Spejarscouternas aktivitetspaket

Obligatorisk? Obligatorisk 
Mål: Spejarscouten lär sig nytt om Uganda, som är samarbetsland i projektet #NoMissedSchoolDays. Spejarscouten bidrar till en trygg atmosfär i verksamheten genom att utarbeta gruppens gemensamma spelregler.
Beskrivning: Syftet med de inledande aktiviteterna är att ge deltagarna kunskap om Uganda, där Finlands Scouter, Uganda Girl Guides Association och Uganda Scouts Association har ett gemensamt projekt som ska öka jämställdheten och minska flickors frånvaro från skolan till följd av mens. I och med de gemensamma spelreglerna bidrar aktiviteten till en trygg atmosfär i verksamheten.

Gruppen börjar utföra aktivitetsmärket #NoMissedSchoolDays genom att studera projektets samarbetsland Uganda och upprätta egna #NMSD-spelregler för gruppen. Först utförs aktiviteterna gruppens #NMSD-spelregler och Vi lär oss om Uganda, som är obligatoriska. Därefter väljer gruppen den ena av aktiviteterna Ugandiska färdigheter, genom vilka deltagarna får bekanta sig med antingen mat eller hantverk från Uganda. Efter aktiviteterna Ugandiska färdigheter kan gruppen gå över till sina egna aktiviteter.

1) Gruppens #NMSD-spelregler

Se detaljerade anvisningar i guiden för ledare i stycket Att leda #NoMissedSchoolDays-aktiviteterna.

2) Vi lär oss om Uganda (varaktighet ca 1 möte) 

Ledaren skriver ut en karta över Afrika samt Ugandas flagga och klipper dessa i delar, förslagsvis åtta delar. Delarna göms runt om i kårlokalen eller på ett överenskommet område och deltagarna söker dem. Deltagarna lägger pusslen. Känner deltagarna igen landets flagga, hittar de Uganda på kartan? Gruppen ritar tillsammans in Uganda på kartan och diskuterar vad de vet om landet från tidigare.  
 
Gruppen studerar Uganda som stat. Aktiviteten kan utföras till exempel på biblioteket eller så kan man ordna en lekfull informationssökningstävling för att ta reda på svaren. Det är bara att låta fantasin flöda! Gruppen tar reda på svaren på åtminstone följande frågor: 

1. Vad heter Ugandas huvudstad?  
2. Vad kännetecknar Ugandas flagga? 
3. Vilken valuta används i Uganda?  
4. Vilket språk talar man i Uganda? 
5. Vilket är Ugandas statsskick?  
6. Vem är regent i Uganda?  
7. Vilka djurarter lever i Uganda?
8. Vilken är tidsskillnaden mellan Finland och Uganda?   

 
Svaren på frågorna och mer information om Uganda: 

1. Huvudstad: Kampala (1,5 milj. invånare) 
2. Flagga: Flaggan har tre färger som beskriver ugandierna (svart), solen (gult) och brödraskap (rött). Flaggan har sex vågräta ränder och i mitten finns en bild på en grå krontrana. 
3. Valuta: Ugandisk shilling 
4. Språk: Engelska, swahili (dessutom luganda och lokala språk)  
5. Statsskick: Republik 
6. President: Yoweri Museveni (2020)
7. Djurarter: t.ex. bergsgorilla, schimpans, lejon, leopard, giraff, zebra, flodhäst, krokodil, noshörning ... 
8. Tidszon: UTC+3 (dvs. 1 h före Finland vintertid, sommartid samma tid)

Om gruppen vill kan scouterna samla materialet och informationen från de inledande aktiviteterna på ett gemensamt, stort kartongark (limma upp kartan och flaggan, skriva svaren på frågorna, rita och färglägga djur, klippa ut frukter ur reklam m.m.) och hänga upp planschen synlig på kårlokalens vägg.  

3) Aktiviteter kring ugandiska färdigheter (varaktighet ca 1 möte/färdighet) 

Gruppen fortsätter att lära sig om projektets samarbetsland Uganda genom att lära sig nya färdigheter. Gruppen gör antingen papperspärlor eller typisk ugandisk mat åt sig. Om gruppen vill kan den även göra bådadera, om tiden tillåter.
 
Alternativ 1: Ugandiska papperspärlor 

Ugandierna tillverkar vackra pärlsmycken av pappersavfall och detta sysselsätter tiotals människor och ger hundratals personer en inkomst. Ugandiska papperspärlor säljs i många länder och bland annat i finländska nätbutiker för pysselsaker. Patrullen kan läsa mer om föreningen Caring Hands, som är verksam också i Finland och som främjar ugandiernas sysselsättning, på adressen: www.caringhandsfinland.fi 

På internet hittar men med sökordet ”papperspärlor” olika anvisningar och gruppen kan välja de anvisningar de gillar bäst. Om gruppen tycker att långa pärlor är för arbetsdryga kan man av ett mindre antal pärlor göra till exempel ett armband eller örhängen! Mellan papperspärlorna kan man även träda in andra pärlor, till exempel träpärlor, om det finns sådana bland pysseltillbehören i kårlokalen.  

Exempel på anvisningar: 

https://svenska.yle.fi/a/7-562238/

https://pysselbolaget.se/2013/06/04/pappersparlor-rolled-paper-beads/

*****

Alternativ 2: Ugandisk måltid

Gruppen tillagar en ugandisk måltid och avnjuter den tillsammans. Som alternativ finns två olika ugandiska recept: rolex, dvs. vegetarisk omelett lindad i chapati-bröd, eller matoke, dvs. puré på kokbanan med jordnötsstuvning. Gruppen kan välja det recept de gillar bäst eller som annars passar gruppen bäst. Recepten består av flera delar och det finns något att göra för alla även om gruppen skulle vara stor.

När man kockar eller äter kan man spela ugandisk musik i bakgrunden.  

Recept 1: Rolex-omelett lindad i chapati-bröd

Rolex, dvs. ugandisk omelettrulle är traditionell ugandisk gatumat, där en vegetarisk omelett och chapati-bröd rullas till ett läckert mellanmål. Rolex kan ätas som frukost, lunch eller kvällsmål!  

Om gruppen vill kan de även se hur en ugandisk man tillagar en rolex i sitt gatukök (4 min). Observera hur skickligt mannen arbetar med kniven, men använd själv knivar bara mot skärbrädan!  https://vimeo.com/70917638 
 
Steg 1

Rolex-fyllning (6 rullar) 

1 rödlök 
2 plommontomater 
3 dl riven vitkål 
3 morötter 
1 grön paprika 
 
Börja med att skala morötterna och skära tomaterna och paprikan i tunna skivor eller små tärningar. Riv kålen och moroten grovt med rivjärnets grövsta sida eller skär i tunntunna skivor till exempel med en skalkniv. Rör ihop grönsakerna och lyft åt sidan sex stora matskedar av blandningen för ett senare steg. Finfördela även löken, men blanda den inte ännu med grönsakerna. 

