Äventyrsscouternas aktivitetspaket

Syftet med #NoMissedSchoolDays-aktiviteterna är att öka den globala medvetenheten och jämställdheten, till exempel så att menshälsa och -hygien beaktas i scouterna, så att var och en kan delta i scoutverksamheten oavsett om den har mens eller inte. Aktiviteterna syftar till att främja jämställdheten, bland annat öka förståelsen för könsmångfald samt minska skam och fördomar som gäller mens och menshälsa.

De mål som är specifika för scouter i äventyrsscoutålder är att öka medvetenheten om mens och göra mensen till en del av vardagen. Efter att ha utfört aktiviteterna vågar äventyrsscouten tala om mens med sin egen ledare och kan även beakta mensen i sitt eget liv och i närkretsen. Äventyrsscouterna vet hur de ska agera i lägerförhållanden om de själva eller någon kompis får mens. De tar även del av vilken påverkan mensen har på annat håll i världen. Äventyrsscouterna lär sig uppmärksamma de negativa fördomar (stereotyper) och skamstämplar (stigman) som menshälsan är förknippad med i det omgivande samhället, skydda sig mot dem och att röja dem genom sitt eget agerande.

För märket utförs fem (5) obligatoriska och en (1) frivillig aktivitet.

Ledarens instruktioner för #NoMIssedSchoolDays-aktiviteterna
Innan ledaren börjar leda aktiviteterna så är det viktigt att hen bekantar sig med projektet, dess målsättningar, samt med #NMSD:s Guide för ledaren

Obligatorisk? Obligatorisk 
Mål: Äventyrsscouten lär sig nytt om Uganda, som är samarbetsland i projektet #NoMissedSchoolDays. Äventyrsscouten bidrar till en trygg atmosfär i verksamheten genom gruppens gemensamma spelregler.
Beskrivning: Syftet med de inledande aktiviteterna är att ge deltagarna kunskap om Uganda, där Finlands Scouter, Uganda Girl Guides Association och Uganda Scouts Association har ett gemensamt projekt som ska öka jämställdheten och minska flickors frånvaro från skolan till följd av mens. I och med de gemensamma spelreglerna bidrar aktiviteten till en trygg atmosfär i verksamheten.

Gruppen börjar utföra aktivitetsmärket #NoMissedSchoolDays genom att studera projektets samarbetsland Uganda och upprätta egna #NMSD-spelregler för gruppen. Först utförs aktiviteterna gruppens #NMSD-spelregler och Vi lär oss om Uganda, som är obligatoriska. Därefter väljer gruppen den ena av aktiviteterna Ugandiska färdigheter, genom vilka deltagarna får bekanta sig med antingen mat eller hantverk från Uganda. Efter aktiviteterna Ugandiska färdigheter kan gruppen gå över till sina egna aktiviteter.

1 ) Gruppens #NMSD-spelregler
Se detaljerade anvisningar i guiden för ledare i stycket Att leda #NoMissedSchoolDays-aktiviteterna.

2 ) Vi lär oss om Uganda (varaktighet ca 1 möte) 

Ledaren skriver ut en karta över Afrika samt Ugandas flagga och klipper dessa i delar, förslagsvis åtta delar. Delarna göms runt om i kårlokalen eller på ett överenskommet område och deltagarna söker dem. Deltagarna lägger pusslen. Känner deltagarna igen landets flagga, hittar de Uganda på kartan? Gruppen ritar tillsammans in Uganda på kartan och diskuterar vad de vet om landet från tidigare. 
 
Gruppen studerar Uganda som stat. Aktiviteten kan utföras till exempel på biblioteket eller så kan man ordna en lekfull informationssökningstävling för att ta reda på svaren. Det är bara att låta fantasin flöda! Gruppen tar reda på svaren på åtminstone följande frågor: 

Vad heter Ugandas huvudstad?  
Vad kännetecknar Ugandas flagga? 
Vilken valuta används i Uganda?  
Vilket språk talar man i Uganda? 
Vilket är Ugandas statsskick?  
Vem är regent i Uganda?  
Vilka djurarter lever i Uganda?
Vilken är tidsskillnaden mellan Finland och Uganda?

 
Svaren på frågorna och mer information om Uganda: 

Huvudstad: Kampala (1,5 milj. invånare) 
Flagga: Flaggan har tre färger som beskriver ugandierna (svart), solen (gult) och brödraskap (rött). Flaggan har sex vågräta ränder och i mitten finns en bild på en grå krontrana. 
Valuta: Ugandisk shilling 
Språk: Engelska, swahili (dessutom luganda och lokala språk)  
Statsskick: Republik 
President: Yoweri Museveni (2020)
Djurarter: t.ex. bergsgorilla, schimpans, lejon, leopard, giraff, zebra, flodhäst, krokodil, noshörning ... 
Tidszon: UTC+3 (dvs. 1 h före Finland vintertid, sommartid samma tid)

Om gruppen vill kan scouterna samla materialet och informationen från de inledande aktiviteterna på ett gemensamt, stort kartongark (limma upp kartan och flaggan, skriva svaren på frågorna, rita och färglägga djur, klippa ut frukter ur reklam m.m.) och hänga upp planschen synlig på kårlokalens vägg.  

3) Aktiviteter kring ugandiska färdigheter (varaktighet ca 1 möte/färdighet) 

Gruppen fortsätter att lära sig om projektets samarbetsland Uganda genom att lära sig nya färdigheter. Gruppen gör antingen papperspärlor eller typisk ugandisk mat åt sig. Om gruppen vill kan den även göra bådadera, om tiden tillåter.
 
Alternativ 1: Ugandiska papperspärlor 

Ugandierna tillverkar vackra pärlsmycken av pappersavfall och detta sysselsätter tiotals människor och ger hundratals personer en inkomst. Ugandiska papperspärlor säljs i många länder och bland annat i finländska nätbutiker för pysselsaker. Patrullen kan läsa mer om föreningen Caring Hands, som är verksam också i Finland och som främjar ugandiernas sysselsättning, på adressen: www.caringhandsfinland.fi 

På internet hittar men med sökordet ”papperspärlor” olika anvisningar och gruppen kan välja de anvisningar de gillar bäst. Om gruppen tycker att långa pärlor är för arbetsdryga kan man av ett mindre antal pärlor göra till exempel ett armband eller örhängen! Mellan papperspärlorna kan man även träda in andra pärlor, till exempel träpärlor, om det finns sådana bland pysseltillbehören i kårlokalen.  

Exempel på anvisningar: 

https://www.martat.fi/marttakoulu/kasityoohjeet/kierratys/paperihelmet/

https://kotiliesi.fi/kasityo/samba-paperihelmet/ 

*****

Alternativ 2: Ugandisk måltid

Gruppen tillagar en ugandisk måltid och avnjuter den tillsammans. Som alternativ finns två olika ugandiska recept: rolex, dvs. vegetarisk omelett lindad i chapati-bröd, eller matoke, dvs. puré på kokbanan med jordnötsstuvning. Gruppen kan välja det recept de gillar bäst eller som annars passar gruppen bäst. Recepten består av flera delar och det finns något att göra för alla även om gruppen skulle vara stor.

