Scouterna är en utbildningsorganisation vars mål är att fostra unga människor till samhälleligt aktiva och ansvarsfulla medborgare. Genom scouterna lär sig ungdomarna om hur samhället fungerar, om politik och om samhällspåverkan.
Scouting handlar om att arbeta i grupp och att lära sig genom samarbete. Dessa färdigheter är användbara för ungdomar i deras dagliga liv och senare i arbetslivet. På scoutstigen lär sig ungdomarna att agera och ta hand om andra. Scouting är inkluderande, icke-diskriminerande och öppen för alla.
Den viktigaste och mest synliga scoutverksamheten sker i scoutkårerna. Scoutkårernas verksamhetsförutsättningar är i hög grad beroende av kommunerna och deras beslutsfattande, och därför är kommunalvalet särskilt viktigt för scoutingen. Kommunerna möjliggör fritidsaktiviteter genom att ge ekonomiskt stöd och lokaler till organisationer och föreningar. Stöd till fritidsverksamhet minskar marginaliseringen av ungdomar och ökar kommunernas livskraft – att investera i fritidsverksamhet är därför viktigt för både ungdomarnas och kommunens välbefinnande. Scouternas mål i kommunalvalet strävar i första hand till att öka ungdomarnas välbefinnande, och att betona fritidsverksamhetens betydelse är därför en viktig del av dessa mål.
Kommunernas ekonomiska situation är utmanande, och det kommer säkert att finnas många olika ekonomiska åtstramningar. De exceptionella åren har påverkat inte bara ekonomin utan också de ungas vardag: utmaningarna har hopat sig och bland annat ångest har blivit vanligare bland de unga. För att trygga ungdomarnas välbefinnande är det viktigt att eventuella framtida ekonomiska besparingar inte riktas mot ungdomar och fritidsaktiviteter. Ett sätt att ta hänsyn till detta vid beslutsfattande är att bedöma beslutens påverkan på barn.
Scouternas mål för kommunalvalet återspeglar teman som är bekanta för scouterna: möjlighet till fritidsaktiviteter, ungdomars delaktighet och naturen. Målen syftar inte bara till att förbättra vår omvärld, utan också till att uppnå scoutingens mål.
Målen har godkänts av Finlands Scoutförbunds styrelse vid dess möte den 18 september 2024 samt av Finlands Svenska Scouters styrelse vid mötet den 4 november 2024.
Ungas delaktighet – Kommuner ska lyssna på unga i beslutsfattandet
Mål:
- Ungdomsfullmäktige är en fungerande kanal för ungas demokratiska påverkan på kommun- och välfärdsområdesnivå. Representanter för ungdomsfullmäktige bör ha möjlighet att delta i alla nämnder i sin kommun, samt i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Ungdomsfullmäktige i välfärdsområdena bör också ha möjlighet att delta i motsvarande organ i välfärdsområdet.
- Ungdomsråd och elev- och studentföreningar i skolorna måste garanteras tillräckliga resurser för sin verksamhet. Kommunerna måste se till att de ungdomar som är aktiva i dessa organ får tillräckligt stöd för sin verksamhet. Ett exempel på detta är modellen med ”fadderfullmäktige”, där en vuxen fullmäktigeledamot stöder ungdomsfullmäktigeledamoten. Tydligt och begripligt språk ska användas i allt beslutsfattande och material.
- Ungdomar vill ha möjlighet att påverka på olika sätt som passar dem, även utanför valda, permanenta organ. Kommunerna utvecklar alternativa möjligheter för ungdomar att påverka, så att unga kommer till tals i stor utsträckning, och så att man kan delta med låg tröskel. Exempel på sådana lösningar kan vara samrådsmöten för ungdomar, delaktighetsprojekt som vänder sig till ungdomar och stöd till ungdomars egna projekt.