Steg 2

Chapati-bröd 

7 dl vetemjöl 
3 ½ dl vatten 
1 tsk salt 
 
Tillaga chapati-bröden. Mät upp mjölet i en bakskål och tillsätt saltet. Tillsätt vattnet lite i taget och knåda till en jämn deg. Rulla degen till en avlång rulle på ett mjölat bakbord och dela den i sex bitar. Rulla bitarna till bollar och kavla ut dem på mjölat underlag till plättar som är några millimeter tjocka. Diametern ska vara aningen mindre än den stekpanna ni använder. 
 
Hetta upp stekpannan tills den är het och stek chapati-bröden ett åt gången på vardera sidan tills det bildas bruna prickar på ytan. Den första sidan blir stekt på cirka fyra minuter och den andra sidan tar två minuter. Lägg de färdiga bröden under en duk att vänta. 

Steg 3

12 ägg 
tidigare tillagad grönsaksfyllning
salt 
olja för stekningen

Knäck äggen i skålen och vispa sönder strukturen med en gaffel. Tillsätt den finfördelade löken och största delen av grönsakerna. Smaksätt med salt.  

Häll 1/6 av äggröran i den oljade pannan. Se till att både ägg och grönsaker räcker till alla omeletter. Jämna ut omeletten i pannan och låt den stekas tills den får en vacker brun färg. Vänd den försiktigt.   

Placera den stekta omeletten ovanpå ett chapatibröd på tallriken och bred ut cirka en matsked av de färska grönsaker som sattes åt sidan i det första steget. Om ni vill kan ni tillsätta en gnutta salt och rulla upp portionen till en rulle.  

Stek och fyll de övriga rullarna på samma sätt. 

Recept 2: Matoke (puré på kokbanan) och jordnötsstuvning

Matoke är en puré tillverkad av kokbanan och den är traditionell vardagsmat i Uganda. Där serveras den som sådan med en sås eller som tillägg till kött-, fisk- och kycklingrätter. I Finland hittar man kokbananer (matbanan, mjölbanan) på frukt- och grönsaksavdelningen i välutrustade matbutiker. 

Gruppen kan se hur en ugandisk kvinna tillreder mat av kokbananer.  En engelskspråkig video (7,5 min) finns på Youtube 

Matoke (4 personer) 

6 kokbananer (matbananer) 
1/2 dl mjölk eller vegetabilisk grädde  
2 msk smör eller margarin 
salt och malen vitpeppar 

1. Koka kokbananerna. Lägg bananerna med skal i kastrullen och häll över vatten tills bananerna är täckta. Koka under lock i 25–30 minuter. 
2. Ta bananerna ur kastrullen och vänta att de svalnar en del så att ni kan skala dem. Gör en puré av bananerna. Tillsätt mjölk eller vegetabilisk grädde, smör eller margarin och smaksätt med salt och malen vitpeppar. Observera att vitpeppar är en stark krydda! Om ni vill kan ni ännu värma upp matoken innan ni äter.

Jordnötsstuvning (4–6 pers.) 

1 lök 
1 liten söt paprika 
1 krossad vitlöksklyfta 
salt, svartpeppar, paprikapulver och chili efter smak 
7 ½ dl grönsaksbuljong 
1 morot 
1 liten sötpotatis (batat) 
2 tomater (finskuren) eller motsvarande mängd inlagda tomater 
2 ½ dl jordnötssmör 

1. Skala morot, lök och sötpotatis. Skär grönsakerna i bitar. 
2. Sätt alla ingredienser utom jordnötssmöret i en kastrull. 
3. Koka dem mjuka på svag värme. Rör om många gånger under tillagningen. 
4. Sänk temperaturen ytterligare, tillsätt jordnötssmöret och låt badda i några minuter.

Obligatorisk? Obligatorisk
Innan du inleder aktiviteten kommer du väl ihåg att repetera anvisningarna i #NMSD-ledarguiden samt gå igenom de gemensamma #NMSD-spelreglerna med gruppen. På det sättet säkerställer du en hänsynstagande och trevlig scoutverksamhet för dig själv och grupp.
Mål: Spejarscouten känner till olika mensrelaterade produkter och deras användningsändamål. Genom att bekanta sig med produkterna och diskutera om dem blir mensen mer vardaglig och man lyckas även bryta tillhörande tabun och fördomar. Utöver produkterna lär sig spejarscouterna om menshygienprodukternas samhälleliga verkningar till exempel via deras priser och miljökonsekvenser. Spejarscouterna förstår att mensen har samhälleliga och ekonomiska konsekvenser och att man med sina egna konsumtionsval också kan påverka miljön.
Beskrivning: Aktiviteten består av flera delar. Först spelar patrullen en rolig Kahoot, som behandlar mens och menshälsa och i samband med en övar sig spejarscouterna i en trygg miljö på att tala om också sådant som kan kännas svårt. Leken ”Oppfinnar-Jocke” fungerar som en ”isbrytare” och introduktion till det egentliga ämnet i aktiviteten, det vill säga att lära sig om menshygienprodukter. I uppgiften ”Aj den här då?” lär man känna olika menshygienprodukter bättre och uppgiften ”Vad får det kosta?” går mer i detalj in på menshygienprodukternas samhälleliga och ekonomiska konsekvenser.
Varaktighet: 1–2 möten
Var kan aktiviteten göras: i kårlokalen/på gruppens vanliga mötesplats
Material: menshygienpaket (bindor, bionedbrytbara bindor, tamponger med eller utan hylsa, menskopp och rengöringsprodukter, tygbinda), fickräknare, pennor och papper

(1) Bli en mensmästare

Mål: Spejarscouten får information om mens och menshälsa och lär sig diskutera även svåra ämnen i en trygg omgivning.
Beskrivning: I aktiviteten lär ni er om mens genom spel och tävling genom att spela flervalsspelet Kahoot med grundläggande frågor om mens som ämne. Det är bra om gruppen ändå inleder aktiviteten med en lek som frigör rejält med energi.
Varaktighet (uppskattning): 30 minuter  
Var kan aktiviteten göras: Kårlokalen, stugan 

*****

Ledarens uppgift:

• Ledaren skapar på förhand ett Kahoot-användarnamn och läser om Kahoot-frågorna samt förbereder sig på att hantera den diskussion som frågorna väcker. De observationer som har samlats som stöd för diskussionen finns nedan.  Kom ihåg att under det föregående mötet påminna spejarscouterna om att de behöver ha med sig en smarttelefon under det här mötet.
• Kahoot finns på adressen kahoot.com, och för att kunna spela det behöver ledaren skapa ett avgiftsfritt Kahoot-användarnamn (sign up/log in). Mensfrågesporten hittas på Kahoot-plattformen med sökordet ”#NoMissedSchoolDays”. Om du vill kan du berätta att det finns flera rätta svar på vissa av frågorna. Du kan även betona att en del av frågorna kan vara svåra och att det även finns många vuxna som inte vet tillräckligt mycket om mens. 
• De rätta svaren hittar du i fetstil bland de nedanstående svaren.
• Efter varje fråga är det viktigt att ni genast stannar upp och diskuterar eventuella känslor och funderingar som frågan kan ha väckt (till exempel vad menscykel är eller varför en graviditet påverkar mensen).
• Dessutom behöver du 1–2 matskedar, ett dricksglas med vatten och ett trave pappershanddukar. Patrullen kommer under aktiviteten att utföra ett litet illustrativt experiment med anknytning till mängden mensblödning.

