Lägerpaketet

Lägerpaketet består av fyra olika aktiviteter, som stöder varandra. Den tid som respektive aktivitet kräver finns angiven vid aktiviteterna. De aktiviteter som ingår i paketet är ett livespel, ett Familjefejden-spel, att sy en binda och en skådespelsaktivitet. Paketet är riktat till åldersgrupperna explorer- och roverscouter.

Anvisningar till den som leder lägerpaketet

När man leder aktiviteterna är det viktigt att inse att ämnet kan vara svårt och känsligt, eftersom det är förknippat med många tabun och stereotyper. Dessutom behandlar aktiviteterna teman kring mångfald och jämställdhet, och det kan vara utmanande att behandla dem och många kan även ha egna erfarenheter av dem. Det är viktigt att paketet leder till att tabun och stereotyper försvinner snarare än förstärks. Därför är det viktigt att alla som är med och leder aktiviteterna läser anvisningarna nedan noggrant och iakttar dem. Vi rekommenderar att aktiviteterna leds av sådana ledare som upplever att de kan tala om mens- och mångfaldsrelaterade ämnen.

Mer info och tips till ledaren kan du läsa om i #NoMissedSchoolDays-projektets guide för ledare.

Mål: Scouterna begrundar globala frågor kring menshälsa och lär sig om en ekologisk menshygienprodukt.
Beskrivning: Scouterna syr tygbindor.
Varaktighet: Reservera tillräckligt med tid för att utföra aktiviteten så att bindorna blir färdiga; vi rekommenderar att cirka 2 timmar reserveras.

Anvisningar till aktivitetsledaren:
Utförandet blir mer mångfasetterat om man ber lägerdeltagarna ta med sig en del av det material som behövs för aktiviteterna och som var och en kan välja hemma. Flergångsskydden tillverkas av återvinningsmaterial i den utsträckning det är möjligt. Deltagarna kan hemifrån ta med sig exempelvis tyger, tråd och en nål. Om deltagarna ska ta med sig material hemifrån, så måste det anges i lägerbrevet/utrustningslistan. Ledaren gör en exempelbinda före aktiviteten för att själv bekanta sig med anvisningen.

Tillbehör:

  • Över- och underdel: två ca 30 x 25 cm bitar/deltagare (materialet trikå-/ frotté-/ flanell-/ collegetyg som tagits ur bruk, t.ex. en gammal handduk, munkjacka eller ett lakan duger bra. Inget printmönster)
  • Absorberande del: ca 30 x 25 cm/deltagare (materialet trikå-/ frotté-/ flanell-/ collegetyg som tagits ur bruk
  • Tätskiktsdel: ca 30 x 20 cm/deltagare (materialet softis/ PUL- eller dylikt tyg, t.ex. gammalt duschdraperi, skaljacka m.m.)
  • ett A4-ark/deltagare (för mönster)
  • en blyertspenna/deltagare (för att rita mönstret på pappret)
  • sax
  • 1 tygkrita/2 deltagare (för att rita mönstret på tyget)
  • nål, tråd, knappnålar
  • 2 par små tryckknappar/deltagare
  • linjal

Så här börjar ni:

Gå igenom bakgrundsinformationen: I Uganda sys tygbindor i projektet #NoMissedSchoolDays för att alla med mens även ska ha mensskydd så att det är möjligt för dem att gå i skolan även under mensen. Eftersom engångsbindor och -tamponger är för dyra för många använder man bland annat tygbitar som rivits av gamla kläder, blad från buskar eller bitar från gamla madrasser som mensskydd. De här är emellertid inte särskilt hygieniska alternativ.

Mensfattigdom är inte ett missförhållande som endast berör länder i den globala södern. Också i Finland finns det många familjer som inte har råd med mensskydd och familjen kan bli tvungen att ge avkall på exempelvis matinköpen för att kunna köpa mensskydd.

Om skydd inte används under mensen kan det vara svårt att gå i skolan. Därför kan de personer som har mens missa upp till 20 % av årets skoldagar. Det här försvårar inlärningen och skolgången avsevärt och ökar därigenom ojämställdheten. En flergångsbinda som man sytt själv är ett bra mensskydd, eftersom det kan tvättas och återanvändas. I jämförelse med engångsskydd är flergångsskydden ett mer ekologiskt alternativ överallt i världen!

I den här aktiviteten får ni med hjälp av ugandiska aktiviteter stifta bekantskap med hur projektet genomförs i Uganda. Tanken är att också de flergångsbindor som tillverkas i Finland tas i bruk på riktigt, så det lönar sig alltså att göra dem så bra och omsorgsfullt som möjligt.