- Medborgarbudgetering är ett sätt att förverkliga invånarnas, inklusive ungdomarnas, önskemål om utvecklingen av deras bostadsområde eller hemkommun. Medborgarbudgetering är ett sätt att fördela direkt finansiering till sådant som är viktigt för ungdomar. Kommunerna reserverar en del av medborgarbudgeten för unga.
- Befintliga kanaler för feedback och initiativ är ett sätt att samla in idéer och önskemål från invånarna. Kommunernas feedback- och initiativkanaler behöver utvecklas så att de når alla slags ungdomar. Hur man använder dessa kanaler ska diskuteras och testas tillsammans med ungdomarna så att de ska bli bekanta med dem. Det viktigaste är att ungdomarna vet var de kan ge respons eller lägga fram initiativ. Varje initiativ eller återkoppling från en ung person ska behandlas och besvaras inom rimlig tid.
- Ungdomar är aktiva i flera olika organisationer. Kommunerna ska lyssna på elevråd och ungdomsorganisationer, eftersom de är experter på frågor som rör utvecklingen av deras närområde.
- Röstning är en direkt påverkansmöjlighet som utesluter ungdomar. Kommunerna bör verka för att rösträttsåldern i kommunalval och åldern för att lämna in och stödja ett medborgarinitiativ sänks till 16 år. Kommunerna bör också sträva efter att höja valdeltagandet bland unga. Välfärdsområdena bör också verka för en rösträttsålder på 16 år.
Fritidsaktiviteter – Varje ung person ska ha möjlighet att utöva en hobby hen är intresserad av
Mål:
- På lokal nivå ordnas fritidsaktiviteter av flera olika aktörer. Genom koordinering och samarbete kan allas tillgång till fritidsaktiviteter förbättras. Kommunerna bör aktivt samarbeta med skolor, organisationer och föreningar för att främja ett brett utbud av fritidsmöjligheter. Kommunerna bör genomföra och utveckla Finlandsmodellen utifrån skolelevernas önskemål i samarbete med fritidsföreningarna i kommunen.
- Ansvariga tjänstemän i kommunerna ska fungera som en länk mellan de olika parter som främjar fritidsverksamhet. De ska också främja möjligheten att delta i fritidsaktiviteter med låg tröskel.
- Kommunerna är också viktiga för att tillhandahålla utrymmen för fritidsaktiviteter. Kommunerna säkerställer förutsättningarna för fritidsaktiviteter genom att tillhandahålla mångsidiga och ändamålsenliga utrymmen som föreningar kan använda och som möjliggör olika former av fritidsaktiviteter. Kommunerna bör öppet informera om sina utrymmen och vara beredda att förhandla med fritidsarrangörer om hur lokalerna kan användas för olika fritidsändamål. Exempelvis bör man undersöka möjligheten att i större utsträckning använda skolors utrymmen på eftermiddagar och helger. Kommunernas lägergårdar och andra tjänster, såsom utlåning av utfärds- och annan fritidsutrustning, bör upprätthållas för att främja den ekonomiska tillgängligheten till fritidsaktiviteter.
- Kommunernas ekonomiska stöd möjliggör högkvalitativ och mångsidig ungdoms- och fritidsaktivitet. Detta är ett prisvärt och effektivt sätt att främja barn och ungas aktiviteter och gemenskap. Kommunerna stöder fritidsföreningarna genom bidrag till föreningar och målgrupper för att främja ett brett utbud av aktiviteter och gemenskap bland barn och ungdomar. Kommunerna bör ta hänsyn till effekterna av dessa bidrag när de gör sina budgeter, även inför eventuella nedskärningar.
- Kommunerna bör på ett övergripande plan se över hur skolskjutsar och fritidsaktiviteter kan samordnas. Kommunernas tillhandahållande av skolskjutsar och andra transporttjänster stöder barns och ungdomars fritidsaktiviteter.