Före spelet:

• Spejarscouterna behöver en smarttelefon för att svara på frågorna. Om alla inte har en telefon eller om det annars känns säkrare kan spejarscouterna delas upp i par under spelets gång.
• De loggar in i spelet på adressen kahoot.it och skriver in den spelkod (game pin) som visas på skärmen i telefonen. Dessutom behövs en större skärm dit frågorna och alternativen projiceras (dator/filmduk).  

 
Frågor och förklartingar: 

1. Varför har man mens?

a) gamla hormoner lämnar kroppen b) de gamla äggledarna lämnar kroppen c) den gamla slemhinnan i livmodern lämnar kroppen d) de gamla folliklerna lämnar kroppen

• Om en äggcell inte har befruktats och fastnat vid livmoderväggen under menscykeln, kommer den gamla slemhinnan i livmodern att lämna kroppen. Ythinnan stöts ut av hormoner som även orsakar mensvärken.

*

2. Hur många dagar lång är en vanlig menscykel (i genomsnitt)?  

a) 20 dagar b) 28 dagar c) 5 dagar d) 7 dagar  

• I samband med den här frågan är det bra att tala om vad en menscykel är. Ibland tänker man felaktigt att menscykeln endast betyder längden på den månatliga blödningen, men i själva verket omfattar menscykeln hela cykeln från den första blödningsdagen till början av nästa blödning. 

*

3. Vilket av följande påståenden är falskt? 

a) Man kan bli gravid under mensen b) Mensblödningen uppgår till cirka en liter 
c) Mensen är en normal del av puberteten d) Man kan simma när man har mens 

•  a) Även om det ofta talas om så kallade ”säkra dagar” stämmer detta inte, utan man kan bli gravid även under mensen.
• b) Riktigt så mycket blod rör det sig inte om! Vi lär oss strax mer om detta. 
• c) Mensen är ett tecken på att kroppen fungerar normalt. 
• d) Man kan simma till exempel med tampong eller menskopp! Man kan dock behöva öva sig lite för att använda dessa. Om smärtan eller de övriga symtomen inte är särskilt svåra, brukar mensen i regel inte begränsa ens normala liv så mycket. Ett bra sätt att lindra lindrigare mensvärk är att idrotta under mensen, eftersom motion framkallar välbehagshormon, dvs. endorfiner, som känns bra i kroppen!   

* 

4. Vilket av följande är ett vanligt PMS-symtom (symtom före mensen)?  

a) Ömma bröst b) Magbesvär c) Känslighet d) En vilja att lyssna på Abba 

• d) Mensen kan vara förknippad med olika fysiska och hormonella symtom, men att lyssna på Abba hör nog i regel inte hit.  
• c) Det skämtas en hel del om PMS-symtom (”Hon måste ha mens när hon är så där arg”) men det kan kännas mycket tråkigt att vara tvungen att höra sådana elakheter. Alla har inte ombytliga känslor på grund av mensen, men vissa är de facto irriterade och lider av humörsvängningar. Eftersom hormonerna på många sätt även påverkar måendet hos den som har mens så är det viktigt att vara lyhörd och förhålla sig empatiskt till PMS-symtom. Samtidigt ska man inte förringa andras känslor genom att säga att alla humörsvängningar beror på mens. Även om det skulle vara den tiden i månaden, kan känslorna också bero på något annat. Allas känslor och alla känslor är viktiga.
   

*

5. Hur gammal är man när mensen i regel börjar? 

a) 9–13    b) 10–16    c)    11–12 d)   15–17 

• Det är mycket individuellt när mensen börjar, eftersom vissa får den redan innan de har fyllt tio och vissa får den betydligt senare. Man ska alltså inte ta stress om mensen börjar vid en annan tidpunkt än hos kompisen. Det är ändå viktigt att kunna tala öppet om mens som en del av de förändringar som sker i puberteten.  
   

*

6.  Vad kan det bero på att mensen fördröjs?  

a) Mensen fastnade i en trafikstockning b) Graviditet c) Stress d) Viktskillnad (t.ex. bantning) 

• a) Mensen är inte kopplad till trafiken
• b) Eftersom äggcellen blir befruktad utstöts den inte som en blödning. Under graviditeten har man ingen egentlig blödning, men en del kvinnor kan ha lätta blödningar (spotting) särskilt i början av graviditeten. 
• c och d) Det är viktigt att komma ihåg att även andra faktorer än graviditet kan påverka hur regelbunden menscykeln är.
• Längden på menscykeln kan variera så det är vanligt att mensen emellanåt är lite tidig eller sen.
• Obs! Framför allt under de första åren med mens kan den vara oregelbunden.
    

*

 7. Hur många menstruationer har en livmoderbärare* i genomsnitt i sitt liv? 

a) 1000        b) 80       c) 450        c) 200   

• Mensen börjar i regel när man är 10–16 år gammal och den upphör i menopausen (ca 40–50 år).

*Med livmoderbärare avses en person som har livmoder. Termen används eftersom alla som har livmoder inte nödvändigtvis identifierar sig som flickor/kvinnor och å andra sidan eftersom alla som identifierar sig som flickor/kvinnor inte har livmoder. Det här är en del av könsmångfalden.

*

8. Vilka olika mensskydd finns det? 

a) Tamponger b) Menskopp c) Bindor d) Menstrosor

• De vanligaste skydden är tamponger och bindor, men många nya, ofta mer ekologiska, alternativ har också blivit vanligare under de senaste åren.    

*

9. Mensblödningens mängd under en mensgång

a)  En tesked b) 2–4 matskedar (15 ml/msk) c) En halv deciliter d) En deciliter  

• Många föreställer sig att mensblödningen är mycket större än vad den verkligen är. 1–3 matskedar blod under 2–7 blödningsdagar blir totalt cirka en deciliter. Man bör dock komma ihåg att mängden mensblödning varierar mellan olika personer så att den för vissa är mycket liten och för andra riklig och att den varierar beroende på dag för alla.
• En ”normal” mensblödning är cirka 60–80 ml, och om den är större än så talar man om riklig mens.

Nu ska gruppen göra ett litet test! Gruppen får illustrera de genomsnittliga blödningsvolymerna för sig själv. Gruppen mäter upp 1 msk vatten och suger upp den i en pappershandduk. Sedan mäter gruppen upp 3 msk vatten och suger upp den i en pappershandduk. Gruppen kan ännu mäta upp den maximala blödningsvolym som räknas som normal, dvs. ca 80 ml. Till slut mäter patrullen upp och suger upp 5 msk vatten i pappershanddukar. Känns dessa volymer som mycket eller lite? Ledaren påminner om att dessa vattenmängder fördelas på 2–7 blödningsdagar. Man kan även prova på att suga upp vatten i en binda eller tampong.

