sjöss. Avsikten med anmälan är att förbättra säkerheten och säkerhetsinformationen i scoutverksamhet till sjöss. Avsikten är inte att söka efter skyldiga eller fel.

​​​Vid anmälan om en säkerhetsobservation är rekommendationen att speciellt mycket vikt läggs på att beskriva händelserna, på att analysera orsakerna och att berätta hur ni agerade i situationen. Den viktigaste delen är förbättringsförslag och rekommendationer – med hjälp av dem kan vi alla scouter lära oss någonting.

tillbaka till början av sidan

Säkerhetsdirektiv för scoutverksamhet till sjöss 2023

Utgiven av Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry

Redaktion: Aleksi Alho, Anni Silvola, Kirsi Honkasalo, Ville Koho, Janne Puikko, Anu Kääriäinen

Översättning: Annika Rönnblad