För vem är scoutgilleverksamheten avsedd?
Vad går scoutgilleverksamheten ut på?
En hobby för vuxna
Man säger att scouting är en glad lek, men vill jag ännu leka? Jag har kanske en gång varit scout och också hört ramsan: en gång scout, alltid scout. Jag har kanske fört mina barn till scouterna och man har kanske bett mig dra en grupp. Jag har kanske tagit emot scoutuppdrag eller hjälpt scouter i mitt civila yrke. På något sätt drar scoutingen.
Kan jag – som vuxen – bli scout? Vad är en passande ålder för scouter? Det är sant, scouting är en verksamhet för barn, tonåringar och ungdomar, men som tur är kan var och en själv bestämma den passande åldern för scouting. Vuxna har definitivt en plats inom scoutingen, men det är bra att komma ihåg att de ansvarsfulla uppgifterna i exempelvis kåren hör till de yngre.
Varje generation måste få göra sin egen scouting
För den vuxna lönar det sig alltid att se om det skulle finnas en plats för mig i den lokala scoutkårens, scoutdistriktets eller Finlands Scouters verksamhet. Kårerna behöver idag vuxna redan för att förverkliga scoutprogrammet.
I nära samarbete medden aktiva scoutverksamheten verkar också organisationer som stöder scoutverksamheten och där finns säkert lämpliga göromål för den vuxna scouten.
Gilleverksamheten stöder alltid scoutverksamheten. Den är de vuxnas scoutorganisation. Inom gillet träffas gamla scouter så ofta de vill. Det finns gillen som träffas regelbundet över en kopp kaffe för att komma ihåg gamla tider. De flesta gillena gör också utflykter. Resor inom landet och utomlands berikar. Gillen som samverkar med kårer kan bära ansvar för lårens lägerområde. När man en gång byggt en stuga, sköter man också om den.
Kårgillen är också historiebanker. Gillemedlemmarna besöker lägren och berättar om hur elden förr tändes med en sticka. När kårens unga träffar gillemedlemmar märker de att scoutingen har en intressant historia.
Inom scoutingen är de vuxna de ungas stöd. Tänk dig att du står i skydd i skogsbrynet. Ingen ser dig, men du ser lägret. Du märker att lägret rullar på, så du smyger sakta längs kända stigar för att berätta åt dina vänner att där stökar de igen. Vännerna är det bekanta scoutgillet som under sina bastukvällar milt skrattar åt dagens gång.
För vem är scoutgilleverksamheten avsedd?
Vem som kan vara en gillemedlem har inte preciserats någonstans. Att höra till ett gille förutsätter inte att man känner till scoutingen fastän man kan ha nytta av det. Det finns också många traditioner inom scoutingen, som har överförts från en generation till en annan. Det kan alltså vara nytta av att känna till olika traditioner, men även en vuxen kan lära sig allt om hon vill.
Scoutgilleverksamheten är avsedd för personer som är öppet intresserade av scouting. Scoutgillesverksamhet är som bäst när önskan är att höra till en grupp och verka med den fastän gillets verksamhet inte skulle vara regelbunden. Scoutgillet är som bäst när varje medlem upplever att hon klarar sig i gruppen med egna krafter.
En aktiv vuxen finner alltid sin plats i gillet.
Vad går scoutgilleverksamheten ut på?
Gilleverksamhet är scoutverksamhet. Medlemmarna bestämmer själv gillets verksamhet. I Finland verkar målinriktade gillen med noggrann organisation, men fritt formulerad verksamhet torde vara förhärskande. Man gör vad man har lust till, när man har lust.
Det lönar sig att ha gillet öppet och att bjuda in nya medlemmar alltid då det är möjligt.
Regelbundenhet och något slag av årsprogram väcker en lust att höra till gruppen. Varje gillemedlem bör ha möjlighet att påverka programmet. Ett kårgille kan fråga kåren vad de kan hjälpa till med. Det är ändå bra att komma ihåg att hjälpen bara är en form av verksamhet för gillet. För vuxnas samvaro finns det också andra alternativ. Visiter, utfärder och resor sammanför gillemedlemmarna.
Oftast är naturen på sätt eller annat med i gillesverksamheten, vi är ju scouter. Finland är fullt av naturskyddsområden och nationalparker. Att ströva igenom dem kan vara ett av gillets viktigaste verksamhetsform. Man kan säga att endast himlen är som tak när man definierar vad man kan göra i ett gille. Scoutingens historia är en aldrig sinande källa för verksamheten.
Internationalism, som öppnar sig genom SGSF, kan också vara en verksamhetsform för gillen och gillemedlemmar.
Internationellt
Sankt Görans Scoutgillen i Finland hör till det världsomfattande scoutgillet, International Scout and Guide Fellowship (ISGF), och via detta kan medlemmarna delta i internationell verksamhet.
ISGF håller världskonferenser vart tredje år och följande hålls i Madrid, Spanien i augusti 2020. Föregående konferens hölls på Bali 2017 och före det i Sydney 2014, med andra ord strävar organisationen verkligen efter att täcka hela världen.
Europa regionen ordnar också konferenser vart tredje år på olika håll i Europa. I år hålls mötet i augusti i Bremen, Tyskland.
De Nordiska länderna och Litauen hör till underregionen Nordic Baltic Sub-Region (NBSR) som också ordnar möten vart tredje år och nästa möte hålls på Island i maj 2021. Föregående möte hölls 2018 i Göteborg, Sverige.
Förutom konferenserna ordnas också Workshops mellan mötena. Med andra ord kan man delta i något internationellt evenemang nästan varje år.
Konferensprogrammet består vanligen av ett officiellt möte, allmänna programnummer och möjliga utfärder i närmiljön samt en flera dagars resa efter själva konferensen.
Alla SGSF medlemmar kan delta i de internationella konferensernas allmänna programnummer, men på det officiella mötet får endast de officiella representanterna, de så kallade delegaterna som SGSF:s styrelse utsett, delta. Delegaterna representerar alltså Finland och har rösträtt på mötet, antalet delegater meddelas i möteskallelsen. Även följeslagare får delta i konferensernas allmänna program.
Genom att delta i internationella konferenser kan man få vänner utanför sitt eget lands gränser och därmed möjligheten att delta i verksamheten i andra länder.
Läs mera om ISGF