Utbildningen ger omfattande kunskap om hur man stöder vuxna frivilliga i kåren (lokal förening) genom att identifiera uppdrag och kunnande. Under utbildningen bekantar man sig även med scouternas utbildningssystem och med hur man leder vuxna.
Efter genomförd uppdragschefsutbildning kan uppdragschefen ansvara för motivationen hos de frivilliga i kåren, för användningen av uppdragssystemet och utbildningsplaneringen.
Förhandskunskap: genomförd grundutbildning för scoutledare och scoutledarfullmakt.
Arrangör: Utbildningen arrangeras av FiSSc i samråd med SFV.
Omfattning: Utbildningen omfattar 14h närundervisning och arrangeras som en tredagarskurs (fre-sö).
Moduler som ingår i uppdragschefsutbildningen
Kunskapsområde | Ledarskap |
Modulen ingår i utbildningshelheten | Program-, uppdrags- och kårchefsutbildningar |
Förkunskaper | Grundutbildning för scoutledare/ eller scoutbakgrund |
Målsättningar | Kan leda kårverksamheten och beakta alla åldersgrupper och scoutprogrammets mångsidighet. Förstår betydelsen av långsiktig planering i kårens verksamhet. |
Innehåll | Scoutingens ledarskapsuppfattning Användandet av distriktets/FiSSc:s och centralförbundets årskalendrar som stöd till verksamhetsplaneringen. Målinriktade, strategiska och förändringsinriktade medel i kårens verksamhet. Utvecklande av verksamheten med hjälp av statistik Uppmärksammandet av de olika åldersgrupperna i kåren. Motivera och engagera ledare och vuxna som verkar i kåren. Uppmärksamma olika verksamhetsgrupper. |
Utbildningsmetoder | Aktiverande föreläsning och dynamisk metod. Handledande samtal Förhandsuppgift och par-/grupparbete |
Närundervisningen längd | 3h |
Datering | 14.1.2017 (översatt 22.5.2017) |
Kunskapsområde | Att utbilda |
Modulen ingår i utbildningshelheterna | Uppdragschefsutbildning |
Förkunskaper | Grundutbildning för scoutledare/scoutbakgrund |
Målsättningar | Förstår grunderna i utbildningssystemet och kan göra kårens utbildningsplan. Kan fungera som stöd för vuxna inom utbildning. |
Innehåll | Scouternas utbildningssystem: utbildningshelheternas målsättningar och målgrupper Distriktets/FiSSc:s och centralorgansationens utbildningsutbud. Känner till individers och organisationers olika utbildningsbehov samt kan styra kårens vuxna till olika utbildningar. Göra kårens utbildningsplan. Varierande sätt för att genomföra utbildningar Känna igen och erkänna tidigare erhållen kompetens i scoutingen, medräknat synliggörandet av det kunnande man skaffat sig inom scoutingen såsom digitala kunskapsmärken, Open Badges, och scout-CV (Kuksa) Handleda flerformsutbildningars uppgifter på distans (t.ex. ledarskapsövningen i grundutbildning för scoutledare). |
Utbildningsmetoder | Aktiverande metod och förhandsuppgift Förhandsuppgift och par-/grupparbete Reflekterande förhandsuppgift och föreläsning |
Närundervisningen längd | 3h |
Datering | 14.1.2017 (översatt 28.6.2017) |
Kunskapsområde | Verksamhetsutveckling och -kvalitet |
Modulen ingår i utbildningshelheten | Uppdragschefsutbildning |
Förkunskaper | Grundutbildning för scoutledare/scoutbakgrund |
Målsättningar | Kan utveckla personresurserna i kåren, kvaliteten på kompetensen och känna igen utvecklingstrenderna för dem. |
Innehåll | Kartläggning av ledarna i kåren och deras kunskapsnivå samt både lång- och kortsiktig planering med fokus på att utnyttja den redan existerande kompetensen (t.ex. kårkortet) Medel för att öka kompetensen inom scoutingen, såsom utbildningar ”learning by doing” och mentorskap Ledarskap gällande medel för att utveckla kunnandet genom en kartläggning. Att tacka inom scoutingen |
Utbildningsmetoder | Aktiverande föreläsning och par-/grupparbete Reflekterande förhandsuppgift, föreläsning och aktiverande metod |
Närundervisningen längd | 2h |
Datering | 14.1.2017 (översatt 27.6.2017) |
Kunskapsområde | Att handleda |
Modulen ingår i utbildningshelheten | Uppdragschefsutbildning |
Förkunskaper | Grundutbildning för scoutledare/scoutbakgrund |
Målsättningar | Kan handleda de frivilliga som är verksamma i kåren i sina uppdrag. |
