Scouternas kommunalvalsmål 2021

Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter är en fostrande organisation, var en målsättning är att fostra barn och ungdomar till att vara samhällsaktiva och ansvarsfulla medborgare. I scouterna bekantar sig många ungdomar via olika kanaler med samhällets funktioner, politik och påverkan.

I scouterna arbetar man i grupper och lär sig genom samarbete. Dessa färdigheter är användbara för ungdomar både i deras dagliga liv och även senare i arbetslivet. Under den personliga scoutstigen lär unga människor sig att agera och ta hand om andra. Scoutingen är öppen för alla och ingen diskriminering tolereras.

Den viktigaste och samtidigt även den synligaste verksamheten sker inom kårerna. Kårernas verksamhet påverkas av kommunerna och kommunernas beslutsfattande. I och med detta är kommunalvalet ett betydande val för scoutingen. Kommunerna möjliggör fritidsverksamhet genom att dela ut ekonomiska bidrag och erbjuda utrymmen till organisationer och föreningar. Att stöda fritidsverksamhet kan förhindra ungas utslagning och stärka kommunen – att satsa på fritidsverksamhet är därför viktigt både för ungas och kommunens välbefinnande. Scouternas kommunalvalsmål fokuserar framförallt på att öka unga människors välbefinnande, en viktig del av dessa målsättningar är därför att betona vilken betydande roll fritidsverksamheten kan ha.

I och med Coronapandemin har kommunernas ekonomiska situation ytterligare försämrats och framöver kommer säkert många ekonomiska åtstramningsåtgärder utföras. Undantagstillståndet har inte bara påverkat på ekonomin utan också på ungdomars vardag; antalet hemlarm har ökat markant och de unga har inte kunnat delta i skolornas närundervisning eller i fritidsverksamhet som vanligt. För att skydda unga människors välbefinnande är det viktigt att eventuella framtida ekonomiska besparingar inte sker på de ungas eller fritidsverksamhetens bekostnad. Ett sätt att beakta detta är att göra beslut genom en barnkonsekvensanalys.

Scouternas kommunalvalsprogram lyfter fram ämnen som är scouter och scoutingen nära: fritidsverksamhet, ungdomsengagemang och naturen. Med dessa målsättningar vill scouterna förbättra världen och samtidigt uppnå scouternas målsättningar.

Fritidsverksamhet – Varje barn och ungdom ska ha möjlighet till en meningsfull hobby

Det finns många anledningar till att främja barn och ungas fritidsaktiviteter. Hobbyer har visat sig att öka barn och ungas välmående och är ett sätt att minska att unga blir marginaliserade i samhället. Sedan 2014 har forskare föreslått att varje barn och ungdom borde erbjudas en möjlighet att delta i en form av fritidsverksamhet som hen trivs i. Det ligger inte bara på kommunens ansvar att genomföra hobbygarantin, utan borde förverkligas tillsammans med andra aktörer. Dessa aktörer är exempelvis skolor, klubbar och föreningar. Enligt aktuella studier är 90% av barn och unga aktiva inom någon verksamhet utanför skolan och 80% känner att en hobby är givande för dem, men tyvärr finns det ännu många som är utan en meningsfull hobby.

För att förbättra ungdomars fritidsmöjligheter är kommunens viktigaste roll att stöda olika aktörer ekonomiskt, erbjuda utrymmen och ge råd. Det vore viktigt för varje kommun att ha en utsedd koordinator för denna uppgift som även skulle ansvara för att förmedla aktuell information om beslutfattande och hjälpa till om problem uppstår. Av kommunerna kräver ett sådant initiativ vilja, en omfördelning av resurser och god kommunikation.

Scouterna finns redan på många orter och många kommuner har en eller flera kårer. Veckoverksamhet, utflykter och läger ordnas för barn och unga i åldern 7–22 år. Dessutom finns det familjescouting i många kårer för barn under skolåldern och deras föräldrar. All scoutverksamhet i kårerna sker på frivillig basis.

