För ledarna

#NoMissedSchoolDays är Finlands Scouters, Uganda Girl Guides Associations och Uganda Scouts Associations gemensamma utvecklingsprojekt (2019–2021), som ska öka mängden konkreta åtgärder för och kännedomen om flickor i Uganda som hoppar av skolan till följd av mens. Enligt UNESCO:s bedömning är upp till var tionde flicka i Afrika söder om Sahara tvungen att låta bli att gå till skolan medan mensen varar.  Det betyder att upp till 20% av årets skoldagar uteblir. Genom att minska flickornas frånvaro från skolan och mängden flickor som avbryter skolgången ska man göra det möjligt för flickor att delta i samhället på ett likvärdigt sätt och därigenom stödja jämställdheten mellan könen och en bra utbildning. De här målen är centralt förknippade även med FN:s mål för hållbar utveckling. 

I Finland strävar projektet efter att upplösa mensrelaterade stereotyper och tabun genom att normalisera den mensrelaterade debatten. Dessutom strävar projektet efter att göra menshälsan till en del av scoutingen till exempel på läger. I projektaktiviteterna tar man även del av Uganda och konsekvenserna av mens där. Projektaktiviteterna förenar alltså menshälsa, samhällspåverkan och global fostran. Det här är viktiga ämnen för alla oavsett vilket kön man råkat födas med.

Som en del av #NMSD-projektet skapas bland annat aktivitetspaket för äventyrs- och spejarscouter samt ett lägerpaket som riktas till explorer- och roverscouter. I Finland kan aktiviteterna utföras från och med hösten 2020 och det går att beställa #NMSD-aktivitetsmärken som minne för utförandet av dessa. Efter projektet är avsikten att sprida ut äventyrs- och spejarscouternas aktiviteter som en bestående del av det övriga programmet för åldersgrupperna.

Både projektet och aktiviteterna som ingår i det ska på ett ärligt och faktabaserat sätt behandla menshälsa, pubertet samt tillhörande jämställdhetsfrågor i Finland och i samarbetslandet Uganda.

Vid planeringen av aktiviteter har barns och ungas utveckling och informationsbehov beaktats i förhållande till hur detaljerat man går in på ämnet. Äventyrsscouterna får ta del av ämnet på en mer allmän nivå medan spejarscouterna redan får begrunda frågorna lite med ingående. Enligt Finska befolkningsförbundet är säkerhetsfärdigheter, de annalkande förändringarna i puberteten och självrespekt viktiga redan för barn i skolåldern, dit de 9–12-åriga äventyrsscouterna också räknas. En spejarscout är själv redan i puberteten och behöver på grund av den förbryllande åldern mycket saklig och korrekt information, värdefostran samt information om de myter och den press som medier och kompisar skapar. Vi rekommenderar att #NMSD-aktiviteterna leds av en lots, så att alla spejarscouter i gruppen kan delta i verksamheten som deltagare. Om det inte finns en lots eller om lotsen behöver hjälp med att leda aktiviteterna, uppmuntrar vi er att vända er till kårens vuxna ledare eller trygghetspersonen om ni har frågor om aktiviteterna eller hur de ska ledas. Vi är säkra på att varje scoutkår har den expertis som behövs. Även om äventyrs- och spejarscouter är den främsta målgruppen för aktiviteterna innehåller #NMSD-lägerpaketet även aktiviteter för kårens explorer- och roverscouter. Mer information om barns och ungas utveckling, könssensitivitet samt menshälsa har samlats i slutet av den här ledarguiden.

1. Läs om projektet. Innan du börjar handleda gruppen i utförandet av aktiviteterna ska du som ledare läsa om projektet, dess mål, aktiviteternas innehåll samt den här ledarguiden. Ämnet menshälsa och jämställdhetsperspektivet i projektet är relativt nya inom den finländska scoutverksamheten. Eftersom ämnet är känsligt är det viktigt att själv vara väl förberedd och att förhålla sig på rätt sätt och lugnt till hur aktiviteterna leds för barn och unga.
2. Granska dina kunskaper och färdigheter. Övning ger färdighet! Även ledarnas knowhow, attityder och erfarenheter med anknytning till menshälsan varierar mycket. Man behöver inte kunna allt, men det är viktigt att beakta och vara medveten om det egna kunnandet och framför allt de egna attityderna. Det är inte fel om även ledaren lär sig något i och med projektet – det gjorde projektgruppen också. Om ledaren upplever sig behöva hjälp med att behandla ämnet kan ledaren be att kårens trygghetsperson deltar i diskussionen. Man kan även leda aktiviteterna tillsammans med övriga ledare i kåren till exempel som en del av kårens hajk eller läger.
3. Förbered dig. Som ledare ska du förbereda dig noga för aktiviteterna och de teman som behandlas innan du leder dem. Vi rekommenderar att du läser igenom aktiviteterna i sin helhet och inte bara ögnar igenom rubrikerna. När du förbereder dig omsorgsfullt kan du som ledare svara på de frågor som eventuellt och förhoppningsvis uppstår. Aktivitetspaketen och tillhörande material (t.ex. spelbräda, minnesspel, brev till familjen m.m.) att skriva ut finns på projektets webbsida. I slutet av ledarguiden har vi dessutom samlat litteratur- och länktips.
   Aktiviteterna för äventyrsscouter och spejarscouter.
4. Beakta familjen. Ämnet kan väcka diskussioner eller visa sig på ett annat sätt än tänkt även hemma hos barnet eller den unga, så innan, eller senast när, ni börjar med #NMSD-aktiviteterna bör ni kontakta familjen på det sätt ni anser vara bäst. På projektets webbplats finns det ett brev till familjen som ni kan kopiera till ett WhatsApp-meddelande, dela som bild eller skriva ut som ett brev för att delas ut till hemmen. Brevet kan även skickas som bilaga till lägerbrevet, om #NMSD-aktiviteterna ingår i kårens lägerprogram.