- Planläggning i kommunen är viktigt också med tanke på barns och ungdomars fritid och fysiska aktivitet. I planläggningen ska man ta hänsyn till mängden och variationen av framtida fritidsutrymmen och också grönområdenas funktion. Fritidsanläggningar bör vara tillgängliga med olika transportmedel och tillgodose behoven hos olika grupper av användare. Rekreationsanvändningen av grönområden och möjligheterna till friluftsliv bör bibehållas.
- Kurser och utbildning på fritiden stöder och kompletterar de färdigheter som finns i skolan, men kostnaden för dessa kan sätta barn och unga i en ojämlik position. Kommunerna stöder ungdomars fritidsutbildning genom att ge bidrag till kursavgifter. Kommunerna uppmuntrar sina anställda att vidareutbilda sig.
- Kommunerna och välfärdsområdena ser fritidsaktiviteter som en del av lärandet och som en resurs för välbefinnande. Kommunerna och välfärdsområdena beaktar på ett mångsidigt sätt olika fritidsaktiviteter och deras behov i beslutsfattandet samt främjar fritidsaktiviteter brett.
Miljö, natur och klimat – varje ung person ska ha möjlighet till en relation med naturen
Mål:
- Kommunerna är nyckelaktörer inom miljö- och klimatpolitiken. Kommunerna har åtagit sig att arbeta för koldioxidneutralitet senast 2030.
- Kommunerna är betydande skogsägare och aktörer i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden. Kommunerna bör i all sin verksamhet bidra till att bevara den biologiska mångfalden i närmiljön. Att vårda skogens tillväxt och en god skogsskötsel skapar förutsättningar för att upprätthålla kolsänkor. Kommunerna upprättar en skogsbruksplan för de skogar som de äger, där man tar hänsyn till bevarandet av skogarnas biologiska mångfald, främjandet av kolsänketillväxt och rekreationsanvändningen av skogarna.
- Kommunerna underhåller och utvecklar utfärdsplatser på sitt område, till exempel rastplatser, vindskydd och övernattningsstugor. Information om lokala natur- och rekreationsområden i kommunen är lättillgänglig och kommunerna kommunicerar rekreationsmöjligheter genom olika kanaler.
- Kommunerna investerar i säkra och funktionella gång- och cykelvägar som gör det möjligt för ungdomar att ta sig till och från skolan och fritidsaktiviteter på ett säkert sätt. Kommunerna erkänner betydelsen av den lokala och urbana miljön och tar hänsyn till den i sin vägplanering.
- Naturområden är tillgängliga för unga människor. Städerna investerar i planering av kollektivtrafiken så att naturområden också kan nås med kollektivtrafik. Ett väl underhållet vägnät ger säker tillgång till naturen. Även utanför stadsområdena fästs uppmärksamhet vid naturområdenas tillgänglighet samt vid underhållet och skötseln av vägnätet.
Psykisk hälsa och välbefinnande – tillräckliga resurser och tjänster för att trygga ungas välbefinnande
Mål:
- Välfärdsområdena måste säkerställa tillräckliga resurser för skol- och studerandehälsovård.
- Välfärdsområden och kommuner bör samordna lågtröskeltjänster för ungdomar enligt principen att alla tjänster ska fås vid ett serviceställe, så att ungdomar lätt kan hitta den hjälp och det stöd de behöver.
- Samordningen och samarbetet mellan välfärdsområdena och kommunerna inom skol- och studerandehälsovården bör utvecklas för att man på ett övergripande sätt ska kunna följa upp och främja ungdomarnas välbefinnande och psykiska hälsa.
- Mer behöver göras för att främja ungdomars psykiska hälsa. Mentalvårdstjänster med låg tröskel som förebyggande och snabb behandling kan vara ett sätt. I skolorna skulle detta kunna omfatta screening av psykisk hälsa tillsammans med annan hälsoövervakning.
- Naturens och hobbyernas betydelse bör betonas i främjandet av ungdomarnas välbefinnande, och ungdomsarbetet bör också främja ungdomarnas tillgång till natur och hobbyer.
