Åldersgrupper

Vargungen är en ivrig och rask ny scout men är ännu i en mycket känslig ålder. I vargungarnas program gör man det mesta tillsammans och övar olika färdigheter i berättelsernas värld.

Vargungarnas grupp kallas flock. Flocken har möten en gång i veckan och består av 8–12 vargungar. Flickor och pojkar kan vara i samma flock. Den lilla vargungen behöver ännu en trygg vuxen i sin närhet, varför en till två vuxna eller roverscouter och eventuellt en explorerscout är ledare för flocken. Ledaren kallas akela. Vargungarna kan också själva ha små ledaruppdrag, som till exempel att leda en lek under ett flockmöte.

Vargungeprogrammet består av 35 olika spår som är indelade i undergrupper enligt målen för fostran. Som första spår avläggs välkommenspåret. Därefter väljer akelan och vargungarna tillsammans vilka spår flocken ska avlägga. Som avslutning på åldersgruppen får man vargungesigillet, en vargungetass.

Äventyrsscouten är redan en betydligt mer erfaren scout än en vargunge och behöver annorlunda, mer utmanande, aktiviteter på möten och utfärder. Äventyrsscouten har redan erfarenhet av att fungera i grupp och även verksamhet i mindre grupper finns på åldersgruppens program.

Äventyrsscouterna har möten i stora grupper, lag, på 10–15 personer varje vecka. Laget är indelat i 2–3 små patruller. Ett lag kan bestå av både pojkar och flickor. En till två äldre ledare eller roverscouter samt eventuellt en explorerscout är ledare för laget. Ledaren kallas kapten. Dessutom får varje äventyrsscout i tur och ordning vara patrulledare ett par månader och ansvara för sin egen lilla patrull. Spejarscouterna har också några ledarskapsövningar med äventyrsscouterna.

Äventyrsscouttiden omfattar 2–3 år beroende på kåren och laget. Programmet inleds med ett välkommenskede och fortsätter med fyra egentliga programhelheter, väderstreck. Varje väderstreck räcker ungefär ett halvt år att avlägga och innehåller ungefär 20 aktiviteter, två utfärder, en scoutfärdighetstävling och minst ett specialmärke. Som avslutning på åldersgruppen får man äventyrsscoutsigillet, en kompassros.

Om äventyrsscouttiden i kåren är tre år, avlägger äventyrsscouterna under det tredje året interkardinalstreck. Interkardinalstrecken omfattar olika aktiviteter som fördjupar tidigare kunskaper och lär scouterna nya färdigheter. Under det tredje året kan äventyrsscouterna utöver interkardinalstrecken avlägga olika specialmärken som intresserar.

Spejarscouterna är liksom äventyrsscouterna intresserade av aktiviteter, även om deras experimentlust är större än tidigare. Scouterna är i tonåren under största delen av sin spejarscouttid, vilket starkt påverkar deras behov och iver. Spejarscouterna klarar redan bra av att fungera självständigt både i grupp och var för sig. Spejarscouterna fungerar i skilda flick- och pojkpatruller på 4–12 personer. Patrullen samlas en gång i veckan. Dessutom ordnas med 1–2 månaders tidsintervaller gemensamt program för hela åldersgruppen i form av möten eller utfärder. En explorerscout är patrulledare för spejarscouterna. Därtill har spejarscouterna själva tillfälliga ansvarsuppdrag i olika situationer. Lotsen, som bör vara en utbildad äldre ledare, har en extra viktig uppgift i spejarscoutgruppen. Lotsen planerar verksamheten tillsammans med patrulledaren och stöder honom.

Spejarscoutprogrammet omfattar 2–3 år beroende på äventyrsscouttidens längd. Spejarscouternas program består av fyra etapper på ett halvt år, alla omfattande både obligatoriska och valfria aktiviteter. Varje etapp avslutas med ett evenemang, fyren, där de färdigheter spejarscouterna lärt sig under etappen testas. Som avslutning på åldersgruppen får scouten spejarscoutsigillet, Kims leende.