1. Spelregler. Första gången tar gruppen noga del av #NMSD-spelreglerna. Först går gruppen igenom reglerna på rubriknivå och diskuterar igenom vad de betyder i samband med #NMSD-aktiviteterna, till exempel vad det betyder att ha förtroende och respekt för andra. Reglerna har skrivits ut under rubrikerna som stöd för ledaren och de kan läsas upp efter att deltagarna själva har begrundat ämnet. Om gruppen vill kan den skriva ut eller skriva upp reglerna på kårlokalens vägg, varvid det är enkelt att alltid repetera dem innan ni börjar med #NMSD-aktiviteterna, och vid behov medan ni utför dem.

   #NoMissedSchoolDays-spelregler: 
   ● Det råder respekt och förtroende mellan oss
   Alla ska få delta i verksamheten utan att det känns otrevligt eller obehagligt. Det är okej att skratta åt något som är roligt, men inte åt en kompis. Jag har rätt att berätta om det jag själv gör, tänker och har upplevt, men uttalar mig inte för andras del.
   ● Man får fråga, man får undra
   Det finns inga dumma frågor eller felaktiga åsikter. Det finns inte ett rätt eller fel svar på alla frågor och allas upplevelser är riktiga för dem. Det kan vara bra att komma ihåg att någon annan kan ha precis samma fråga som jag.
   ● Man får känna, man får reagera
   Hur naturligt ämnet än är, kan det kännas mycket olika för oss och vi reagerar på olika sätt på det. Man behöver inte vara rädd för olika känslor. En känsla är inte skadlig i sig, men då man släpper ut den får man inte nedtrycka, hota eller skada någon. Någon kanske tycker det är pinsamt, någon annan kan skratta och den tredje kan bli väldigt fundersam. Ju mer bekant ämnet blir, desto mer avspänt kan man diskutera det.
   ● Man får lära sig, man får ha roligt
   Kunskap är den bästa medicinen mot rädsla och skam. Det behöver inte vara tråkigt att lära sig något nytt. Man kan även skratta åt nya och konstiga saker. Låt oss tillsammans bryta ner tabun och myter, det vill säga tystnad och fel information om viktiga ämnen.