När man kockar eller äter kan man spela ugandisk musik i bakgrunden.  

Recept 1: Rolex-omelett lindad i chapati-bröd

Rolex, dvs. ugandisk omelettrulle är traditionell ugandisk gatumat, där en vegetarisk omelett och chapati-bröd rullas till ett läckert mellanmål. Rolex kan ätas som frukost, lunch eller kvällsmål!  

Om gruppen vill kan de även se hur en ugandisk man tillagar en rolex i sitt gatukök (4 min). Observera hur skickligt mannen arbetar med kniven, men använd själv knivar bara mot skärbrädan!  https://vimeo.com/70917638 
 
Steg 1:

Rolex-fyllning (6 rullar) 

1 rödlök 
2 plommontomater 
3 dl riven vitkål 
3 morötter 
1 grön paprika 
 
Börja med att skala morötterna och skära tomaterna och paprikan i tunna skivor eller små tärningar. Riv kålen och moroten grovt med rivjärnets grövsta sida eller skär i tunntunna skivor till exempel med en skalkniv. Rör ihop grönsakerna och lyft åt sidan sex stora matskedar av blandningen för ett senare steg. Finfördela även löken, men blanda den inte ännu med grönsakerna. 

Steg 2:

Chapati-bröd 

7 dl vetemjöl 
3 ½ dl vatten 
1 tsk salt 
 
Tillaga chapati-bröden. Mät upp mjölet i en bakskål och tillsätt saltet. Tillsätt vattnet lite i taget och knåda till en jämn deg. Rulla degen till en avlång rulle på ett mjölat bakbord och dela den i sex bitar. Rulla bitarna till bollar och kavla ut dem på mjölat underlag till plättar som är några millimeter tjocka. Diametern ska vara aningen mindre än den stekpanna ni använder. 
 
Hetta upp stekpannan tills den är het och stek chapati-bröden ett åt gången på vardera sidan tills det bildas bruna prickar på ytan. Den första sidan blir stekt på cirka fyra minuter och den andra sidan tar två minuter. Lägg de färdiga bröden under en duk att vänta. 

Steg 3:

12 ägg 
tidigare tillagad grönsaksfyllning
salt 
olja för stekningen

Knäck äggen i skålen och vispa sönder strukturen med en gaffel. Tillsätt den finfördelade löken och största delen av grönsakerna. Smaksätt med salt.  

Häll 1/6 av äggröran i den oljade pannan. Se till att både ägg och grönsaker räcker till alla omeletter. Jämna ut omeletten i pannan och låt den stekas tills den får en vacker brun färg. Vänd den försiktigt.   

Placera den stekta omeletten ovanpå ett chapatibröd på tallriken och bred ut cirka en matsked av de färska grönsaker som sattes åt sidan i det första steget. Om ni vill kan ni tillsätta en gnutta salt och rulla upp portionen till en rulle.  

Stek och fyll de övriga rullarna på samma sätt. 

Recept 2: Matoke - puré på kokbanan med jordnötsstuvning

Matoke är en puré tillverkad av kokbanan och den är traditionell vardagsmat i Uganda. Där serveras den som sådan med en sås eller som tillägg till kött-, fisk- och kycklingrätter. I Finland hittar man kokbananer (matbanan, mjölbanan) på frukt- och grönsaksavdelningen i välutrustade matbutiker. 

Gruppen kan se hur en ugandisk kvinna tillreder mat av kokbananer.  En engelskspråkig video (7,5 min) finns på Youtube.

Matoke (4 portioner)

6 kokbananer (matbananer) 
1/2 dl mjölk eller vegetabilisk grädde  
2 msk smör eller margarin 
salt och malen vitpeppar 

1. Koka kokbananerna. Lägg bananerna med skal i kastrullen och häll över vatten tills bananerna är täckta. Koka under lock i 25–30 minuter. 
2. Ta bananerna ur kastrullen och vänta att de svalnar en del så att ni kan skala dem. Gör en puré av bananerna. Tillsätt mjölk eller vegetabilisk grädde, smör eller margarin och smaksätt med salt och malen vitpeppar. Observera att vitpeppar är en stark krydda! Om ni vill kan ni ännu värma upp matoken innan ni äter.

Jordnötsstuvning (4–6 pers.) 

1 lök 
1 liten söt paprika 
1 krossad vitlöksklyfta 
salt, svartpeppar, paprikapulver och chili efter smak 
7 ½ dl grönsaksbuljong 
1 morot 
1 liten sötpotatis (batat) 
2 tomater (finskuren) eller motsvarande mängd inlagda tomater 
2 ½ dl jordnötssmör 

1. Skala morot, lök och sötpotatis. Skär grönsakerna i bitar. 
2. Sätt alla ingredienser utom jordnötssmöret i en kastrull. 
3. Koka dem mjuka på svag värme. Rör om många gånger under tillagningen. 
4. Sänk temperaturen ytterligare, tillsätt jordnötssmöret och låt badda i några minuter.

*****

Ledarens uppgift:

Ledaren skapar på förhand ett Kahoot-användarnamn och bekantar sig med Kahoot-frågorna samt förbereder sig på att hantera den diskussion som frågorna väcker. De observationer som har samlats som stöd för diskussionen finns nedan.  Kom ihåg att under det föregående mötet påminna äventyrsscouterna om att de behöver en smarttelefon under det här mötet.
Kahoot finns på adressen kahoot.com, och för att kunna spela det behöver ledaren skapa ett avgiftsfritt Kahoot-användarnamn (sign up/log in). Mensfrågesporten hittas på Kahoot-plattformen med sökordet ”#NoMissedSchoolDays”. Om du vill kan du berätta att det finns flera rätta svar på vissa av frågorna. Du kan även betona att en del av frågorna kan vara svåra och att det även finns många vuxna som inte vet tillräckligt mycket om mens. 
De rätta svaren hittar du i fetstil bland de nedanstående svaren.
Efter varje fråga är det viktigt att ni genast stannar upp och diskuterar eventuella känslor och funderingar som frågan kan ha väckt (till exempel vad menscykel är eller varför en graviditet påverkar mensen).
Dessutom behöver du 1–2 matskedar, ett dricksglas med vatten och ett trave pappershanddukar. Patrullen kommer under aktiviteten att utföra ett litet illustrativt experiment med anknytning till mängden mensblödning.

Före spelet:

Äventyrsscouterna behöver en smarttelefon för att svara på frågorna. Om alla inte har en telefon eller om det annars känns säkrare kan laget delas upp i par under spelets gång.
De loggar in i spelet på adressen kahoot.it och skriver in den spelkod (game pin) som visas på skärmen i telefonen. Dessutom behövs en större skärm dit frågorna och alternativen projiceras (dator/filmduk).