 *

10. I Uganda används även följande som mensskydd: 

a) Bananblad b) Inget c) Gamla kläder d) Papper 

• Till exempel i #NoMissedSchoolDays-projektets partnerland Uganda är man ibland tvungen att använda okonventionella mensskydd sett ur finländskt perspektiv. Ibland saknar man möjlighet att skaffa några som helst skydd, eftersom familjerna inte har råd med dem, och det kan leda till frånvaro från skolan. #NoMissedSchoolDays-projektet strävar efter att minska frånvaro från skolan till följd av mens eller kön.  Man måste komma ihåg att en del av familjerna har betydligt mer resurser för att skaffa även mensskydd. Familjernas förmögenhet varierar i Uganda precis som i Finland.    

* 

11. Det är viktigt att tala om mens eftersom ...

a) Den är en naturlig del av livet   b) Den är förknippad med många fördomar   c) Biologi är intressant!  d) Mensen bryr sig inte om var man är – den kan mycket väl följa med på scoutlägret! 

• a) Mensen hör till utvecklingen i puberteten på samma sätt som målbrottet. Det sker förändringar överallt i kroppen och mensen utgör inget undantag till detta.  
• b) Tyvärr är diskussionen om mens något som är förknippat med fördomar och missförstånd även i Finland. Man kan förhålla sig på olika sätt till ämnet: en del upplever det som pinsamt att tala om mens, andra kan se det som obehagligt eller äckligt. I vissa länder förekommer det även mycket skadliga uppfattningar om mens och dessa kan kraftigt påverka skolgången och framtiden.  
• c) Scouterna har alltid varit entusiastiska då det gäller att lära sig något nytt, så det finns skäl att tillsammans begrunda biologi och mensrelaterade samhälleliga effekter tillsammans. 
• d) Mensen kan även börja mitt under en hajk. Då är det viktigt att alla i kåren har grundläggande kunskaper om hur man bör se till menshälsan i lägerförhållanden. Förhoppningsvis har er kår efter den här utmaningen utöver faktakunskaper även en ”första-hjälpen-sats” för mensfall, som man tar med på alla läger! 

*****

Frågor för slutdiskussionen

• Hur kändes det överlag att göra Kahooten? 
• Var det mycket som överraskade? 
• Vad skulle spejarscouterna vilja veta mer om? 
• Varför är det ibland svårt att tala om mens? 
• Med vem kan och kunde du prata om mens (till exempel kompisar, patrulledare, föräldrar eller familjemedlemmar, skolhälsovårdaren)?
• Varför bör alla veta något om mens, även de som inte har mens?

(2) Leken Oppfinnar-Jocke

Material: menshygienpaket (bindor, bionedbrytbara bindor, tamponger med eller utan hylsa, menskopp och rengöringsprodukter, tygbinda), fickräknare, pennor och papper

Spejarscouterna delas upp i par eller små grupper. Varje grupp får någon menshygienrelaterad produkt och de får cirka 5–10 minuter tid att hitta på ett alternativt namn och användningsändamål för produkten. När tiden tar slut presenterar varje par/grupp i tur och ordning sin nya produkt och dess namn för de övriga. Aktiviteten är tänkt att lätta upp stämningen och låta deltagarna fundera och diskutera, så det är tillåtet att ha skoj!

Kul att veta:
Visste ni att en föregångare till tampongen enligt sägnen uppfanns i forna Egypten? Då använde man en papyrusrulle som mjukades upp i Nilens vatten. De första bindorna uppfanns i Frankrike i början av 1900-talet av sjukskötare. Skötarna arbetare i militärsjukhus under första världskriget och de kom på att man som mensskydd kunde använda cellulosabindor, som användes för att förbinda sår.

(3) Uppgiften Aj den här då?

Spejarscouterna placerar mensprodukterna på bordet och går igenom dem (vad det är för en produkt och vad den används till). Spejarscouterna delas in i par och varje par tilldelas en produkt. Spejarscouterna tar reda på vad den kostar, var man kan skaffa den och de bedömer också mängden avfall som den ger upphov till samt hur den bör sorteras. De funderar också på hur allt det här påverkar människors liv. De antecknar informationen på ett papper som stöd för minnet. När spejarscouterna har begrundat detta parvis, ska varje par presentera det de tagit reda på om produkten för de andra.

Sedan funderar spejarscoutsgruppen tillsammans över följande frågor. Man kan tillsammans göra uträkningarna på ett papper för att lättare kunna uppfatta tankarna.

Frågor som stöd för diskussionen:

1. Vad kostar produkten? Hur mycket kostar mensen i genomsnitt per månad och år om man använder den här produkten? Och under hela livet, om mensen till exempel börjar vid 13 års ålder och slutar vid 50?
2. Hur påverkar priset användningen av produkten? Har alla råd att köpa produkten?
3. Levnadsstandarden och inkomstskillnaderna i olika länder kan variera, så hur påverkar levnadsstandarden och inkomstskillnaderna prisnivån på mensskydd?
4. Vilka miljökonsekvenser har produkten?
   - Används produkten en eller flera gånger?
   - Hur behandlas produkten efter att den inte längre används??
   - Vilka förhållanden krävs när man använder produkten?
   - Hur påverkar miljöaspekter de egna valen?
5. År 2020 var mervärdesskattens (moms) andel av försäljningspriset på mensskydd 24 %. Om momsen skulle sänkas till 10 %, vilka ekonomiska effekter skulle det ha för dem som använder mensskydd? Hur skulle det vara om momsen skulle vara 0 %, såsom i Kenya, Kanada, Indien och vissa av delstaterna i USA?
6. Vilka jämlikhets- och jämställdhetseffekter kommer ni på beträffande användningen av mensskydd i Finland? Hur är det i Uganda?

**

Frågor för slutdiskussionen:

• Hur kändes det att utföra aktiviteten? Vilka tankar väckte den?
• Lärde ni er något nytt?

4. Uppgift Vad får det kosta?

Spejarscouterna spelar ett spel som får dem att reflektera över hurdana ekonomiska och jämlikhets- och jämställdhetskonsekvenser användningen av mensskydd har i Finland eller till exempel i Uganda. Spelet går inte ut på att tävla mot varandra, utan det spelas i samarbete så att man under spelets gång för en gemensam diskussion och diskuterar vad man kunde göra i de olika situationerna. I det här spelet får man hjälpa varandra! Spelets målsättning är att illustrera den ekonomiska ställningen hos personer och familjer i olika livssituationer och väcka diskussion bland spejarscouterna. Spejarscouten inser att mensfattigdom inte endast är ett problem i den globala södern.
Tillbehör: Mensprodukter, som även kan presenteras som bilder eller ord på papper (i materialet på #NMSD-sidorna hittar du till exempel ett minnesspel, vars bilder kan utnyttjas här) och lekpengar kan man ta till exempel från ett brädspel eller pyssla själv. Det är bra om det finns till exempel 2–3 produkter/typ, så att spelarna i valsituationen kan välja mellan olika produkter.

Ledaren prissätter menshygienprodukterna på bordet eller i mitten av ringen enligt följande:

• engångsbindor med priset 10 pengar per paket
• engångstamponger med priset 15 pengar per paket
• menskopp med priset 30 pengar
• menstrasa med priset 40 pengar
• tygbinda som sytts enligt #NMSD-anvisningarna 0 pengar
• engångsskydd i marketen i Uganda 100 pengar.

I den finska marketen finns alla produkter och i den ugandiska marketen finns tygbinda och paket med engångsskydd.

