Vuxenrekrytering

Scouting är även en hobby för vuxna! Nya vuxna behövs inom scoutingen så att vi har tillräckligt många hjälpande händer att hålla verksamheten rullande.

De viktigaste att tänka på då ni rekryterar vuxna

Rekrytering av vuxna blir lättare om den görs till en kontinuerlig och automatisk del av ledarnas verksamhet.

  • Alla kårens ledare bör ta ansvar för rekryteringen! Ledarna behöver påminnas och uppmuntras till detta regelbundet.
  • De vuxna är väldigt viktiga. Det finns alltid mycket att göra och ju fler hjälpande händer som finns till hands är det lättare att få saker gjorda. Tack vare de vuxna kan vi erbjuda mer verksamhet för allt fler barn och unga.
  • Människor ställer upp då vi frågar dem. Ibland måste vi fråga flera gånger.
  • Det är lättare att komma med om den tillfrågade vet vad som ska göras. Beskriv alltid uppgiften som du behöver hjälp med. Hur länge tar den? Vilka kunskaper behövs?
  • Om personen du frågade inte vill ställa upp, bli inte nedslagen. Fråga istället ”Vad skulle du vilja göra?”
  • Fråga på nytt. Och en gång till. Kanske inte under samma dag dock. Och ANTA INTE något för någon annans del, ”inte vill hen säkert ändå, jag ids inte fråga” stämmer kanske inte.

Människor ställer upp då vi ber dem om hjälp

Affischer, kampanjer, reklam och synlighet är viktigt. Att scouting syns för de människor som bor i området får dem kanske att minnas sina egna scouterfarenheten, de träffar er, trevliga människor, snackar gärna om det ena och det andra och får en positiv bild av scoutingen. De kanske inte ännu kommer på vad detta har med dem att göra. Därför måste vi be dem att komma med.

Att be någon komma med är mycket enkelt. Kom också alltid ihåg att det är miljoner gånger mer effektivt att fråga ”kommer du med mig” eller ”vill du komma med i vårt gäng” än ”kommer du till kåren med de där typerna”.

Att smyga in: portteorin om att komma med i scouterna

Alla viger inte hela sin själ och fritid direkt till scoutingen. Det är viktigt att förstå och acceptera att vissa människor ger scoutingen ett par timmar eller några kvällar. De kanske gärna använder samma tid en gång till och ytterligare en gång och på så sätt smygs de in i gänget. Förhoppningsvis tar de större ansvar med tiden. Vi ska också vara glada över dem som hjälper till lite grann. Vi måste orka ge instruktioner och visa hur det går till. Vi måste också se till att tacka även för en liten grej och för att personen fått känna sig nyttig. Om någon ställer upp och får endast höra kommentarer om att hen inte ställde upp för hela säsongen, har den personen knappast lust att komma med igen.

Upprätthåll en lista på dem som kom och hjälpte till, som gärna snackade bort en stund, som verkade intresserade eller frågade om verksamheten. Fråga dem igen. Fråga dem om det är okej att skicka kårens nyhetsbrev till dem. Håll dem kvar i snacket, berätta hur det går för er och be dem ställa upp igen. Se till att människorna vet var möjligheten att konkret komma med är, var det behövs hjälp och var det finns lediga uppdrag.

I de situationer när ni träffar eller är i kontakt med exempelvis vårdnadshavare till barn lönar det sig att samtidigt berätta var hjälp behövs och att var och en är välkommen med. I utfärdsbrevet kan ni skriva att hjälpande händer är välkomna och på en träff för vårdnadshavare kan ni önska de vuxna med som följe till nästa evenemang. Då vårdnadshavarna hämtar sina barn från bussen kan ni berätta att nästa gång kan även de vuxna komma med på utfärd.

Även en ny vuxen vill ha en hobby som är rolig

Det är lättare att komma med i gänget tillsammans med en kompis. Fråga alltid av en ny typ om hen har en kompis som också vill komma med. Om det inte finns någon sådan, bilda då en egen grupp av de nya vuxna som kommit med ungefär samtidigt. Det lönar sig att utse någon ledare från kåren som tar hand om de nya och fungera som scoutfadder. Scoutfaddern kan ringa de nya på förhand och kolla att de vet de väsentliga, kan packa med de rätta grejerna och får svar på frågor som de har.

Det är allas gemensamma ansvar att se till att den nya vuxna känner att hen hör till gruppen. Scoutfaddern kan påminna om detta då snacket börjar gå in på banor som ingen utomstående kan förstå.

Bild: Jockum Lundsten