Frågor och förklaringar: 

1. Vad beror mens på?

a) gamla hormoner lämnar kroppen b) de gamla äggledarna lämnar kroppen c) den gamla slemhinnan i livmodern lämnar kroppen d) de gamla folliklerna lämnar kroppen

Om en äggcell inte har befruktats och fastnat vid livmoderväggen under menscykeln, kommer den gamla slemhinnan i livmodern att lämna kroppen. Ythinnan stöts ut av hormoner som även orsakar mensvärken.

2. Hur många dagar lång är en vanlig menscykel (i genomsnitt)?  

a) 20 dagar b) 28 dagar c) 5 dagar d) 7 dagar  

Vid den här frågan är det viktigt att behandla vad en menscykel är. Ibland tänker man felaktigt att menscykeln endast betyder längden på den månatliga blödningen, men i själva verket omfattar menscykeln hela cykeln från den första blödningsdagen till början av nästa blödning. Längden på cykeln kan dock variera! En normal cykeln anses vara 23–35 dagar lång.

3. Vilket av följande påståenden är falskt? 

a) Man kan bli gravid under mensen b) Mensblödningen uppgår till cirka en liter 
c) Mensen är en normal del av puberteten d) Man kan simma när man har mens 

a) Sannolikheten för att bli gravid när man har mens är liten, men det är ändå möjligt. (Därför bör man inte använda så kallade säkra dagar, dvs. den tid då man anser att befruktning är osannolik, som en preventivmetod. Bland annat medför en oregelbunden menscykel och spermiernas förmåga att klara sig flera dagar i kroppen att det är svårt att bedöma när de säkra dagarna infaller.) Därför är det viktigt att använda andra preventivmedel!
b) Riktigt så mycket blod rör det sig inte om! Vi lär oss strax mer om detta. 
c) Mensen är ett tecken på att kroppen fungerar normalt. 
d) Man kan simma till exempel med tampong eller menskopp. Man kan dock behöva öva sig lite för att använda dessa. Om smärtan eller de övriga symtomen inte är särskilt svåra, brukar mensen i regel inte begränsa ens normala liv så mycket. Ett bra sätt att lindra lindrigare mensvärk är att idrotta under mensen, eftersom motion framkallar välbehagshormon, dvs. endorfiner, som känns bra i kroppen!

 4. Vilket av följande är ett vanligt PMS-symtom (symtom före mensen)?  

a) Ömma bröst b) Magbesvär c) Känslighet d) En vilja att lyssna på Abba 

d) Mensen kan vara förknippad med olika fysiska och hormonella symtom, men att lyssna på Abba hör nog i regel inte hit.  
c) Man skämtar mycket om PMS-symtom (”hon måste ha mens när hon är så där arg”) och det kan kännas mycket tråkigt att vara tvungen att höra sådana elakheter. Alla har inte ombytliga känslor på grund av mens, men vissa är irriterade och lider av humörsvängningar. Eftersom hormonerna på många sätt även påverkar måendet hos den som har mens så är det viktigt att vara lyhörd och förhålla sig empatiskt till PMS-symtom.. Man får inte förringa andras känslor genom att säga att alla humörsvängningar beror på mens. Känslorna kan även påverkas av andra faktorer än mensen, även om det skulle vara den tiden av månaden.

5. Hur gammal är man när mensen i regel börjar? 

a) 9–13    b) 10–16    c)    11–12 d)   15–17 

Det är mycket individuellt när mensen börjar, eftersom vissa får den redan innan de har fyllt tio och vissa får den betydligt senare. Man ska alltså inte ta stress om mensen börjar tidigare eller senare än hos kompisarna. Det är ändå viktigt att kunna tala öppet om mens som en del av de förändringar som sker i puberteten.

6.  Vad kan det bero på att mensen fördröjs?  

a) Mensen har fastnat i en trafikstockning b) Graviditet c) Stress d) Viktskillnad (t.ex. bantning) 

a) Mensen och trafiken påverkar inte varandra
b) Eftersom äggcellen blir befruktad utstöts den inte som en blödning. Under graviditeten har man ingen egentlig blödning, men en del kvinnor kan ha lätta blödningar (spotting) framför allt i början av graviditeten. 
c och d) Det är viktigt att komma ihåg att även andra faktorer än graviditet kan påverka hur regelbunden menscykeln är.
Överlag kan alltså längden på menscykeln variera, så det är vanligt att mensen, också när den är regelbunden, kan vara en aning ”tidig” eller ”sen”. 
Obs! Framför allt under de första åren med mens kan den vara oregelbunden länge.

7.  Hur många menstruationer har en livmoderbärare* i genomsnitt i sitt liv? 

a) 1000        b) 80         c) 200    c) 450    

Mensen börjar i regel när man är 10–16 år gammal och den upphör i menopausen (ca 40–50 år).

*) Med livmoderbärare avses en person som har livmoder. Termen används eftersom alla som har livmoder inte nödvändigtvis identifierar sig som flickor och å andra sidan eftersom alla som identifierar sig som flickor/kvinnor inte har livmoder. Det här är en del av könsmångfalden.

8. Vilka olika mensskydd finns det? 

a) Tamponger b) Menskopp c) Bindor d) Menstrosor

De vanligaste skydden är tamponger och bindor, men många nya, ofta mer ekologiska, alternativ har också blivit vanligare under de senaste åren.

9. Mängden mensblödning per månad (under en blödning) är cirka

a)  En tesked b) 2–4 matskedar (15 ml/msk) c) En och en halv deciliter d) Två deciliter 

Många föreställer sig att mensblödningen är mycket större än vad den verkligen är. 1–3 matskedar blod under 2–7 blödningsdagar blir totalt cirka en deciliter.. Man bör dock komma ihåg att mängden mensblödning varierar mellan olika personer så att den för vissa är mycket liten och för andra riklig och att den även är beroende av dag.
En ”normal” mensblödning är cirka 20–80 ml, och om den är större än så talar man om riklig mens. Om blödningen till exempel ligger vid mitten av det intervallet ligger en deciliter inte så nära den genomsnittliga mensblödningen.

Nu ska gruppen göra ett litet test! Gruppen får illustrera de genomsnittliga blödningsvolymerna för sig själv. Gruppen mäter upp 1 msk vatten och suger upp den i en pappershandduk. Sedan mäter gruppen upp 3 msk vatten och suger upp den i en pappershandduk. Gruppen kan ännu mäta upp den maximala blödningsvolym som räknas som normal blödning, dvs. ca 80 ml. Till slut mäter patrullen upp och suger upp 5 msk vatten i pappershanddukar. Känns dessa volymer som mycket eller lite? Ledaren påminner om att dessa vattenmängder fördelas på 2–7 blödningsdagar.