Ledaren delar ut roller till spejarscouterna. I spelet finns fem hushåll, och det är bra om alla hushåll är representerade för jämförelsen. Om det finns fler än fem spelare kan resten av spelarna tilldelas roller i familjer/hushåll. Totalt finns det tolv stycken roller i spelet.

Roller:
Hushåll 1.) en sjukpensionerad 35-årig ensamstående mamma och en 14-årig dotter (två personer med mens)
Hushåll 2.) en ensamboende 19-årig studerande (en person med mens)
Hushåll 3.) en ensamboende 19-årig studerande (utan mens)
Hushåll 4.) en finländsk familj: 6- och 8-åriga pojkar, en 35-årig mamma som är lärare och en 39-årig pappa som är företagare (en person med mens)
Hushåll 5.) en ugandisk familj: en 15-årig flicka och en 10-årig pojke, en 40-årig mamma som är lärare och en 52-årig pappa som är företagare (två personer med mens)

Spelet börjar med att alla presenterar sig. Varje hushåll presenterar vilka medlemmar som ingår och berättar om deras livssituation för de övriga spelarna.

Sedan delar ledaren ut hushållets tillgängliga månadsbudget enligt följande: Hushåll 1.) 1200 pengar, Hushåll 2.) 1100 pengar, Hushåll 3.) 1100 pengar, Hushåll 4.) 5400 pengar, Hushåll 5.) 350 pengar.

Varje hushåll har nu fått sin månadsinkomst, som beroende på livssituationen baseras på förvärvslön och eventuella sociala bidrag, till exempel pension, bostadsbidrag och/eller studiestöd.

I det här skedet av spelet bestämmer hushållen 1, 2, 4 och 5 vilken menshygienprodukt medlemmarna i hushållet använder. Om hushållet omfattar en person med mens, väljer de alltså en produkt, om det är två personer med mens väljs två produkter.

Låt spelet börja! Ledaren ber varje hushåll att dra av kostnaderna nedan från sina månadsinkomster. De avdragna kostnaderna kan placeras till exempel i ”banken” mellan spelarna. Varje hushåll drar av kostnaderna från hushållets budget en kostnad åt gången, till exempel så att alla hushåll först drar av boendekostnaderna, varefter alla som hastigast kan granska den kvarstående budgeten i hushållet. Först därefter går man över till kostnaderna för övriga räkningar och betalningar osv. Observera att en del av kostnaderna är obligatoriska, till exempel boendekostnaderna, och en del av kostnaderna är sådana som medlemmarna i hushållet kan diskutera. De obligatoriska kostnaderna har märkts med en asterisk (*).

Det är dags för hushållet att betala hyran ...
Dra av boendekostnaderna från er månadsbudget (*);
1.) 550 pengar, 2.) och 3.) 450 pengar, 4.) 1000 pengar, 5.) 100 pengar

Nu förfaller hushållets övriga obligatoriska räkningar och utgifter till betalning (*). Det är dags att betala telefon och nät, el och vatten, ladda busskortet och tanka bilen.
Dra av de övriga betalningarna och räkningarna från er månadsbudget;
1.) 150 pengar, 2.) och 3.) 100 pengar, 4.) 600 pengar, 5.) 50 pengar

Hushåll 4.) beslutar sig för att bli fadderfamilj och de vill stödja ett ugandiskt barn i skolgången. Hushåll 4.) ger 50 pengar ur sin egen budget till hushåll 5.).

Kurrar det i magen? Ert hushåll måste ju äta också. Dra av matkostnaderna från er månadsbudget; 1.) 150 pengar, 2.) och 3.) 150 pengar, 4.) 500 pengar, 5.) 100 pengar
(Man kan spara matkostnader genom att planera månadens mat och butiksbesöken noggrant. Diskutera vad besparingen skulle utelämna ur ert hushålls matkostnader. Ni kan härvid spara 10–50 pengar, om ni vill)

Hushållen 2.) och 3.) börjar extraknäcka vid sidan av studierna. Hushåll 2.) börjar sköta barnen i hushåll 4.) och får 50 pengar för detta. Hushåll 3.) börjar kvällsjobba i en hamburgerrestaurang och får 50 pengar från banken.

Livet skulle vara ganska annorlunda utan studier, meningsfulla hobbyer och eventuella husdjur. Dra av de månatliga kostnaderna för fritid och hobbyer från er månadsbudget. För dem som bor i Uganda är studieavgiften obligatorisk (*); 1.) 100 pengar, 2.) och 3.) 150 pengar, 4.) 600 pengar, 5.) 100 pengar
(Ni kan genom ett gemensamt beslut i hushållet spara några tior i era fritidskostnader. Diskutera vad besparingen skulle utelämna i ert hushåll.

Nu är det DEN tiden i månaden! Mensskydd och värkmedicin behövs i ert hushåll. Dra av de månatliga kostnaderna från hushållets ekonomi enligt de mensskydd ni valde i början av spelet. 1.) och 2.) 0–80 pengar, 3.) 0 pengar, 4.) 0–40 pengar, 5.) 0 eller 100 pengar

Spelet har nått sitt slut. Laget granskar slutsituationen med hjälp av följande frågor:

• Hur mycket pengar hade de olika hushållen kvar i handen efter uppgiften?
• Hurdana tankar eller känslor väckte detta?
• Kan en människa leva med +/- 0 månadsinkomster och -utgifter? Varför kan eller kan man inte göra det? Skulle situationen i alla hushåll klara av till exempel sjukdoms- eller olyckskostnader under en månad? Skulle ekonomin klara det om en teknisk apparat, till exempel en telefon, går sönder?
• Vilka inverkningar kan engångsmensskydd ha?
• Hur stor inverkan kan det ha på månadsbudgeten om man syr tygbindor?
• Hurdana samhälleliga metoder kommer ni på för att förbättra den ekonomiska jämställdheten i Finland? Hur är det i Uganda?

Ledaren ska låta spejarscouterna själva komma på så många metoder som möjligt, men här ges några exempel från olika håll i världen och från andra källor:

• dela ut mensskydd gratis i skolorna (t.ex. Skottland)
• sänka eller ta bort momsen på mensskydd (t.ex. Frankrike, Kenya)
• sy tygbindor på handarbetstimmarna i skolan eller i scouterna, såsom i #NMSD-projektet (Uganda)
• donera mensskydd via välgörenhetsorganisationer (Finland, t.ex. Hope rf).
• En tanke kunde vara att den första menskoppen fås gratis av skolhälsovården/preventionsrådgivningen.

**

Slutdiskussion:

• Hur kändes det att utföra aktiviteten?
• Vilka tankar väckte den?
• Var det något ni blev att fundera över?
  
