Jag har varit ledare i flera år och alltid tyckt att det är roligt då det ordnas program åt oss ledare. Då jag bodde i Åbo deltog jag i Gyllene Karburatorn och jag har sett att det i Helsingfors ordnas ledarstadsmanövrar, men aldrig riktigt känt att jag är målgruppen. Men i höstas då det kom inbjudan för att delta tänkte jag ”Tusan, nog är det här också för mig”.

Så jag letade med ljus och lykta efter någon annan ledare som skulle vilja delta med mig, men fick inte napp. Så min (stackars) sambo, som tidigare deltagit med mig i Sök och Finn, får bli min lagmedlem. Han är PäPait, förstår svenska bra och är lagom galen för att komma med på HeSS ledarstadsmanöver.

Roliga kontroller i valfri ordning

Vårt mål var att ha roligt och komma i mål. Vi lyckades med båda. Inte hann vi med alla kontroller, men vi kom på var de skulle vara och de vi hann med var roliga att genomföra. Lite fundersam var jag över min kunskap om Helsingfors då jag bott på annan ort en längre tid. Min sambo är som tur en inbiten Helsingforsare, så jag litade på hans kunskaper om vår hemort. Det som bland annat gjorde evenemanget lyckat, var det att vi fick fritt välja i vilken ordning vi skulle genomföra kontrollerna.

Startuppgiften var lite klurig, för vi behövde få 10 personer att sitta i en fältstol och alla vi talade med var inte lika ivriga som vi på idén. Men vi kom iväg till de följande kontrollerna. Vid den första skulle vi ordna korten i en kortpacke enligt orderbrevets instruktioner. Den andra kontrollen vi besökte fanns vid Arbis och där skulle vi komma på till vems ära ett monument eller en staty rests. Bilderna på monumenten var förstås dolda och det innebar att vi behövde välja vilka delar som skulle avslöjas först medan vi gissade namnet på den kända personen. Inte så enkelt.

Många skratt

Den sista kontrollen vi hann till handlade om att hitta 12 av Helsingfors stadsdelar bland en massa bokstäver. Början gick bra, men sen gick min hjärna i lås, och sambon har inte riktigt koll på de svenskspråkiga namnen. Men vi kunde skratta åt oss själva och kunde nöjt traska till mål, d.v.s. Scoutstationen. Ni vet, då tiden är ute, så är den bara det.

Jag tycker definitivt det är värt att delta i evenemang som dessa. Bland annat fick jag ut väldigt mycket och deltagandet har ökat min passion för scouting. Vi fick dela många skratt och bra fiilis. Nästa gång måste jag bara komma ihåg att släpa med flera gamyler.

Så bor du i huvudstadsregionen och funderar på om du kan delta i ledarstadsmanövern – klart du kan! Det är en rolig upplevelse och du kan alltid ta med en kompis. Vi ledare behöver också program för då träffas vi och får delta i programmen istället för att bara träffas då det ska arrangeras evenemang eller liknande. Jag kommer definitivt att delta igen, förutsatt att jag har ett lag.

Artikeln är ursprunligen publicerad i Scoutposten 4/2019.