10. I Uganda används även följande som mensskydd: 

a) Bananblad b) Inget c) Gamla kläder d) Papper 

Till exempel i #NoMissedSchoolDays-projektets samarbetsland Uganda är man ibland tvungen att använda okonventionella mensskydd sett ur finländskt perspektiv. Det här kan till exempel bero på att familjen inte har råd att köpa några som helst mensskydd, vilket kan leda till frånvaro från skolan. #NoMissedSchoolDays-projektet strävar efter att minska avhopp från skolan till följd av mens eller kön.   Man måste dock komma ihåg att en del av familjerna har betydligt mer resurser för att skaffa även mensskydd. Familjernas förmögenhet varierar i Uganda precis som i Finland.

11. Det är viktigt att tala om mens eftersom ...

a) Den är en naturlig del av livet   b) Den är förknippad med många fördomar c) Biologi är intressant!  d) Den kan följa med på scoutlägret! 

a) Mensen hör till utvecklingen i puberteten på samma sätt som målbrottet. Det sker förändringar överallt i kroppen och mensen utgör inget undantag till detta.  
b) Tyvärr är diskussionen om mens något som är förknippat med fördomar och missförstånd även i Finland. Man kan förhålla sig på olika sätt till ämnet: en del upplever det som pinsamt att tala om mens, andra kan se det som obehagligt eller äckligt. I vissa länder förekommer det även mycket skadliga uppfattningar om mens och dessa kan kraftigt påverka skolgången och framtiden.  
c) Scouterna har alltid varit entusiastiska då det gäller att lära sig nytt, så det finns skäl att begrunda också biologi och mensrelaterade samhälleliga effekter tillsammans. 
d) Mensen kan börja mitt under en hajk. Då är det viktigt att alla i kåren har grundläggande kunskaper i hur menshälsan kan tryggas i lägerförhållanden. Förhoppningsvis har kåren efter den här utmaningen utöver faktakunskap även en ”första-hjälpen-sats” för mensfall, vilken tas med på alla läger!

*****

Diskutera tillsammans efter Kahooten: 

Hur kändes det överlag att göra Kahooten? 
Var det mycket som överraskade? 
Vad skulle äventyrsscouterna vilja veta mer om? 
Varför är det ibland svårt att tala om mens? 
Med vem kan och kunde du prata om mens (till exempel kompisar, patrulledare, föräldrar eller familjemedlemmar, skolhälsovårdaren)?
Varför bör alla veta något om mens, även de som inte har mens?

Lära sig om produkterna (ca 15–30 min)

Var kan aktiviteten göras: i kårlokalen eller på hajk/förläggning.
Material: menshygienpaket (bindor, bionedbrytbara bindor, tamponger med eller utan hylsa, menskopp och rengöringsprodukter, tygbinda) 

Kaptenen skaffar menshygienprodukter till gruppen (bindor, tamponger (med/utan införingshylsa), menskopp och tillhörande tvättmedel/bruksanvisning, tygbinda) och sätter fram dem på golvet eller bordet så alla kan se på dem. Alla i gruppen ställer sig kring produkterna. Produkterna och användningsändamålen gås igenom, varefter gruppen leker Kims prov. Normalt går Kims prov ut på att ha föremål som endast visas en liten stund. Därefter ska de som deltar i provet komma ihåg vilka föremål som visades och/eller i vilken ordning de låg. Efter att gruppen har gjort Kims prov diskuteras aktiviteten tillsammans.

Kims prov kan genomföras på flera sätt. Utöver visuell uppmärksamhet kan man även testa minnet baserat på hörsel- eller känselsinnet. Kims berättelse är en traditionell scoutberättelse, så om äventyrsscouterna inte känner till Kims berättelse, läser kaptenen först upp Kims berättelse för äventyrsscouterna.
 
Berättelsen om Kim
 
Kim eller, som han rätteligen hette, Kimball 0’hara, var son till en sergeant vid ett irländskt regemente i Indien. Hans far och mor hade dött medan han var helt liten, varför han uppfostrades av en moster. Alla hans lekkamrater hörde till ursprungsbefolkningen, så han lärde känna deras språk och seder. Han blev mycket god vän med en gammal kringvandrande präst, som traskade omkring i Indien och med vilken han genomströvade hela den norra delen av landet.

Så en dag träffade han händelsevis på sin fars gamla regemente, som nu var ute på marsch, och då han strök omkring lägret, blev han misstänkt för att vara en tjuv. Men när man på regementet såg att han en gång tillhört regementet, tog man hand om honom och började uppfostra honom. Men så snart han kunde komma åt under ferierna, klädde han sig i indiska kläder och gick omkring bland lokalbefolkningen som en av dem.   

Efter en tid blev han bekant med en herr Lurgan, en man, som handlade med gamla smycken och dylikt och som samtidigt var medlem av regeringens kunskapsdepartemente. Juveleraren märkte snart att Kim hade omfattande kunskaper om lokalbefolkningens seder och vanor och förstod att han skulle kunna utbilda Kim till en behändig hjälpreda för regeringens underrättelsetjänst. Men innan han anställde honom, lät han honom undergå ett eller ett par prov för att utröna om han var tillräckligt modig och ståndaktig.

För att utbilda Kim gav herr Lurgan Kim olika uppmärksamhetsuppgifter och rådde honom att noga komma lägga även minsta lilla detaljer på minnet. Lurgan visade Kim ett litet tråg fullt med ädelstenar av olika slag; han lät honom betrakta dem en minut, varefter han höljde över dem med en duk och bad honom tala om huru många stenar det fanns och av vilket slag de var. I början märkte Kim, att han endast kunde komma ihåg några få och han kunde inte beskriva dem riktigt, men efter litet övning lyckades hans snart ganska bra. Och likadant gick det med många andra saker som visades honom på samma sätt.

Till sist blev han medlem av hemliga polisen och fick ett hemligt tecken, nämligen ett märke att bära om halsen och en viss mening att framsäga, som, om han sade den på ett visst sätt, betydde att han tillhörde hemliga polisen. 

Historien är baserad på Rudyard Kiplings ursprungliga berättelse och baserar sig på berättelsen som den berättas i B-P:s bok Scouting for Boys.. Utifrån Kims äventyr fick Baden-Powell idén om att använda undervisningsmetoden i fråga och började använda den som en del av scoutfostran.  
 
Avslutande diskussion (ca 15 min )

Sedan samlas produkterna igen och gruppen samlar sig kring dem. Äventyrsscouterna får ställa frågor om produkterna. Tanken är att få äventyrsscouterna att förstå att det är okej att ställa sådana frågor man funderar över. Dessutom får äventyrsscouterna kunskaper om menshygienprodukter och en möjlighet att diskutera dem i en trygg omgivning.

Har ni sett sådana här produkter någonstans, till exempel hemma?   
Var kunde man fråga om mensskydd, om man själv eller till exempel en vän skulle behöva ett sådant i skolan? Eller hemma eller i scoutingen? 
Med vem kan och kunde du prata om mens?

Oppfinnar-Jocke, ca 30 min 

Äventyrsscouterna delas in i par eller små grupper. Varje grupp får någon menshygienprodukt och de får ca 5–10 minuter tid att hitta på ett alternativt namn och användningsändamål för produkten. När tiden tar slut presenterar varje par/grupp i tur och ordning sin nya produkt och dess namn för de övriga. Syftet med aktiviteten är att lätta upp stämningen och möjliggöra funderingar och diskussion.  