  

Information om mensens konsekvenser:

• I dag börjar kvinnors menstruation tidigare och de fortgår längre. Behovet av skydd är individuellt och det varierar genom livet. Till exempel förlossningar eller riklig mens ökar en persons behov av mensskydd.
• Personer som använder engångsskydd kan använda tiotusentals skydd under sin livstid och dessa skydd kan även kosta tusentals euro. I Uganda kan ett produktpaket med mensskydd kosta upp till en veckas lön.
• I den globala söderns länder kan flickor bli tvungna att utebli från skolan i upp till en femtedel av skolåret på grund av mensen. I Finland skulle detta betyda en cirka två månaders frånvaro från skolan under ett skolår. En så stor andel av tiden spelar en betydande roll för inlärningen. I den globala södern har man inte nödvändigtvis råd att köpa mensskydd, de finns inte tillgängliga eller skolorna saknar sådana sanitetslokaler där man kunde sköta om menshygienen.
• Man hör ofta talas om mensfattigdom i länder med låg och medelhög inkomstnivå, men problemet berör mindre bemedlade hushåll överallt i världen inklusive Europa och Finland. I Finland ber många mindre bemedlade hushåll och bostadslösa medborgarorganisationer (till exempel Hope rf) om hjälp i form av mensskyddsdonationer. Man kan rentav be om att få mensskydd i julklapp. I svåra livssituationer och mindre bemedlade familjer, där flera personer använder mensskydd, går en stor del av månadsbudgeten till mensskydden. För bostadslösa utgör mensen ett problem för att de dessutom har brist på möjligheter att tvätta sig.
• Riksdagsledamoten Hanna Sarkkinen gjorde ett lagförslag (2/2017) om att ändra mervärdesskatten på mensskydd. Förslaget fick inte tillräckligt med stöd för att gå igenom. I förslaget föreslogs det att mervärdesskatten på mensskydd skulle sänkas från 24 procent till tio. Enligt förslaget är skydden jämförbara med hälsoprodukter som säljs på apoteket och vars momsprocent är tio. Som jämförelse kan det konstateras att momsen på läkemedel och motionstjänster är 10 % i Finland, och på maten är den 14 %. Om man skulle sänka momsen på mensskydd skulle det ha en märkbar inverkan på försäljningspriset, vilket för sin del skulle underlätta kvinnors ekonomiska ställning. En sänkt moms skulle förbättra den ekonomiska jämställdheten mellan könen då livmoderbärarnas kostnadsbörda skulle minska. Det finns skäl att komma ihåg att det inte rör sig om att ställa könen mot varandra, eftersom ingen väljer i vilken kropp man föds eller när mensen börjar. En sänkt skatt på mensprodukter skulle inte vara orättvis mot pojkar och män. Om en man vill köpa mensskydd, skulle skattesänkningen också gälla honom.
• I vanliga bindor och tamponger används i regel kemiskt behandlade syntetiska eller icke-nedbrytbara beståndsdelar som tillverkats av icke-förnybara råmaterial. En del av dessa mensprodukter orsakar hudirritation för allergiska personer och personer med känslig hud. I situationer där man inte kan eller vill använda flergångsskydd kan man i dag även välja hypoallergiska och biologiskt nedbrytbara engångsskydd.
• Mensskydd som inte bryts ner i naturen hålls kvar längre i ekosystemet än deras användare. Vid brist på lämplig utrustning (t.ex. sopkorgar) i sanitetslokalerna medför mensskydden betydande olägenheter när de täpper avlopp och därigenom ökar underhållskostnaderna.

Obligatorisk? Obligatorisk
Innan du inleder aktiviteten kommer du väl ihåg att repetera anvisningarna i #NMSD-ledarguiden samt gå igenom de gemensamma #NMSD-spelreglerna med gruppen. På det sättet säkerställer du en hänsynstagande och trevlig scoutverksamhet för dig själv och grupp.
Mål: Spejarscouterna märker att det är naturligt att tala om mens även i scoutverksamheten och de känner att det i kåren finns trygga vuxna med vilka de kan tala om sin oro till exempel på läger. Spejarscouterna lär sig även påverka i den egna kåren samt föra fram sin egen åsikt. Spejarscouterna förstår också hur mensen påverkar och försvårar deltagandet på läger. Spejarscouterna begrundar konsekvenserna av detta och jämlikheten.
Beskrivning: Syftet med aktiviteten är att sänka tröskeln för att diskutera mens och att lära spejarscouterna att det är möjligt att sköta menshälsan även i lägerförhållanden. Aktiviteten har också som syfte att väcka kårens och ledarnas uppmärksamhet kring menshälsa och därigenom göra det möjligt att delta i utfärder och läger även när man har mens. Aktiviteten görs i kårens stuga eller på bekant utfärdsmål. Aktiviteten kan med fördel göras till exempel under en utfärd eller på ett läger.
Varaktighet cirka en timme
Plats: Stugan, skogen

Ledarens uppgift: Ledarens uppgift är att väcka gruppens intresse för vikten av att ombesörja menshygien, samt förmedla lagets utvecklingsidéer till ledarna.

Det lönar sig att börja aktiviteten med en fartfylld lek, så att barnen blir av med överskotts energi.(se materialbanken – energifrigörande lekar).

Spejargruppen delar upp sig par eller små grupper. Grupperna går igenom lägerplatsen och undersöker de ställen som är viktiga för att man ska kunna ombesörja menshygienen (toaletter, tvättställen och avfallshantering). Spejarscouterna noterar hur det gjorts möjligt att se till menshygienen i stugan/på utfärdsplatsen och de funderar över hur förhållandena skulle kunna förbättras. Röda och gröna lappar kan delas ut till spejarscouterna för att märka ut ”problempunkter” samt välfungerande ställen. Till slut går hela gruppen igenom området tillsammans och diskuterar ämnet bland annat med hjälp av följande frågor.

Stödfrågor:

1. Hur och var kan man byta mensskydd?
2. Hur gör man för att tvätta sig i stugan eller på lägerområdet?
3. Hur kan man göra sig av med använda hygienprodukter? Vad måste man ta i beaktande?
4. Vad kunde man göra för att det skulle vara enklare att sköta menshygienen?
5. Hurdana produkter kunde man använda på läger?
6. Vem kan man be om råd? Vad behövs för att det ska vara så enkelt som möjligt att be om råd?
7. Hur kan jag genom mitt eget agerande hjälpa andra, som har mens, att vara på lägret och utfärder?
8. Kan scoutgruppen göra eller ta med sig en färdig menspåse till lägerplatsen, där lägerdeltagarna kan hämta menstillbehör om situationen plötsligt uppstår? 

Varje grupp presenterar sina förbättringsförslag och diskuterar ämnet tillsammans.

Det är bra om man också kan rätta till förhållandena enligt förbättringsförslagen. En viktig del av att lära sig påverka är att se vilka konkreta resultat det ger. Ledarna skriver upp förbättringsförslagen och funderar till exempel med de övriga ledarna om hur förbättringsförslagen kunde genomföras och vilka andra förbättringsförslag som kan finnas.

I det här sammanhanget kan gruppen bekanta sig med #NMSD-projektets distansaktivitet från internationella mensdagen (28.5) som finns som en story (texterna på finska, men bilderna beskriver också budskapet) sparad på Instagram-kontot partioscout. I storyn finns tips på hur var och en hemma kan samla ihop en menshygienförpackning, dvs. ”menspåse”, som gör det lättare att delta i utfärder medan man har mens. Patrullen kan komma överens om att göra en menspåse på ett av gruppens möten eller på lägret.