2. Ställa in sig på ämnet. Gruppen inleder aktiviteten med en lek som frigör rejält med energi. På det sättet förbrukas överskottsenergin på leken, varvid det är lättare att ställa in sig på det kanske aningen spännande, nya ämnet och aktiviteten. Bland aktiviteterna föreslås tafattlekar och andra ”isbrytande” övningar, men gruppen kan likaväl inleda mötena med någon annan bekant och omtyckt energifrigörande lek. Se materialbanken – energifrigörande lekar.
3. Trygghet. Före varje aktivitet och framför allt före diskussionerna bör man fästa uppmärksamheten vid ett tryggt klimat och en trygg stämning. Regler hjälper för sin del att ge gränser för en trygg verksamhet och därför kan man i början av varje möte påminna om #NMSD-spelreglerna. Ett tryggt klimat är varmt, godkännande, avkopplat och trivsamt. En del av aktiviteterna lämpar sig kanske bättre vid lägerelden eller över en kopp kakao än sittande vid ett bord, och diskussionerna kan mycket väl föras så att man tar det lugnt på madrasserna/sofforna i stugan eller kårlokalen.
4. Sensitivitet och individualitet. Avsikten är att materialet ska vara på en allmän nivå, så att barnen eller de unga inte ska behöva känna sig tvungna att svara utifrån sina egna erfarenheter, om de inte absolut vill göra det. Barn och unga får inte tvingas att svara på ämnen som de upplever som besvärliga. När ni diskuterar bör ni komma ihåg att en del av barnen och de unga inte är vana att tala om mens eller att de rentav hör om mens för första gången i samband med aktiviteterna. Ledarens attityder och åsikter förmedlas lätt till barnen och de unga och därför har ledarna ett mycket ansvarsfullt uppdrag när de försöker bryta ner tabumyten kring ämnet. Som ledare ska du aktivt iaktta dig själv och dina ordval när du leder aktiviteterna. Man bör få röra sig fritt i utrymmet och vid behov lämna det utan att behöva svara på några frågor.
   Tips! Om barnen och de unga får pyssla eller rita medan ni diskuterar, kan det hända att de upplever situationen som trevligare.
5. Jämlikhet. Alla måste ges möjlighet till ett lika deltagande i diskussionerna och till att ställa eventuella frågor. Framför allt om gruppen är stor finns risken för att de blyga eller tysta hamnar i de andras skugga eller helt utanför diskussionen. Ämnena kan behandlas i mindre grupper eller parvis framför allt om man har tillgång till flera ledare. När man delar in sig i små grupper är det emellertid viktigt att ledaren är medveten om vad som diskuteras i grupperna och ser till att barnen och de unga inte lämnas ”ensamma” med ett diskussionsämne som är för svårt. Man kan även samla in frågor anonymt till exempel i en låda.
6. Genomgång. I anslutning till aktiviteterna har vi samlat stödfrågor och -svar för ledaren för att göra det enklare att leda diskussionerna. I slutet av varje aktivitet bör man reservera tillräckligt med tid för att gå igenom erfarenheterna (reflektion), dvs. ge alla utrymme och erbjuda dem en möjlighet att berätta om sina erfarenheter och känslor. Vad lärde jag mig, vad kommer jag ihåg, vad kände jag och varför? När deltagarna får reflektera blir de mer medvetna om det de lärt sig och insett. I den gemensamma diskussionen kan insikterna även förädlas ytterligare. Man måste naturligtvis inte tala, om man upplever ämnet som svårt, men det är viktigt att uppmuntra alla att delta i diskussionen. Äventyrs- och spejarscouter ska även påminnas om att de kan rycka ledaren i ärmen och diskutera ämnet på tumanhand. Om ni står inför en situation där du som ledare inte vet svaret på någon av deltagarnas frågor, så är det bara att skriva upp frågan och komma överens om att ni återkommer till det senare. Det är helt mänskligt att man som ledare eller vuxen inte vet svaret på precis allting. Det visar att vi alla kan lära oss något nytt varje dag.

Om det känns svårt att inleda diskussionen om de känslor eller tankar som aktiviteterna medfört kan du be deltagarna att föreställa en staty som beskriver hur de känner sig just då. Ett annat sätt att komma igång med reflektionen kan vara en enkel tummen upp-röstning om hur man känner sig. Om stämningen i gruppen ännu efter slutdiskussionen känns spänd eller orolig för ens en deltagare, bör gruppen tillsammans utföra ett par avslappnings- och andningsövningar.

Här ges några avslappnings- och andningsövningar för att balansera stämningen

Skaka kroppen
Gruppen skakar ut dagens stress och spänning ur kroppen. Gruppmedlemmarna tänker sig hur hundar skakar sig torra när de simmat och skakar sin egen kropp från topp till tå. Man kan börja skakningarna från hjässan och fortsätta neråt till ansiktet och kinderna, axlarna, armarna och händerna hela vägen ut till fingerspetsarna, fortsätta från bröstkorgen till midjan, stjärten och båda benen: låren, knäna, vaderna och fötterna. Det här kan ni upprepa ett par gånger så att ni först känner efter hur det lyckas och på andra gången gör det så avslappnat och med så stora rörelser som möjligt.

Berömövning
Var och en tänker på ett beröm som de skulle vilja ge sin bästa vän. När man har kommit på berömmet sluter man ögonen och upprepar berömmet i tankarna samtidigt som man smeker eller lätt klappar sin kropp från topp till tå. Exempel på beröm kan vara ”allt är väl”, ”du är värdefull”, ”du är modig”, ”du är bra”.

Avslappningsövning
I övningen sätter eller lägger sig alla på golvet i just den ställning som känns bra just då. Deltagarna kan sluta ögonen. Ledaren ber deltagarna att i tankarna koncentrera sig på de kroppsdelar som strax räknas upp. Gå igenom kroppsdelarna med lugn röst från tårna och fotsulorna ända upp till hjässan. ”Försök slappna av så gott du kan och var så tung mot underlaget som möjligt. Tänk först på dina tår och känn efter hur de känns just nu ... gå sedan till fotsulorna ... låt dem kännas tunga ... vristerna, lika tunga de också ... gå lugnt vidare från vristerna via akillessenan till dina tunga vader, smalben och knän ... knäveck och baksidan av låren ...” När ni utför övningen kan ni ha behaglig, lugn musik på i bakgrunden eller så kan ni gärna utföra övningen i naturen. Lugn musik och färdiga, olika långa avslappningsövningar hittar du exempelvis på Mieli rf:s webbplats (på finska), på oivamieli eller på YouTube. Bekanta dig på förhand med material på internet innan du använder det.

