Natten före jag skulle åka, var första gången jag började tvivla på mitt beslut att resa till Indien. Något som fick mig att fortsätta genom säkerhetskontrollen på flygfältet, och inte vända mig om, var en känsla som jag även fått tidigare. Det var samma känsla som jag hade då jag skulle bestiga ett berg på Island och som fick mig att åka buss genom Europa. Samma känsla fick mig också att ta emot mitt förtroende uppdrag inom Kåren och senare i Finlands Svenska Scouter.

Den känslan gav mig säkerhet i att ta emot det okända. Scoutingen har givit mig mod att ta emot nya utmaningar och situationer, oberoende om jag vetat vad jag gett mig in på.

Ju mer man lärde sig om kulturen, desto mera förstod man varför saker görs på ett visst sätt.

Volontärarbete för barn

Jag åkte till Indien för att volontärarbeta via organisationen ICYE (Internaitonal Cultural Youth Exchange).  Efter att ha studerat juridik i otaliga år, bestämde jag mig för att få miljöombyte och arbetade med att lära barn engelska. Barnen jag bodde och arbetade med kom från utmanande familjeförhållande. Det kunde handla om ekonomiska förhållandena, men även alkoholmissbruk och våld. Utan projektet jag arbetade för har dessa barn inte möjlighet till kvalitativ utbildning eller möjlighet att välja vad de vill göra.

I Bangalore bor 8 miljoner människor. Indiens areal är sju gånger större än Finlands. Totalt talas  21 officiella språk och om man räknar med alla dialekter och mindre språk, uppgår siffran till flera hundra stycken. Detta land, denna stad, skulle bli mitt hem de kommande sex månaderna.

Nytta av scoutingen

Mitt arbete som volontär handlade mycket om att även fungera som ett stöd för barnen. Under min tid i Bangalore, kom jag många gånger fram till att min scoutbakgrund hjälpt mig otroligt mycket för att kunna hantera de situationer jag upplevde. Det kunde vara allt från att möta barnen för dem som de är och inte sympatisera med dem, att behandla alla lika, att lyssna, och samtidigt förstå och lära sig av de kulturella skillnader vi hade.

Utan scoutingen, skulle jag inte ha haft självsäkerheten att göra detta. Jag skulle inte haft samma verktyg i mitt handbagage helt enkelt. Jag lärde mig otroligt mycket av de barn jag arbetade med. Jag fick vänner för livet, och samtidigt lärde jag mig otroligt mycket om mig själv.

Utan scoutingen, skulle jag inte ha haft självsäkerheten att göra detta.

En orsak bakom allting

Indien, är verkligen Incredible India, med all sin diversitet och kultur. Eftersom Indien är mycket större än vad vi som västerlänningar förstår, är det som att resa mellan flera länder då man resar inom landets regiongränser. Det kunde ta 1 timme att köra 13 km med bil, eftersom logistiken inte var byggd för vägar där hundar, kossor, kameler, auto rikshan, lastbilar, traktorer, skotrar och bilar körde samtidigt.

Ju mer man lärde sig om kulturen, desto mera förstod man varför saker görs på ett visst sätt. Man förstod varför vägarna var fullproppade med alla slags varelser och fordon man kunde tänka sig, och det finns en orsak till hur de körde och betedde sig i trafiken. Det finns en orsak varför de klär sig som det gör. Och de finns en orsak varför de äter med händerna och inte använder toalettpapper utan istället sin vänstra hand för toalettbesök.

Utan min bakgrund i scouterna, tror jag inte jag vågat mig ut på en liknande resa. I efterhand kan jag än en gång konstatera, hur mycket scoutingen gett mig, och hur mycket den har definierat mig som person. Scoutingen är så mycket mer än vad många tror, och det är just det som är det unika med det. Ta du även med dig den känslan, när du testar på något nytt för första gången, och utforska vad som finns därute. Kom ihåg vad du lärt dig från scoutingen, för det är mer än guld värt!