#NMSD-bredspelet

Sidan är underuppbyggnad; materialet kommer att vara publicerat senast 28.5.

Spelets idé #NMSD-spelplan

Spelarna försöker ta sig igenom skolåret så att de kan flytta upp till nästa klass. Oförutsedda situationer kan ändå störa skolframgången eller hindra spelarna att gå i skolan, i värsta fall kan skolgången helt och hållet avbrytas. Det är viktigt att reservera en lugn stund efter spelet då spelarna kan diskutera igenom de känslor och tankar som spelet väckt.

 

Speltillbehör:

 

Spelregler:

  • I början av spelet väljer alla spelare en spelpjäs åt sig och tar ett jokerkort, som de kan använda under spelets gång.
  • Den yngsta spelaren börjar och spelturen går medsols.
  • Man går framåt i spelet genom att kasta tärning och flytta sig framåt på spelbrädan enligt det antal prickar som tärningen visar.
  • Om spelpjäsen hamnar på ett rött steg, drar man ett menskort och följer anvisningarna på kortet. Kortet placeras underst när det har spelats.
  • Om spelpjäsen hamnar på ett gult steg, drar man ett jokerkort och följer anvisningarna på kortet. Jokerkorten kan förhindra eller häva verkningarna av mens- och PMS-korten. Spelaren håller jokerkortet tills den vill använda kortet i spelet. Kortet placeras underst när det har spelats, om annat inte anges på kortet.
  • Om spelpjäsen hamnar på ett blått steg, drar man ett PMS-kort och följer anvisningarna på kortet.
  • Om spelpjäsen hamnar på ett grönt steg, drar man ett livssituationskort och följer anvisningarna på kortet.
  • Den spelare som först klarat av skolåret, det vill säga kommit i mål, vinner spelet.
    Stödfrågor (och -svar) till slutdiskussionen:
  • Hur påverkar mensen skolgången för ugandiska skolelever? (Det att man alltid är tvungen att utebli från skolan under mensen påverkar bland annat skolframgången, försvårar inlärningen, avhoppande från skolan, sysselsättning senare i livet)
  • Hurdana situationer gjorde det svårare för dig att komma framåt i spelet? Hade du några motgångar? Tror du att de motgångar du stötte på också på riktigt kan försvåra livet för någon? (Ja. Sådana här effekter har mensen på vissa barns och ungas skolgång i Uganda.)
  • I Uganda försvårar många mensrelaterade tabun, det vill säga skadliga uppfattningar, skolgången för livmoderbärare. Hur tycker ni att dessa tabun lät? Är mensen förknippad med skadliga uppfattningar i Finland? Hurdana är dessa uppfattningar? (Synpunkterna på mensen varierar mycket också i Finland. Vissa familjekulturer kan påverka hur godkännande man förhåller sig till livmoderbärares kroppar och mens. Vissa religiösa grupper och minoriteter kan också ha sina egna seder för hur man förhåller sig till mensen.)
  • Spelet utspelades i Uganda, men vilka konsekvenser kan mensen i Finland ha på exempelvis skolgången? På hobbyerna? (Även i Finland kan mensen orsaka skolfrånvaro till exempel på grund av svår mensvärk eller för att man känner sig blyg över att gå till skolan på grund av mensen. Vissa kan också låta bli att delta i hobbyer på grund av mensen. Om man emellertid ser till att man använder mensskydd som lämpar sig för situationen, till exempel en menskopp eller tampong när man simmar, så kan man delta i sina hobbyer även under mensen.)
  • Vad berättar spelet om världen? Eller om attityder? (Alla människor har inte en jämlik ställning i förhållande till varandra. Negativa attityder gentemot mens försvårar i onödan till exempel studier samt kompis- och parrelationer.)
  • Hurdana metoder kommer ni på för att människor skulle kunna vara i en mer jämlik ställning i förhållande till varandra? (Utbildning och att få rätt information om ämnet till exempel i skolan eller scoutingen (t.ex. #NMSD), eftersom tabun kan brytas med rätt information. Man kan även bli av med skamkänslor när man får pålitlig information samt när man talar om sina tankar och känslor.)

 

Stödfrågor (och -svar) för slutdiskussionen:

  • Hur påverkar mensen skolgången för de ugandiska eleverna?
    Om man regelbundet blir tvungen att stanna hemma från skolan  så påverkar skolfrånvaron bland annat ens skolframgång. Inlärningen försvåras, risken för att man avbryter skolgången helt och hållet ökar och då man blir äldre kan det vara svårare att få jobb.
  • Vilken typ av situationer gjorde det svårare att gå framåt i spelet? Vilka motgångar upplevde du? Tror du att de motgångar du upplevde i spelet kan försvåra någons liv också på riktigt?
    Ja. Mensen innebär de motgångar som lyftes upp i spelet för en del barns och ungas skolgång i Uganda.
  • I Uganda försvåras skolgången för livmoderbärare av många tabun (alltså skadliga föreställningar) kring mens. Hur uppfattar ni dessa tabun? Finns det skadliga föreställningar om mens också i Finland? Hurudana är de?
    Menskulturen är mycket varierande också i Finland. Till exempel olika familjekulturer kan påverka hur accepterande man förhåller sig till livmoderbärares kroppar och till mens. Olika religiösa samfund och minoriteter kan ha sina egna förhållningssätt till mens.
  • I spelet var vi i Uganda, men på vilket sätt kan mensen påverka skolgången i Finland?  Eller hur påverkar mensen utövandet av olika hobbyn?
    Också i Finland kan mensen leda till skolfrånvaro till exempel på grund av svåra menssmärtor, eller för att man skäms över mensen och därför inte vågar gå till skolan. En del kan också låta bli att delta i hobbyn när de har mens. Ekonomiska orsaker kan också ligga bakom frånvaro från skola eller hobbyn på grund av mens. Om familjen inte har råd att köpa menshygienprodukter så kan det leda till frånvaro. Det går ändå att leva normalt under mensen, sålänge man använder ändamålsenliga mensskydd, till exempel menskopp eller tampong då man simmar.
  • Vad berättar spelet om världen? Och om attityder?
    Människor är inte jämlika i förhållande till varandra. Negativa attityder kring mens försvårar studier och vänskaps- och parrelationer.
  • Vilka sätt kommer ni på för hur man kunde öka jämlikheten mellan människor?
    Utbildning och tillgång till saklig och faktabaserad information i till exempel skolan eller scouterna (som t.ex. #NMSD), för tabuer bryts bäst med riktig information. Också skamkänslor kan jagas på flykten med hjälp av information och genom att prata om sina tankar och känslor.