Innehåll | Vuxnas styrkor och utvecklingsområden Stöda vuxna i deras självutvärdering (eget agerande som handledare och utvecklingen av kompetensen) och upptäcka nya kunskapsbehov hos dem och stöda och handleda gällande passande utbildningar. Rekrytering och praktisk handledning Uppdragets betydelse i frivilligverksamhet Att förverkliga handslagsdiskussionen Att ge konstruktiv och utvecklande feed-back |
Utbildningsmetoder | Aktiverande föreläsning och dynamisk metod Handledande samtal Förhandsuppgift och par/-grupparbete |
Närundervisningen längd | 5h |
Datering | 14.1.2017 (översatt 28.6.2017) |
Kunskapsområde | Scoutkunskap |
Modulen ingår i utbildningshelheterna | Grundutbildning för scoutledare, Programchefsutbildning, Uppdragschefsutbildning, Kårchefsutbildning och Utbildningsinstruktörsutbildning. Scoutledarfortsättningsutbildningen, Treklöver-Gilwell (TG), |
Förkunskaper | Inga förhandskunskaper krävs – målgruppen är vuxna med en gedigen scoutbakgrund. |
Målsättningar | Känner till Finlands och den internationella scoutingens aktuella frågor (teman, evenemang och målsättningar). |
Innehåll | Aktuella frågor inom scoutingen Innehållet anpassas efter målgrupp. |
Utbildningsmetoder | Aktiverande föreläsning |
Närundervisningen längd | 1h (kan variera beroende på gruppen) 8h Scoutledarfortsättningsutbildningen, Treklöver-Gilwell (TG) |
Datering | 14.1.2017 (översatt 11.4.2017) |
Kommande utbildningar och anmälning
Kommande utbildningar hittar du i händelsekalendern, var du också hittar länken till anmälan och sista anmälningsdag.
Instruktioner för anmälan hittar du här.
Funderar du ännu om uppdragschefsutbildningen är något för dig/din kår?
Fanny Aaltonen och Robert Holmberg från Sjöscoutorganisationen Fribytarna berättar om sina erfarenheter om utbildningen:
Vad har ni som erfarna scouter och ledare kunnat lära er på chefsutbildningen?
Fanny: Sådant som stadgar och regler kan man aldrig kunna för mycket av, dessutom så ändras lagen och andra styrdata ganska ofta så det är bra att hänga med i svängarna!
Robert: Jag var inte så bekant med alla delar i scoutprogrammet så där fick jag nya insikter. Dessutom får man alltid nya idéer då man talar med ledare från andra kårer
Fanny och Robert tyckte inte bara om kursen, utan de har också i kåren bytt till chefstriomodellen. Man kan också gå chefsutbildningen även om ens kår inte använder sig av modellen, men här är Fribytarnas tankar om hur den fungerar för dem.
Varför valde ni att byta till systemet med chefstrion?
Fanny och Robert: Vi har i Fribytarna haft chefstriomodellen i bruk sedan januari 2017, alltså är det nu tredje året vi har en chefstrio. Det var vår före detta kårchef som hörde om nya systemet och nappade direkt på det. Varför vi gjorde det är nog helt klart på grund av att det lätt blev så att kårchefen drunknade i arbetsmängden och brände ut sig. Det var inte svårt, vi tillämpade FS och FiSSc:s anvisningar så de passade in i vår kår. Alla uppgifter sköts alltså som tidigare, förutom att det nu är på tre personers ansvar och inte ensam på kårchefens.
Vilken nytta har kåren och ni som personer haft av det?
Fanny: Helt konkret så märkte vi att det kunde lätt bli så att vissa uppgifter eller saker kunde glömmas bort för att det bara var på en persons bord att se till att det blev gjort. Nu har vi ett mera öppnare samarbete inom styrelsen tack vare trion är det lättare att komma ihåg allting. Kårkortet som vi fick hem med oss på chefsutbildningen hjälpte oss som chefer att konkretisera uppdragsfördelningen ännu mera.
Robert: Arbetet är bättre fördelat, alla känner att de orkar med sina scoutuppdrag och det blir inte oöverkomligt svårt att ta över ett uppdrag.
Vad skulle ni säga åt andra kårer som är rädda att ta steget till triomodellen?
Fanny: Våga ta steget, testa på och be om hjälp när det känns så. Instruktionerna och modellerna för chefstrion går alltid att anpassa till det egna behovet och kåren.
Robert: Kör hårt, jag tror på att det är mycket lättare att hitta intresserade till mindre poster än att få nån att stiga in i evighetskårchefens megastövlar.
Bild: Linus Törnqvist