Kul att veta:
Visste ni att en föregångare till tampongen enligt sägnen uppfanns i forna Egypten? Då använde man en papyrusrulle som mjukades upp i Nilens vatten. De första bindorna uppfanns i Frankrike i början av 1900-talet av sjukskötare. Skötarna arbetare i militärsjukhus under första världskriget och de kom på att man som mensskydd kunde använda cellulosabindor, som användes för att förbinda sår.  

 Minnesspel (ca 15 min) 
Äventyrsscouterna spelar ett minnesspel om menshygienprodukter i par eller små grupper. Materialet finns i materialbanken.

Fakta om menstruation och mensskydd:  

I dag börjar kvinnors menstruation tidigare och de fortgår längre. Behovet av skydd är individuellt och det varierar genom livet. Till exempel en förlossning eller riklig mens ökar behovet av mensskydd.  
Personer som använder engångsskydd kan använda tiotusentals skydd under sin livstid. Dessa skydd kan även kosta tusentals euro. I Uganda kan ett produktpaket med mensskydd kosta upp till en veckas lön.
I den globala södern (länder främst i Afrika, Asien, Latinamerika och Karibien), kan flickorna bli tvungna att låta bli att gå i skola under upp till en femtedel av skolåret till följd av att de har mens. I Finland skulle detta betyda en cirka två månaders frånvaro från skolan. En så stor andel av tiden spelar en betydande roll för inlärningen. I den globala södern har man inte nödvändigtvis råd att köpa mensskydd, de finns inte tillgängliga eller skolorna saknar sådana sanitetslokaler där man kunde sköta om menshygienen.  
Mensskydd som inte bryts ned i naturen hålls kvar längre i ekosystemet än deras användare. Vid brist på lämplig utrustning (t.ex. sopkorgar) i sanitetslokalerna medför mensskydden betydande olägenheter när de täpper avlopp och därigenom ökar underhållskostnaderna.

Obligatorisk? Obligatorisk 
Innan du inleder aktiviteten kommer du väl ihåg att repetera anvisningarna i #NMSD-ledarguiden samt gå igenom de gemensamma #NMSD-spelreglerna med gruppen. På det sättet säkerställer du en hänsynstagande och trevlig scoutverksamhet för dig själv och grupp.Innan du inleder aktiviteten kommer du väl ihåg att repetera anvisningarna i #NMSD-ledarguiden samt gå igenom de gemensamma #NMSD-spelreglerna med gruppen. På det sättet säkerställer du en hänsynstagande och trevlig scoutverksamhet för dig själv och grupp
Beskrivning: Syftet med aktiviteten är att lära äventyrsscouterna hur de kan ombesörja menshälsan i scoutverksamheten. När äventyrsscouterna har gjort aktiviteten vet de hur de kan ombesörja menshälsan på lägerplatsen och de vet att det är möjligt och även viktigt att se till menshälsan också när de är på läger. Målet är att äventyrsscouten ska veta att det i kåren finns ledare som de tryggt kan diskutera ämnet med när de är på utfärder och läger. Aktiviteten har som syfte att även uppmärksamma ledarna och kåren på möjligheterna att se till menshälsan i utfärdsförhållanden. Om man talar om ämnet i scouterna bidrar det till mindre mensrelaterade tabun och det minskar bland annat tillhörande skamkänslor. Avsikten är att göra mensen till en del av vardagen och något som är normalt även i scoutingen och på utfärder. Mensen bör inte utgöra ett hinder för deltagande i kårens utfärder och läger.
Mål: Äventyrsscouten vet att det är tryggt att tala om mens med ledarna på lägret och att kåren är förberedd på att lägerdeltagarna kan ha mens.
(Instruktion till ledaren: Ett mål för aktiviteten är också att vid behov utveckla verksamheten i kåren, så ledaren bör före aktiviteten sätta sig in i hur situationen ser ut i den egna kårenoch även komma överens om det med de övriga ledarna i kåren.)
Varaktighet: Cirka en timme
Var kan aktiviteten göras: Aktiviteten görs i kårens stuga eller på ett annat utfärdsmål.

Det lönar sig att börja aktiviteten med en fartfylld lek, så att barnen blir av med överskotts energi. Ett exempel är WC-stolstafatt (nata/hippa), där en lekdeltagareförsöker ta fast de övriga barnen inom ett begränsat område. När fasttagaren lyckas röra någon annan i leken, ställer sig den tagna i knästående läge och lyfter upp sin hand och ropar ”WC!”. De övriga deltagarna kan rädda den tagna genom att sätta sig på ”WC-stolen” på kompisens knä och ”spola” genom att sänka ner kompisens arm.

Instruktioner:
Äventyrsscouterna delas upp i par (eller vid behov i grupper om tre). Paren får lappar med texterna ”WC”, ”WC-kön börjar”, ”tvättställe” och ”avfallshantering”. Paren hänger upp lapparna på de ställen vid stugan/på området där de tänker sig att dessa befinner sig. Det gör inget om inte alla lappar hittar sin plats, eftersom de gås igenom längre fram under aktiviteten.

Därefter samlas äventyrsscouterna igen och går tillsammans igenom området (noterande toaletterna, tvättmöjligheter och avfallshantering) och funderar på hur man kan sköta menshälsann på lägerplatsen i utfärdsförhållanden. När ledaren har gått igenom lägerplatsen med äventyrsscouterna funderar gruppen tillsammans på vad som behövs för menshälsan på läger och hur hygienaspekterna har organiserats på det område där de är. Gruppen diskuterar hur man kan göra på en utfärd, ett läger eller en hajk om man får mens under evenemanget.

Gruppen går igenom åtminstone följande frågor under ledarens handledning:

Var kan man byta mensskydd när man är på utfärd och hur ska man ge andra tid att sköta sina ärenden i lugn och ro på toaletten och köa lite längre bort?
Hur kan man vid behov tvätta sig på utfärdsstället och vad behövs för det ändamålet? Kan man tvätta sig i bastun? Vad behöver man för att sköta hygienen (till exempel tvättservetter) om det inte finns några separata tvättrum? Det är viktigt att man ger varandra möjligheten att vid behov få tvätta sig för sig själv, om det finns utrymme och en möjlighet till det. Det här är viktigt att uppmärksamma i all utfärdsverksamhet oavsett om man har mens eller inte.
Hur kan man göra sig av med hygienprodukterna?
Vad ska man göra om mensen börjar överraskande när man är på utfärd?
Vad kan man göra under en hajk om man har mens?

Gruppen kan på Instagram se på #NMSD-projektets distansaktivitet för internationella mensdagen (28.5) vars tips var och en kan utnyttja för att hemma samla ihop en menshygienförpackning, dvs. ”menspåse”, som gör det lättare att delta i utfärder under mensen. Gruppen kan även komma överens om att göra en menspåse som en del av gruppens möte eller en utfärd.

