Kårens alla ledare ansvarar tillsammans för kårens verksamhet och dess existens. I sista hand är det kårchefen som bär ansvaret för verksamheten men utan alla ledare skulle det vara svårt, om inte till och med omöjligt, att förverkliga all verksamhet. Det finns olika mycket administrativa uppgifter beroende på hur många medlemmar kåren har men vissa uppgifter måste skötas oberoende av kårens storlek.
Kåren är en självständigt fungerande enhet men kårens styrelse ska aktivt hålla kontakt med bakgrundsorganisationen, andra kårer, förbundet och varje kårmedlems hem. Kårens uppbyggnad kan se ut på olika sätt, i de flesta kårer är verksamheten uppdelad i avdelningar utgående från åldersgrupperna.
Kåren har en styrelse som ansvarar för praktiska arrangemang och sköter om kårens administration. Styrelsens uppgift är att skapa förutsättningar för kårens alla avdelningar och ledare att utföra sina uppgifter bra och lyckas med sina uppdrag.
De flesta kårer är registrerade föreningar. Finlands Scouter rekommenderar att alla scoutkårer är registrerade föreningar. Oberoende av om kåren är registrerad eller inte är ni som kårens ledare skyldiga att se till att föreningslagen efterföljs i kårens verksamhet. Kåren har utöver den egentliga scoutverksamheten också officiell föreningsverksamhet och därtill hörande administrativa uppgifter.
Mera information om registrering av en förening, föreningsregistret och föreningslagen hittas på bl.a.:
Konstituering, beslutsfattande och verkställighet
Alla föreningar bör ha tre organ:
- föreningens möte, vars uppgift är beslutsfattande
- styrelsen, vars uppgift är verkställandet av föreningens mötens beslut
- verksamhetsgranskningen, som övervakar att verksamheten är laglig och i enlighet med föreningens beslut.
Enligt föreningslagen (1989/1503, 25 §) har varje medlem som fyllt 15 år rösträtt och yttranderätt på kårens alla möten om inte kårens stadgar säger annat. Man kan inte sänka åldersgränsen och inte heller begränsa rösträtten så att bara en liten del av medlemmarna kan bestämma om kårens angelägenheter. Observera att alla medlemmar har obegränsad rätt att närvara vid kårens möten. Närvarorätten är så absolut att också om man röstar om att utesluta en person ur kåren får personen i fråga själv delta i omröstningen.
Däremot har styrelsemedlemmar och medlemmar som sköter administrativa uppgifter inte rätt att rösta gällande val eller avsättande av verksamhetsgranskare, fastställande av revisionsberättelsen eller beviljande av ansvarsfrihet, om beslutet gäller den tid personen själv varit ansvarig. De är då så att säga jäviga. En kårmedlem kan inte heller delta i beslutsfattande om det är frågan om ett avtal mellan honom och kåren, där han och kåren har en intressekonflikt.
Ibland kan det hända att det på ett kårmöte ska beslutas om fastställande av bokslut eller beviljande av ansvarsfrihet men bara jäviga personer är närvarande. I sådana fall följs inte bestämmelserna om jäv eftersom man bör kunna fatta beslut i de ärenden som hör till de stadgeenliga mötena då mötet är stadgeenligt sammankallat.
Bild: Alma Lüttge