I scouterna lär de unga sig färdigheter och samlar på sig erfarenhet som även kommer till nytta under studietiden och i arbetslivet. Det är också möjligt för en ung person att få studiepoäng från utbildningar och kurser relaterade till scouting. Ungdomar drar nytta av att identifiera färdigheter som man får från hobbyer; scouternas kompetenscenter inom ungdomsarbete har utvecklat verktyg för att stöda detta mål. Det skulle vara viktigt för kommuner och kommunala utbildningsinstitutioner att bättre känna igen och möjliggöra tillgodoräkning av den kunskap som ungdomarna får från hobbyverksamhet.

Det är viktigt att kommunerna fortsätter att stöda scouterna och annan fritidsverksamhet. Bättre samarbete mellan kommuner, skolor och organisationer är det första steget för att skapa och bevara olika fritidsmöjligheter.

Målsättningar:

Kommunerna arbetar tillsammans med skolor, organisationer och föreningar för att främja ett brett utbud av fritidsverksamhet.
Kommunerna behöver hobbykoordinatorer, som fungerar som en länk mellan olika parter och jobbar för lågtröskelverksamhet.
Kommunerna säkerställer villkoren för hobbyverksamhet genom att erbjuda utrymmen som organisationer och föreningar kan använda och genom att dela ut ekonomiska bidrag. Till exempel bör en bredare användning av skolanläggningar på eftermiddagen och på helgerna undersökas och kommunala lägerområden upprätthållas.
Kommunala skolskjutsar och andra transporttjänster möjliggör fritidsverksamhet för barn och ungdomar. Kommunerna måste ta reda på tvär-administrativt hur skoltransporter och hobbyer kan samordnas.
Att det finns tillräckligt många utrymmen för hobbyverksamhet och grönområden bör beaktas i planläggningen. Scouting, liksom många andra hobbyer, behöver tillgängliga anläggningar för att ordna verksamhet, därmed bör kommunerna se till att de är tillräckliga även i samband med planläggningen.
Den kompetens som erhålls från ungdomars fritidsverksamhet bör valideras i kommunala utbildningsinstitutioner. Kommunerna främjar ungdomars möjligheter att utnyttja de färdigheter som de lär sig från fritidsverksamheten i sina studier och i arbetslivet.

De ungas delaktighet – Kommunerna lyssnar på det unga i beslutsfattningen

Ungdomarna är kommunernas framtid. Det är särskilt viktigt att möjligheterna för unga att delta stöds och att de erbjuds verktyg för att kunna påverka. Enligt Ungdomsbarometern 2018 är de unga alltmer intresserade av politik. Det visar alltså att unga människor vill vara delaktiga i beslutsfattandet som berör dem.

Enligt 26 § i kommunlagen ska de unga garanteras möjligheten att delta och påverka i de beslut som rör dem. Kommunernas ungdomsfullmäktige har en viktig roll i denna uppgift genom att öppna upp möjligheter för ungdomar att påverka. Tillräckliga resurser och stöd måste därför garanteras för att säkerställa ungdomsfullmäktiges verksamhet.

Beslutsfattande måste föras närmare de unga människorna. Om förändringar inte sker kan unga anse att kommunernas beslutsfattande är för komplicerat och att deras egna förmågor inte är tillräckliga för att påverka. Det är också viktigt att komma ihåg att de unga inte är en homogen grupp, därför borde flera alternativa påverkningskanaler utvecklas vid sidan om ungdomsfullmäktige. Alternativa kanaler kan möjligtvis minska på tröskeln mellan beslutsfattandet och de unga.

En av de huvudsakliga målsättningarna för scoutingen är att fostra barn och unga till att bli aktiva medlemmar av samhället. För oss scouter är det därmed oerhört viktigt att de unga har en möjlighet att påverka och bli hörda inom kommunalpolitiken. Scoutprogrammet innehåller aktiviteter för samhällelig påverkan för scouter i alla åldrar, dessutom är scoutrörelsen ett bra exempel på att ungdomar kan och vill besluta om gemensamma frågor när de ges möjlighet till att göra det.