Obligatorisk? Obligatorisk 
Innan du inleder aktiviteten kommer du väl ihåg att repetera anvisningarna i #NMSD-ledarguiden samt gå igenom de gemensamma #NMSD-spelreglerna med gruppen. På det sättet säkerställer du en hänsynstagande och trevlig scoutverksamhet för dig själv och grupp.
I dag börjar puberteten och därmed mensen allt tidigare och det betyder att den berör allt fler i äventyrsåldern. Många scouter har varit med om att mensen plötsligt har börjat under ett scoutevenemang, eftersom ”överraskande situationer” för kroppen, såsom scoutläger, vandringar eller resor, kan sätta igång mensen även utanför den regelbundna menscykeln. Det är bra om äventyrsscouternas ledare också är medvetna om detta.
Mål: Äventyrsscouten förstår att mensen är en naturlig del av utvecklingen. Äventyrsscouten är beredd på att den egna mensen eller en kompis mens kan börja och kan agera om en överraskande händelse inträffar. Äventyrsscouten förstår att man kan vända sig till vuxna och till sina vänner för stöd.  Äventyrsscouten lär sig att det är möjligt att ombesörja hygienen i olika förhållanden och att mensen inte behöver utgöra ett hinder för deltagande.  
Beskrivning: Laget skapar tillsammans en mensrelaterad berättelse. I och med berättandet lär sig äventyrsscouterna, med ordkonsten som metod, om mens som börjar överraskande och hur man kan klara sig med den i olika förhållanden. Tanken är att berättelsen ska vara rolig så att man bryter tabun kring ämnet.  
Ledarens uppgift: Ledaren skriver ut berättelsen på förhand före mötet, eftersom det då är lättare att komplettera den och den blir lättare att läsa. Om det finns två kaptener kan den ena fylla i berättelsen medan den andra leder en trevlig energifrigörande lek för äventyrsscouterna. Om gruppen bara har en ledare kan denna hjälpa äventyrsscouterna med att komma igång med leken och fylla i luckorna medan leken pågår.  
Varaktighet: 30 min 
Plats: Kårlokalen, stugan, hemma 

*****

Ledaren ber äventyrsscouterna att hitta på två fiktiva huvudpersoner för berättelsen, en påhittad kår samt 42 adjektiv (beskrivande ord som berättar hurdant någonting är, t.ex. mjuk, rund, gul, glad). Den ena (1.) huvudpersonen i berättelsen ska biologiskt vara en flicka medan könet på den andra personen (2.) inte spelar någon roll. De fiktiva personerna fås inte ges namn som finns i gruppen. Ledaren fyller i luckorna i den bifogade berättelsen med de ord som äventyrsscouterna kommit på och läser till slut upp berättelsen för dem. I slutet av berättelsen är det bra om det finns tid för eventuella frågor samt att gå igenom uppgiften exempelvis med de stödfrågor som tagits fram åt ledaren.  

Berättelsen börjar ...

(1:                        s) _______________ lägerdag

Den _______________ och _______________ lägermorgonen började ljusna och de _______________ solstrålarna väckte (1:                        ) som sov i en _______________ hängmatta mellan två _______________ tallar. 
 
Det var den andra lägerdagens morgon på (3.                            )-kårens sommarläger. (1:                        ) gned sina _______________ ögon och gäspade.
Samtidigt hörde hon hur den _______________ ledaren väckte deltagarna. ”God morgon _______________ lägerdeltagare! Förbered er på den _______________ flagghissningen!”  
(1:                        ) såg hur den _______________ flaggan steg upp i den _______________ stången och njöt av solens _______________ strålar mot sin rygg. Hon njöt av sitt liv här och nu, på det här _______________ scoutlägret. Den _______________ ledaren berättade om den kommande lägerdagens _______________ program. Efter den _______________ frukosten skulle de ge sig iväg på natthajk. (1:                        ) blev först lite nervös men sedan kom hon ihåg att hajken förra sommaren i själva verket var det bästa på det _______________ lägret. (1:                        s) _______________ scoutkompis (2:                        ) tittade på sin vän och visade tummen upp till henne. (1:                        ) och (2:                        ) gick för att packa sina _______________ vandringsryggsäckar enligt den _______________ ledarens instruktioner och för att förbereda sig inför den _______________ hajken. Samtidigt tänkte de på sina tidigare gemensamma hajkar och de _______________ tabbar som skett där.  
 
(1:                        ) var nästan redo för avfärd och tänkte att det kanske vore bäst att ännu gå på det _______________ dasset innan de ger sig av. När hon satte sig på ringen blev (1:                        ) förvånad. Hennes trosor var röda. Mensen hade börjat.
”Vad i allsin dar, inte skulle den ju börja under det här lägret”, tänkte (1:                        ). Vad skulle hon göra nu? (1:                        ) hade inte tänkt på att packa med de där _______________ mensskydden. (1:                        s) ljusa sinne började bli allt mörkare. Och minst av allt ville hon bege sig på någon _______________ hajk. Egentligen ville hon åka hem, bort från det här _______________ lägret. (1:                        ) vek toalettpapper till en liten långsmal dyna och placerade den i trosorna. Det kändes inte bekvämt. (1:                        ) gick till sin _______________ scoutkompis (2:                        ) som väntade vid den _______________ lägerporten.
”Jag kan inte komma med. Jag är sjuk och vill hem.”
”Hur så kan du inte komma med? Vi har ju väntat på det här”, undrade (2:                        ) lite besviket.
”Jag bara inte kan. Jag vill hem.”
”Vad har alltså hänt nu? Och varför kan du inte? Du vet att du kan berätta för mig”, fortsatte (2:                        ).
”Nå, jag fick DEN!”, svarade (1:                        )  med sin _______________ röst.
”Aj mensen, menar du? Du skulle ha sagt genast. Inte gör det ju något, eller gör det?” uppmuntrade (2:                        ) sin vän. ”Har du några bindor med dig?”
(1:                        ) skakade på sitt huvud som svar.
”Äsch då, inte har jag heller, men vi frågar ledaren. Jag kan följa med om du vill.” ”Tack”, sa (1:                        ) och log försiktigt.  
 