Andningsövningar
Enkla andningsövningar är en snabb och effektiv metod för att slappna av och lugna ner kroppen. Du kan leda en andningsövning när som helst under en aktivitet om du märker att gruppen är orolig. När man utför andningsövningar är det viktigt att man är lugn, eftersom snabb och kort andning bara ökar spänningen i kroppen.

• Andningsövning 1 (enkel)
  I den enkla andningsövningen tömmer alla lungorna genom att i lugn takt blåsa ut luften via munnen. Därefter drar man in luft via näsan samtidigt som man i lugn takt räknar till fyra. Alla håller andan medan de i tankarna räknar till sju. Därefter låter de luften flöda ut via munnen medan de i tankarna räknar till åtta. Ni kan upprepa övningen.
• Andningsövning 2 (mer avancerad)
  När man utför diafragmaandningsövningen (andning i mellangärdet/buken) börjar man med att ta en bra och avslappnad ställning. Man kan till exempel stå vanligt med händerna och fötterna avslappnade vid sidorna. Alla sätter ena handen på bröstkorgen och den andra på magen. Fokusera tankarna på händerna som vilar mot kroppen. Andas lugnt in och ut via näsan. In och ut. Ledaren uppmanar alla att nu koncentrera sig på andningen, att låta den kännas bra och naturlig och inte sådan att den anpassas till kompisen bredvid. Ofta andas vi ytligt med bara lungorna, så härnäst koncentrerar vi oss på att alla andas med diafragman. Vid diafragmaandning ska handen på magen stiga och sjunka i takt med andningen medan den hand som är på bröstkorgen inte ska röra sig. Alla kan tänka sig en ballong i magen. Ballongen fylls när man andas in lugnt via näsan och den töms när man andas ut.

Här förklarar vi några av de termer som du stöter på när du läser materialet och leder aktiviteterna:

Global nord och syd
Globala nord och syd beskriver maktstrukturerna och den ojämna fördelningen av resurser. Beskrivningen är inte enbart geografisk, även om de globala syd-länderna i huvudsak är belägna i Afrika, Asien, Latinamerika och Karibien. Lika väl kan global nord förekomma i länder med en lägre inkomstnivå och global syd förekomma i norr. Praktiska exempel på extrem fattigdom och jättelika inkomstskillnader finns i USA precis som det finns spetsindustri i Kina.

Det tidigare ordet ”utvecklingsland” anses numera vara föråldrat men även opassande, eftersom man inte ska stärka en världsbild med så kallade ”vita hjälpare” eller ”räddningsarbetare”. Vi vill se upp för en attityd där vi kommer från ett rikare, ”bättre” land för att hjälpa någon som på något sätt är ”sämre”. Vi lever alla i en gemensam värld.

Livmoderbärare
Med livmoderbärare avses en person som har livmoder. Termen används eftersom alla som har en livmoder inte nödvändigtvis identifierar sig som flickor/kvinnor och å andra sidan eftersom alla som identifierar sig som flickor/kvinnor inte har livmoder. Det här är en del av könsmångfalden.

Menshälsa
I projektmaterialet används ordet menshälsa, som är mer omfattande än ordet menshygien.

MHM
En förkortning av orden Menstrual Hygiene Management, som avser ombesörjande av menshygienen. Den internationella mensdagen (MHDay) firas årligen 28.5. #NMSD-projektet deltog i mensdagen år 2020 genom att i sociala medier dela en distansaktivitet, vars anvisningar alla kan använda för att samla ihop en menshygienförpackning, ”menspåse”, som underlättar scoutlägerlivet när man har mens.

PMS
En förkortning av orden pre menstrual syndrome, direkt översatt ”syndrom före mensen”, som avser de psykiska och fysiska symtom som uppträder före mensen och som kan störa det vanliga livet. Sådana kan vara till exempel irritation, trötthet, sömnproblem och huvudvärk, svullen mage och illamående.

• Lunette-bloggen (på finska) / Kropp och sexualitet (sidan är på finska, men många av planscherna finns på svenska) / Kvinnor i Uganda (på finska och engelska) 
• Ne – Kuukautiskirja. Meriläinen Rosa, Seiko Salo Sanna. 2017. Karisto.
• Om barns och ungas utveckling: Befolkningsförbundets plansch Vad är det som händer i min kropp
• https://www.pesojoonas.fi/lifestyle/kuukautispaiva/ (på finska)