Målsättningar:

Representanter från kommunernas ungdomsfullmäktige får en eller flera platser i kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och kommunala myndigheter.
Tillräckliga resurser måste garanteras för ungdomsfullmäktige samt elev- och studentkårer. Kommunerna måste se till att ungdomar som arbetar inom dessa föreningar och organisationer får tillräckligt stöd för sin verksamhet. Det är också viktigt att undvika onödigt komplicerad terminologi i kommunalt material.
Olika möjligheter för deltagande i beslutfattandet bör utredas och utvecklas. Exempelvis har prövningar i delaktig budgetering möjliggjort en direkt kanal för påverkan i frågor som berör de unga.
Kommunens feedback- och initiativkanaler måste utvecklas för att passa alla ungdomar. Det är speciellt viktigt att en ungdom inte behöver vara en expert inom intressebevakning för att starta ett initiativ. De ungas initiativ måste behandlas inom en rimlig tid och den unga måste även få ett genomgående svar på initiativet.
Ungdomar påverkar inom flera organisationer. Kommunerna bör lyssna på ungdomsorganisationer, eftersom de är experter i frågor som rör utvecklingen av deras eget område. Det här kan förverkligas genom att ha hobbykoordinatorer i kommunen som fungerar som en länk mellan kommunalt beslutsfattande och organisationer.
Kommunen jobbar för att sänka röstningsåldern till 16 år i kommunalval. Kommunen ska också sträva efter att öka ungas deltagande i val.

Miljö, natur och klimat – en möjlighet för varje ung person att ha en relation med naturen

Bekämpning av klimatförändringen är avgörande för världens och ungas framtid. I Ungdomsbarometer 2018 rapporterade 67% av ungdomarna att de upplever osäkerhet om klimatförändringen. Unga människors oro för klimatet har ökat kraftigt under de senaste tio åren

Klimatförändringen måste bekämpas både globalt och lokalt. Kommuner och städer har en viktig roll i klimatförändringsarbetet, eftersom många kommunala lösningar påverkar den typ av utsläpp som invånarna genererar från deras dagliga liv. Enligt Kommunförbundet bor cirka 45 % av finländarna redan i kommuner som strävar efter att vara koldioxidneutrala år 2030. Kommuner agerar föregångare i kampen mot klimatförändringen.

Till scoutens ideal hör att älska och skydda naturen. Miljöfostran spelar en viktig roll i kampen mot stora miljökatastrofer. Förhållandet till naturen börjar utvecklas i tidig ålder och agerar därmed som en grundsten för en hållbar och att känna till naturens värde. Scouterna har en viktig roll i samhället som miljöfostrare, många ungdomar utvecklar sin relation till skogen och naturen via scouterna. Det viktigaste för scouterna är skogarnas biologiska mångfald, vandringsterränger och att både kunna få energi samt koppla av i skogen. Scouterna är även intresserade av ansvarsfull användning av skogar och av skogsindustrin. Det är viktigt för scoutingen att naturens biologiska mångfald ligger nära människan och att människor värdesätter och värnar om den närliggande naturen.

Målsättningar:

Kommunerna är viktiga aktörer i miljö- och klimatpolitiken. Kommunerna binder sig till att vara koldioxidneutrala år 2035.
God skogsförvaltning och skötsel av skogstillväxt skapar förutsättningar för att bibehålla koldioxidsänkor. Kommunerna utarbetar en skogsförvaltningsplan för de skogar de äger, som tar hänsyn till upprätthållandet av skogens biologiska mångfald, stöder tillväxten av kolsänkor och friluftslivet i skogarna. Kommunerna strävar också efter att bevara naturen i all sin verksamhet.
Kommunerna underhåller utflyktsmål på sitt område, så som rastplatser, vindskydd och spångar. Information om kommunens närliggande naturområden och utflyktsmål hittas lätt och kommunerna kommunicerar om dessa möjligheter i olika kanaler.
Kommunerna investerar i säkra och fungerande trafikvägar som gör det möjligt för ungdomar att resa säkert till både skolan och fritidsverksamhet.
Naturområden är tillgängliga för ungdomar. Städer investerar i planeringen av kollektivtrafiken. Ett väl underhållet vägnät säkrar en god och säker tillgång till naturen.
Utanför stadsområden uppmärksammas också naturområdens tillgänglighet. Vägnätet underhålls och tas väl hand om.

Godkända av Suomen Partiolaisten – Finlands Scouters styrelse 27.5.2020. Finlands Svenska Scoutesr styrelse har även godkänt och ställer sig bakom målen.