Obligatorisk? Frivillig
Innan du inleder aktiviteten kommer du väl ihåg att repetera anvisningarna i #NMSD-ledarguiden samt gå igenom de gemensamma #NMSD-spelreglerna med gruppen. På det sättet säkerställer du en hänsynstagande och trevlig scoutverksamhet för dig själv och grupp. 
Mål: Spejarscouterna begrundar på djupet sitt eget förhållande till projektets teman genom att uttrycka sig kreativt. Spejarscouterna förstår de påverkningsmetoder som används i kampanjer i sociala medier och kan skapa eget innehåll kring det som de har lärt sig om ämnet.   
Beskrivning:  Gruppen planerar och genomför en egen kampanj om menshälsa och projektet #NoMissedSchoolDays. Avsikten är även att väcka debatt i en större utsträckning i gemenskapen.
 Varaktighet:  cirka två kvällar i kårlokalen (+ den tid man förbereder sig hemma)
Var kan aktiviteten göras:  Kårlokalen, stugan  

Ledarens uppgift: Innan aktiviteten påbörjas studerar ledaren olika kampanjer i sociala medier och vilka element de består av. Ledaren ger stöd vid brainstormingen och hjälper spejarscouterna att planera tidsanvändningen och ser till att alla håller fast vid den gemensamma tidtabellen och målsättningarna. Ledaren tar reda på om gruppens kampanj för sociala medier kan publiceras i kårens eller distriktets sociala medier.

Instruktioner:

Första kvällen i kårlokalen:
Innan gruppen börjar planera sin egen kampanj studerar de olika medborgarorganisationers eller olika allmännyttiga kampanjers inlägg i sociala medier (till exempel Hungerdagen, Kyrkans Utlandshjälp, FRK) samt anvisningar om uppförande i sociala medier. I samband med detta är det viktigt att kartlägga spejarscouternas datatekniska färdigheter och den tid som har reserverats för aktiviteten: man ska inte ge sig in på att lära sig något för komplicerat inom ramen för aktiviteten.

Sedan planerar gruppen det allmänna innehållet för sin kampanj. Kampanjen kan inkludera (blogg)texter, Instagram-uppdateringar, videor eller vad som helst som gruppen hittar på! I slutet av mötet väljer var och en åt sig en del av kampanjen. 

Mellan kvällarna i kårlokalen:
Gruppmedlemmarna planerar sina uppgifter och kan börja förbereda dem.

Andra kvällen i kårlokalen:
Spejarscouterna bearbetar sin kampanj för sociala medier utifrån den erhållna responsen. Slutligen samlas allas bidrag ihop.

Om kåren eller distriktet har egna kanaler i sociala medier, kan spejarscouterna, eller vid behov ledaren, kontakta de personer som har ansvaret för kanalerna och kolla om inläggen kan delas där. När gruppen delar sina inlägg från aktiviteten i sociala medier kan man med fördel tagga #NoMissedSchoolDays, så att även andra får se de fina kampanjerna! Man kan även skicka in bloggtexter och bilder för publicering på projektets webbplats. Man måste dock inte publicera den planerade kampanjen någonstans om gruppen inte vill.

Obligatorisk? Frivillig
Innan du inleder aktiviteten kommer du väl ihåg att repetera anvisningarna i #NMSD-ledarguiden samt gå igenom de gemensamma #NMSD-spelreglerna med gruppen. På det sättet säkerställer du en hänsynstagande och trevlig scoutverksamhet för dig själv och grupp.
Mål: Spejarscouten begrundar mensrelaterade tabun och uppfattningar samt könsstereotyper med hjälp av skådespel.
Beskrivning: Under Uganda-projektets första år (2019) gjordes en första kartläggning för vilken medlemmar i olika organisationer, lärare och elever intervjuades om mens, tillhörande tabun och deras inverkningar på skolgången. I den här aktiviteten får spejarscouterna ta del av sådant som plockats ut ur intervjuerna och de får begrunda ämnet baserat på detta.
Varaktighet: cirka 1 timme/ett möte
Var kan aktiviteten göras: Kårlokalen, stugan, läger

Ledarens uppgifter: Ledaren förbereder sig för aktiviteten genom att omsorgsfullt studera såväl citaten som projektet #NoMissedSchoolDays, varvid det är enklare att styra diskussionen. Ledaren skriver ut de 7 st.scener som ska användas och klipper ut dem färdigt inför aktiviteten. Ledaren skriver dessutom ut ”ledarens scener” åt sig. Här finns de scener som ska behandlas tillsammans beträffande ämnet. Det lönar sig att laminera eller plasta in deltagarnas scener, om man vill använda dem utomhus och/eller med flera grupper.

Under aktiviteten:

Ledaren berättar för scouterna att det under det första året av #NoMissedSchoolDays-projektet gjordes en blankettundersökning i Uganda, där medlemmar i organisationer, lärare och elever intervjuades. I den här aktiviteten får spejarscouterna dramatisera berättelser ur intervjuerna med ugandierna och begrunda ämnet genom dem. Scenerna har skrivits utifrån intervjuerna, så de härstammar från det verkliga livet.

Ledarens uppgift är att leda diskussionen och uppmuntra deltagarna att begrunda ämnet. Ledaren ansvarar för att att allas åsikter hörs och respekteras. Ledaren ser till att ämnet behandlas sensitivt med tanke på kön, ämnets allmänna känslighet och tillhörande individuella osäkerhetsfaktorer.

Praktiska anvisningar:

Ledaren delar in gruppen i två delar. Grupperna får välja mellan sju scener. Varje grupp använder tid för att öva på sin valda scen. Grupperna uppvisar scenerna för varandra i tur och ordning. I föreställningarna ingår felaktig information, uppfattningar och stereotyper med anknytning till mens. De som sitter i publiken ska alltid ropa ”STOPP!” när de upptäcker något sådant i föreställningen. När någon har ropat ”STOPP!”, ska gruppen diskutera varför det ropades och hur man kunde rätta till scenen. Ledaren övervakar och leder diskussionen. Dessutom har ledaren själv de scener (finns i slutet av aktiviteten) där ”STOPP!” bör ropas ut. Om gruppmedlemmarna inte ropar ”STOPP!” ska ledaren pausa situationen och inleda diskussionen.

Alla scouterna kommer alltså under aktivitetens gång att vara både skådespelare och publik.

Anvisningar och stödfrågor till ordföranden:

Under föreställningen:

• Varför ropade du ”STOPP!”?
• Varför är det här en föreställning/stereotyp/förutfattad mening?
• Vad anser de övriga?

Skådespelen och anvisningarna till ledaren finns nedanför den här aktivitetslådan.