(1:                        ) lämnar sin _______________ ryggsäck att luta mot en _______________ tall och ber sin vän att vänta. (1:                        ) börjar söka den _______________ ledaren och märker att ledaren håller på att diska morgonens _______________ grötkastrull. Hon är nervös. Det känns svårt att tala om det här _______________ ämnet med ledaren. Är det pinsamt? funderar (1:                        ) och går långsamt i stora svängar. Ledaren upptäcker (1:                        ) och avbryter sina sysslor. Ledaren vinkar (1:                        ) till sig och konstaterar: ”Jag märker att du funderar över något. Vill du tala om det?” (1:                       ) berättar att hon märkt att mensen började när hon var på toaletten och att hon inte hade förberett sig på detta när hon packade.
”Ingen fara”, säger ledaren. ”Det där händer mycket ofta för flickor i scouterna. Lägerförhållandena kan få menscykeln ur balans. Jag har alltid några bindor med mig, du kan få dem av mig.”
(1:                        ) funderar ännu över hur hon ska klara hajken och hela resten av lägret. ”Här finns ju inte ens en innetoalett och jag vet inte riktigt vad jag ska tänka om det där att gå i buskarna.” (1:                        ) och ledaren talar en stund om hur man kan sköta menshälsan under lägerförhållanden och (1:                        ) blir lugnare. Det känns bra när ledaren förhåller sig naturligt och avslappnat till ämnet. Den _______________ ledaren lovar att gå i butiken och hämta ett paket med _______________ bindor till nattmanövern. Dessutom lovar ledaren att ordna med bindor för resten av lägret åt (1:                        ).   
 
(1:                        ) lämnar den _______________ ledaren och går till tältet frö att byta till rena trosor och hon tar samtidigt med sig en påse för skräpet och ett ytterligare par bytestrosor. ”Nog klarar jag det här även om det inte är något roligt! Kanske tanken på att åka hem var lite förhastad”, tänker (1:                        ). Hon stegar tillbaka till den _______________ lägerporten där (2:                        ) redan väntar på henne. ”Nu far vi!” ropar (1:                        ) och ler. De _______________ vännerna studerar sin _______________ karta och ger sig iväg mot den första _______________ kontrollen.  
 

Frågor att diskutera: 

Vilka tankar väckte berättelsen?  
Hurdana tips skulle ni ge till huvudpersonen med tanke på följande läger? 
Vilken var vännens roll i berättelsen? Och ledarens?

Obligatorisk? Frivillig 
Innan du inleder aktiviteten kommer du väl ihåg att repetera anvisningarna i #NMSD-ledarguiden samt gå igenom de gemensamma #NMSD-spelreglerna med gruppen. På det sättet säkerställer du en hänsynstagande och trevlig scoutverksamhet för dig själv och grupp.
Mål: När äventyrsscouterna har genomfört aktiviteten identifierar de könsrelaterade stereotyper och fördomar. Äventyrsscouterna förstår att stereotyper kan vara skadliga och medför vissa gränser, förväntningar och ansvar, vilket betyder att de definierar könen på ett begränsande sätt.  Efter aktiviteten förstår äventyrsscouterna att det är tillåtet för alla såväl att visa djupa känslor som att busa och vara vild oavsett vilket kön man har.  
Beskrivning: Laget iakttar könsrelaterade stereotyper och funderar över varför det finns stereotyper. Äventyrsscouterna märker att det inte finns många egenskaper som är helt kopplade till könet.
Tillbehör: En penna per par. Kontrollfrågor och svarslådor (t.ex. kuvert) samt svarslappar. 
Varaktighet: cirka två timmar  
Var kan aktiviteten göras:  I kårlokalen eller stugan  
Mål för fostran:  Att se olikheter som en rikedom, förmåga att sätta sig in i en annan persons ställning  

Ledarens uppgift
Ledarens uppgift är att se till att diskussionen förs i en trygg miljö.

Före aktiviteten bör ledaren granska sin egen attityd. Det är viktigt att ledaren har en öppen inställning och förstår varför det är skadligt att förstärka stereotyper. Det är viktigt att ledaren har kännedom om könsmångfalden. (Information fås till exempel via länken nedan (*)). När man går igenom könsstereotyper händer det lätt att man glömmer bort könsmångfalden, men det är ett viktigt ämne att ta upp i diskussionen . Det är viktigt att ledaren förstår att vara lyhörd när ämnet diskuteras (t.ex. med avseende på språkbruk) och under aktiviteten måste man se till att man inte själv av misstag förstärker några stereotyper. En vanlig skadlig uppfattning är att pojkar eller män inte får gråta. I själva verket borde alla oavsett kön ha möjlighet att vara trygg i att uttrycka alla sina sidor.  

(*) Du kan ta del av könsmångfalden till exempel här:  
https://sukupuolenosaamiskeskus.fi/kompetenscentrum_for_konsmangfald/
 
Gruppen börjar med den energifrigörande övningen Rör dig när ... (se materialbanken – energifrigörande lekar.), och utför sedan en spårning..  

Del 1

Ledaren bygger en spårning för äventyrsscouterna med fem kontroller. Äventyrsscouterna går i par. Vid varje kontroll finns en mening som äventyrsscouterna fortsätter enligt sin egen fantasi (t.ex. ”Pojkar kan eller får aldrig ...”). Äventyrsscouterna lämnar sina svar i svarslådan eller kuvertet vid kontrollen. 
 Tips: I mörker kan banan även utföras som en reflexspårning.

Del 2

Ledaren sammmanställer svaren och utelämnar eventuella svarsdubbletter. Vid behov kan ledaren lägga till några stereotypexempel. 
Äventyrsscouterna ställer sig på en linje och ledaren läser upp de meningar som de skrivit ner som påståenden. Alla som anser att den upplästa meningen är sann ställer sig i ena änden av linjen (till exempel den vänstra änden) och alla som anser att den är falsk ställer sig i andra änden.
Man kan ställa sig var som helst längs linjen enligt egen åsikt. Efter varje fråga ber ledaren några äventyrsscouter på olika ställen av linjen att motivera varför de ställt sig där de ställt sig (till exempel: ”Varför tycker du att pojkar aldrig gråter?”.

 
Genomgång:
Till slut funderar gruppen över sina egna fördomar och vilka följder de kan få. I diskussionen bör det betonas att det inte finns några svar som är rätt eller fel. Man kan även riva sönder sina fördomar eller bränna dem i lägerelden i slutet av diskussionen för att symbolisera att det kan vara bra att göra sig av med dem.

Exempelmeningar för kontrollerna: 

Flickor tycker om ... 
Pojkar tycker om ... 
Pojkar/män ... aldrig. 
Flickor/kvinnor ... aldrig. 
Pojkar sysslar ofta med ... 
I Uganda ... flickorna …. 
Finländska pojkar ... alltid. 
Pojkars kläder är ... 
Flickor har alltid ... 
Flickor är duktiga på ... 
Mammor är ... 
Män är (yrke) ...

Exempel på stereotyper:  

Pojkar gråter inte. 
Flickor tycker om rosa. 
Pojkar sysslar ofta med fotboll. 
Flickor sysslar med dans. 
Flickor är duktiga på handarbeten. 
Mammor är snälla. 
Pappor kör bil. 
Kvinnor är sjukskötare. 
Presidenten är en man. 
Flickor pruttar inte.

 Stödfrågor: 
 

Varför beskriver stereotypexemplen män och kvinnor dåligt?
Är bilar pojk- eller flickleksaker? Hur är det med dockor? Varför tänker man ofta att pojkar leker med bilar och flickor med dockor? → Diskussion om att ”föremål är föremål” och att koppla dem till något kön ofta är något som kultur och fostran fört med sig. Alla måste få leka med just de leksaker de vill.
Varför finns det inga flick- eller pojkfärger?
Varifrån kommer stereotyper, dvs. förenklingar, eller fördomar?