Om spejarscoutprogrammet i kåren är treårigt har spejarscouterna tilläggsprogram efter de två första årens grundprogram. Tilläggsprogrammet består av fyra etapper som vidgar och repeterar grundprogrammet och ger spejarscouten tid att ta till sig spejarscouttidens kunskaper och färdigheter. I tilläggsprogrammet övar spejarscouterna sig speciellt i att ta ansvar och att leda genom olika projekt.

Äventyrs- och spejarscoutprogrammen omfattar sammanlagt fem år. Kåren väljer själv vilketdera programmet som kåren genomför på tre år. Uppflyttningen från äventyrsscout till spejarscout kan också ske vid årsskiftet och då är vartdera programmet lika långt, dvs. 2,5 år. Äventyrsscoutprogrammet räcker ändå högst i tre år. Högstadieålderns ungdomar hör redan till spejarscouterna. Mera information om uppflyttningen hittas i äventyrsscouternas och spejarscouternas åldersgruppsspecifika kapitel.

I kårer där scouterna av en eller annan anledning uppflyttas till explorerscouter först som 16-åringar räcker både äventyrs- och spejarscoutprogrammet tre år.

Explorerscouten är en aktiv och energisk scout som också kan lära ut färdigheter åt andra. Explorerscouten förstår betydelsen av scoutingens värderingar, också om han lätt ifrågasätter mångt och mycket. För explorerscouten är gruppbildningen med likasinnade extra viktig.

Explorerscoutpatrullen har 4–12 medlemmar, uppdelade i flick- och pojkpatruller. Med 1–2 månaders intervaller ordnas gemensamt program för alla explorerscoutpatruller. Patrulledare är enligt jämlikhetsprincipen en av explorerscouterna. Trots att explorerscouten redan är rätt självständig behöver han ändå en vuxen som uppmuntrar och stöder honom. Lotsens uppgift är att hjälpa till med planeringen av verksamheten och att ansvara för hela åldersgruppens gemensamma evenemang. På explorerscoutens ansvar ligger också att leda en spejarscoutpatrull.

Explorerscoutprogrammet omfattar tre år. Programmet består av aktiviteter av olika längd, varav en del är obligatoriska och en del valfria. Helheten kan se väldigt olika ut beroende på hurudana aktiviteter explorerscoutpatrullen väljer. Som avslutning på åldersgruppen får man explorerscoutsigillet, liljan och lejonet.

Roverscouten står redan på tröskeln till vuxenlivet och han har anammat de kunskaper och färdigheter han lärt sig inom scoutingen. Roverscouten är ansvarsfull och kan också planera verksamhet självständigt. Han tar gärna emot nya utmaningar.

Roverscouterna bildar patruller med 3–5 personer. Patrullen kan vara blandad. Inom patrullen fungerar man enligt principen för jämlikt ledarskap och en av roverscouterna är alltså patrulledare. Den vuxna roverscoutlotsens uppgift är att handleda roverscouterna i att uppgöra och genomföra en personlig utvecklingsplan för var och en. Roverscouterna träffas 1–2 gånger i månaden för att avlägga sina egna aktiviteter. Därtill kan en roverscout vara ledare för en egen vargungeflock eller ett eget äventyrsscoutlag.

Roverscoutprogrammet är uppdelat i 33 ämnesområden. Under de fyra roverscoutåren ska minst en aktivitet ur varje delområde avläggas. Varje roverscout gör en personlig plan, en karta, där han väljer de aktiviteter som passar honom bäst. Kartan gås igenom och uppdateras minst en gång per år tillsammans med lotsen. Till programmet hör också ett Finlandsprojekt i början av roverscouttiden och ett utlandsprojekt under det sista roverscoutåret. Som avslutning på åldersgruppen får scouten roverscoutsigillet med treklövern och liljan på.