Obligatorisk? Frivillig
Innan du inleder aktiviteten kommer du väl ihåg att repetera anvisningarna i #NMSD-ledarguiden samt gå igenom de gemensamma #NMSD-spelreglerna med gruppen. På det sättet säkerställer du en hänsynstagande och trevlig scoutverksamhet för dig själv och grupp.
Mål: Spejarscouterna förstår hur begränsade och skadliga könsstereotyperna är och de funderar över stereotypernas inverkningar, skadlighet och konsekvenser baserat på bilder i sociala medier. Spejarscouterna förstår att man med de val av ord och bilder som medierna skapar försöker påverka vad som anses som ”normalt” i vårt samhälle. Efter aktiviteten är spejarscouterna bättre utrustade för att förhålla sig mer kritiskt till könsstereotyper.
Beskrivning: I medierna ges ofta en ensidig bild av könen, vilket påverkar uppfattningarna om vad man upplever som normalt eller önskvärt. Bakom de här uppfattningarna finns det många olika upplevelser och identiteter. I den här aktiviteten tar spejarscouterna reda på hur könsroller presenteras och beskrivs i olika medier. Med hjälp av källorna får spejarscouterna fundera över stereotyper och deras konsekvenser och skadlighet för individers liv.
Varaktighet: (uppskattning) ett par timmar
Var kan aktiviteten göras: I kårlokalen eller stugan

Ledarens uppgift:
Före aktiviteten: För att göra den här aktiviteten är det ytterst viktigt att ledaren studerar och uppdaterar sina kunskaper om könsmångfalden i god tid, bland annat med hjälp av länken nedan (*). När man behandlar könsstereotyper glömmer man ofta bort könsmångfalden, men mångfalden är en viktig del av helheten och viktig att ta upp. Det är viktigt att du som förstår att ämnet kräver lyhördhet till exempel med avseende på språkbruket. Under aktiviteten ska du vara noga med att inte själv av misstag stärka stereotyper.

Välj några olika mediekällor för aktiviteten, till exempel tidskrifter, dagstidningar eller reklamer, som du tar med till kårlokalen eller stugan. Skaffa pappersark i A3-storlek, lim, saxar och tuscher för de planscher som ska göras.

Under aktiviteten: Det är viktigt att du är noga med att inte själv av misstag stärka några stereotyper.

(*) Du kan ta del av könsmångfalden till exempel här: https://sukupuolenosaamiskeskus.fi/kompetenscentrum_for_konsmangfald/

Instruktioner:

Patrullen börjar aktiviteten med en energifrigörande lek, och tar sedan itu med urklipps-/planschuppgiften.

Spejarscouterna delar upp sig i små grupper där de undersöker hur könen presenteras i medier. Grupperna klipper ut bilder på olika personer ur tidningar. Bilderna samlas på ett bord eller på golvet och alla ställer sig kring dem så att alla kan se.

Gruppen begrundar och diskuterar hur de bilder som visas i medier och verkligheten skiljer sig från varandra och vilka konsekvenser de kan ha.

Slutligen funderar laget över hur människor borde presenteras i medier i en idealvärld. Spejarscouterna sammanställer en plansch som hängs upp på väggen i stugan eller kårlokalen.

Frågor som stöd för diskussionen:

• En hurdan kvinno- eller mansbild förmedlas i medierna?
• Syns könsmångfalden?
• Hur definieras kön i medierna?
• Vilka egenskaper kopplas eller kopplas inte till könen?
• Vem bestämmer hurdan man ska vara och ur vilket perspektiv?
• Hur påverkar ett visst medium eller en viss tidning, till exempel en damtidning, hurudan bild som förmedlas?
• Finns det tillräckligt mycket bilder som presenterar olika individer i medier?
• Vilka negativa och positiva konsekvenser har de beskrivningar som syns i medier?
• Vad beror beskrivningarna på?
• Hur väl svarar de bilder som förmedlas i medierna mot verkligheten, på vilket sätt avviker de?

Obligatorisk? Frivillig 
Innan du inleder aktiviteten kommer du väl ihåg att repetera anvisningarna i #NMSD-ledarguiden samt gå igenom de gemensamma #NMSD-spelreglerna med gruppen. På det sättet säkerställer du en hänsynstagande och trevlig scoutverksamhet för dig själv och grupp.
Mål: Spejarscouterna förstår bättre hurdana konsekvenser mensen kan ha på ugandiska skolelevers skolgång och därigenom på deras framtid. Spejarscouterna inser att mensen är förknippad med sådant som vi alla kan identifiera oss med oavsett vår härkomst, men det finns även betydande skillnader som betonas mellan länder med hög inkomstnivå (t.ex. Finland) och länder med låg inkomstnivå (t.ex. Uganda).  
Beskrivning: Brädspelet beskriver ugandiska skolelevers liv och mensens inverkan på skolgången. I spelet ska spelaren klara av skolåret och komma vidare till följande klass. Överraskande situationer kan dock störa skolframgången eller skolgången, eller i värsta fall avbryta skolgången helt. Efter spelet är det viktigt att gå igenom uppgiften med spejarscouterna för att diskutera de känslor och tankar som väckts under spelet. Vid behov kan man efter övningen ännu göra några avslappningsövningar ur #NMSD-ledarens guide.

Du hittar #NoMissedSchoolDays-bredspelet, spelkort och instruktionen i Materialbankens sida #NMSD-bredspelet.

Rör dig som ... (5–10 min)
Gruppen reserverar tillräckligt med utrymme för att kunna röra sig fritt inomhus eller ute och kommer överens om inom vilket område den ska röra sig enligt ledarens anvisningar. Ledaren utmanar deltagarna att tänka sig att de befinner sig utanför sin egen kropp, att de ska koncentrera sig på vad de själv gör i stället för att titta på andra och att de ska röra sig i utrymmet på det sätt som nämnts. Innan man byter rörelse ska ledaren låta alla utföra rörelsen på det sätt de vill. Ledaren kan delta och visa exempel på rörelserna i övningen eller om det finns två ledare kan den ena visa exempel medan den andra koncentrerar sig på att leda övningen.  

• Spring i utrymmet som en olympisk segrare på 100 meter 
• Strid i utrymmet som en österländsk krigare 
• Rör dig i utrymmet lätt som en fjäder 
• Bygg upp en lägerport i utrymmet som en scout 
• Rör dig i utrymmet som en proffsdansare 
• Gör segerrörelser som när Finland vinner ishockey-VM  
• Stå stadig som ett berg i utrymmet  
• Boxas i utrymmet som en proffsboxare 
• Rör dig i utrymmet precis på det sätt som känns bra just nu 
   

WC-stolstafatt
En lekdeltagare är fasttagare och försöker ta fast de andra inom ett begränsat område. När hen kommer åt att röra någon annan i leken, ställer sig den tagna i knästående läge och lyfter upp sin hand och ropar ”WC!”. De övriga deltagarna kan rädda den tagna genom att sätta sig på ”WC-stolen” på kompisens knä och ”spola” genom att sänka ner kompisens arm.

Menscykel
Tillbehör: ett paket med bindor.
Leken är en modifikation av tjärubytta/tjärutunna. Deltagarna står i en ring med ansiktet mot mitten. De som står i ringen ska hålla ena handen bakom ryggen med handflatan uppåt. En av lekdeltagarna stannar utanför ringen och får paketet med bindor med vilket hen börjar springa runt ringen. Hen rör emellanåt med paketet vid de andra lekdeltagarnas handflator och säger ”Den här är inte till dig”, tills hen plötsligt säger ”Den här är till dig” och lämnar paketet i handflatan på vald deltagare i leken. Lekdeltagarna börjar springa i varsin riktning runt ringen och den deltagare som först nått den tomma platsen får hålla den och den som kommer till platsen som tvåa fortsätter att springa runt ringen med paketet.