> Stereotyper är kopplade till tiden och uppfostran. Smaken förändras med tiden och könet påverkar inte vad man gillar. Till exempel använde alla i kungliga hov strumpbyxor ännu för 100–200 år sedan oavsett kön.
Varför är stereotyper skadliga?

> Någon kan tro att man måste leva enligt dem. Till exempel att alla flickor måste tycka om rosa även om de inte skulle göra det. Man är modig när man säger sin egen åsikt även när andra kräver att du ska tänka på ett annat sätt. Därför ska man tala om sådana här saker, så att ingen kräver att andra ska tänka eller bete sig på ett sätt som inte är deras eget. Ingen får mobbas, skällas ut eller utelämnas ur lekar, bara för att hen är annorlunda än vad andra förväntar sig att hen är.

Obligatorisk? Frivillig 
Innan du inleder aktiviteten kommer du väl ihåg att repetera anvisningarna i #NMSD-ledarguiden samt gå igenom de gemensamma #NMSD-spelreglerna med gruppen. På det sättet säkerställer du en hänsynstagande och trevlig scoutverksamhet för dig själv och grupp.
Mål: Äventyrsscouterna förstår hurdana konsekvenser mensen kan ha på skolelevers skolgång och därigenom på deras framtid. Äventyrsscouterna inser att mensen är förknippad med sådant som vi alla kan identifiera oss med oavsett vår härkomst, men det finns även betydande skillnader som betonas mellan länder med hög inkomstnivå (t.ex. Finland) och länder med låg inkomstnivå (t.ex. Uganda).  
Beskrivning: Brädspelet beskriver ugandiska skolelevers liv och mensens inverkan på skolgången. I spelet ska spelaren klara av skolåret och komma vidare till följande klass. Överraskande situationer kan dock störa skolframgången eller skolgången, eller i värsta fall avbryta skolgången helt. Efter spelet är det viktigt att gå igenom uppgiften med äventyrsscouterna för att diskutera de känslor och tankar som väckts under spelet. Vid behov kan man efter övningen ännu göra några avslappningsövningar i #NMSD-ledarens guide.

Du hittar #NoMissedSchoolDays-bredspelet, spelkort och instruktionen i Materialbankens sida #NMSD-bredspelet.

Obligatorisk? Frivillig   
Innan du inleder aktiviteten kommer du väl ihåg att repetera anvisningarna i #NMSD-ledarguiden samt gå igenom de gemensamma #NMSD-spelreglerna med gruppen. På det sättet säkerställer du en hänsynstagande och trevlig scoutverksamhet för dig själv och grupp.
Mål: Äventyrsscouterna vågar diskutera mensen med sina kompisar och ledarna. De kan beakta mensen i sitt liv och i närkretsen. De känner till vilka verkningar mensen har på livet annanstans i världen.
Beskrivning: Gruppen repeterar det de lärt sig i aktiviteterna genom att göra en plansch. Målet är att sammanfatta, organisera och hjälpa äventyrscouterna att självständigt begrunda de teman de har lärt sig när de avlagt märket. När planschen finns upphängd synligt så fungerar den även som en diskussionsöppnare inom kåren. Om den hängs upp på toaväggen hinner alla studera den i lugn och ro.
Varaktighet: cirka 1–1,5 timmar  
Var kan aktiviteten göras: Kårlokalen, stugan  

Ledarens uppgift: Ledaren leder arbetet så att äventyrsscouterna kommer igång med uppgiften och lyckas genomföra den på ett systematiskt sätt. Ledaren styr brainstormingen för att den ska hållas på den önskade linjen och deltar i diskussionen som en trygg vuxen.  

Instruktioner:
Gruppen planerar en plansch (eller flera) om menshälsa och jämställdhet och hänger upp dem på väggarna i kårlokalens eller på scoutstugans toalett. Som hjälp kan gruppen utnyttja information som finns på projektets webbplats samt information och material som samlats under utmaningen. Planscherna behöver inte vara endast informationspaket, utan avsikten är att med hjälp av kreativitet lyfta fram missförhållanden beträffande menshälsa och jämställdhet på ett ställningstagande sätt och med visuella metoder. Aktiviteten kan med fördel göras som sista del av märket och man kan även presentera planscherna på kårens evenemang och i sociala medier med hashtaggen #NoMissedSchoolDays.   

Rör dig som... (5–10 min)

Gruppen reserverar tillräckligt med utrymme för att kunna röra sig fritt inomhus eller ute och kommer överens om inom vilket område den ska röra sig enligt ledarens anvisningar. Ledaren utmanar deltagarna att tänka sig att de befinner sig utanför sin egen kropp, att de ska koncentrera sig på vad de själv gör i stället för att titta på andra och att de ska röra sig i utrymmet på det sätt som nämnts. Innan man byter rörelse ska ledaren låta alla utföra rörelsen på det sätt de vill. Ledaren kan delta och visa exempel på rörelserna i övningen eller om det finns två ledare kan den ena visa exempel medan den andra koncentrerar sig på att leda övningen.  

Spring i utrymmet som en olympisk segrare på 100 meter 
Strid i utrymmet som en österländsk krigare 
Rör dig i utrymmet lätt som en fjäder 
Bygg upp en lägerport i utrymmet som en scout 
Rör dig i utrymmet som en proffsdansare 
Gör segerrörelser som när Finland vinner ishockey-VM  
Stå stadig som ett berg i utrymmet  
Boxas i utrymmet som en proffsboxare 
Rör dig i utrymmet precis på det sätt som känns bra just nu

WC-stolstafatt
En lekdeltagare är fasttagare och försöker ta fast de andra inom ett begränsat område. När hen kommer åt att röra någon annan i leken, ställer sig den tagna i knästående läge och lyfter upp sin hand och ropar ”WC!”. De övriga deltagarna kan rädda den tagna genom att sätta sig på ”WC-stolen” på kompisens knä och ”spola” genom att sänka ner kompisens arm.

Menscykel
Tillbehör: ett paket med bindor.
Leken är en modifikation av tjärubytta/tjärutunna. Deltagarna står i en ring med ansiktet mot mitten. De som står i ringen ska hålla ena handen bakom ryggen med handflatan uppåt. En av lekdeltagarna stannar utanför ringen och får paketet med bindor med vilket hen börjar springa runt ringen. Hen rör emellanåt med paketet vid de andra lekdeltagarnas handflator och säger ”Den här är inte till dig”, tills hen plötsligt säger ”Den här är till dig” och lämnar paketet i handflatan på vald deltagare i leken. Lekdeltagarna börjar springa i varsin riktning runt ringen och den deltagare som först nått den tomma platsen får hålla den och den som kommer till platsen som tvåa fortsätter att springa runt ringen med paketet.