Om du har mens uppmuntrar vi dig att också själv prova på tygbindor. De är ett bra och ekologiskt alternativ till engångsbindor! Vi utmanar envar att göra en tygbinda åt sig och även lära någon annan att göra sådana. Tygbindorna kan skickas/levereras till Hope rf, som förmedlar dem till sådana finländska hem där hushållet behöver bindor men endast har små medel för att köpa sådana.

Hope rf, Väverivägen 6 a ,00380 Helsingfors

Anvisning för att sy tygbinda för hand

  1. Rita upp en modell av bindan på ett papper och klipp ut den. 
  2. Plocka fram de tyger som behövs och klipp dem till lika stora bitar (30 x 25 cm). Två bitar av bomullstyg (=över- och underdel), en fleece- eller motsvarande bit (=absorberande del) och en bit av PUL-tyg (=tätskiktsdel).
  3. Placera den ena biten av bomullstyg på bordet med avigsidan uppåt. Vik tygbiten för den absorberande delen dubbelt ovanpå den. Fäst med ett par knappnålar. Vänd delarna på bordet och rita en rektangel på 8 x 3 cm i mitten av bomullstyget med tygkritan. Sy ihop tygerna längs rektangelns kantlinjer med förstygn. Börja och avsluta sömnaden på den absorberande delens sida.
  4. Vänd om stycket så att den absorberande delen blir nedåt. Rita med tygkritan en mall av bindan på bomullstyget med hjälp av mönstret.
  5. Vänd om stycket och placera tätskiktsdelen ovanpå den hopsydda delen med absorberande del/bomullstyg. Placera den andra bomullstygsbiten med avigsidan mot tätskiktsdelen. Fäst med knappnålar.
  6. Vänd om stycket och sy ihop tygerna med förstygn längs det ritade strecket. Börja och avsluta sömnaden på insidan.
  7. Klipp ut bindan enligt sömmarna och lämna ca 5 mm till sömmen.
  8. Slutför bindan genom att sy ihop kanterna med langettstygn.
  9. Märk ut ställena för tryckknapparna med krita/knappnålar och sy fast fästena.

Diskussion medan ni syr

När ni syr kan ni mycket väl diskutera tygbindor, mens och dess inverkan på livet och skolgången i Finland, Uganda och annanstans. Ledaren leder diskussionen (ledaren bör ta del av anvisningarna för en trygg plats före diskussionen och beakta dessa under diskussionen). Här får ni hjälp för diskussionen:

Inled diskussionen genom att tillsammans komma överens om reglerna för en trygg plats och för hur diskussionen ska föras.

Stödfrågor:

  • I Uganda och annanstans i världen, till exempel Finland, har inte alla råd med bindor och tamponger. Hur tror ni att det här påverkar skolgången?
  • Vilka goda sidor ser ni i dessa tygbindor? (tips för ledaren: möjlighet att göra själv och använda flera gånger, så de är billiga, mängden avfall minskar och de är ekologiska, de innehåller färre kemikalier som irriterar huden)
  • Vad tror ni att skulle hända om ni själva skulle skippa skolan/studierna/arbetet och stanna hemma i cirka en vecka varje månad? Skulle det påverka hur väl ni klarar er i skolan?
  • Hur kunde man öka användningen av tygbindor i Finland?

Mål: Scouterna begrundar globala jämställdhetsfrågor genom att leva sig in i olika människors liv och på så sätt ta del av livet i Uganda och Finland. Aktiviteten illustrerar hur olika resurser, vår livsmiljö samt de uppfattningar och fördomar som finns i gemenskapen om mens kan påverka eller avbryta skolgången. Scouterna ifrågasätter stereotyperna om mens.
Beskrivning: Alla deltagare får varsitt rollkort med en livshistoria för en ung person i Uganda eller Finland. Ledaren läser upp påståenden som spelarna utifrån den livshistoria de fått och de tolkningar de gjort reagerar på, antingen genom att gå framåt i spelet eller genom att stanna kvar och väntar på nästa påstående). Slutligen diskuterar gruppen, under handledning av ledaren, vilka observationer de gjorde och vilka känslor och tankar som spelet väckte.
Varaktighet: ca 20–40 min. Spelets varaktighet kan variera en del beroende på antalet spelare samt längden på diskussionen.
Gruppstorlek: För att inverkan av de olika livssituationerna skulle bli tydlig är det bra om det finns minst 15 deltagare. Vid behov kan spelledaren på förhand välja ut olika rollkort för att diskussionen efter spelet ska vara så givande som möjligt.
Plats: Förutsätter ett stort utrymme där man kan röra sig (ta steg) framåt. Ute eller till exempel i en lång korridor.

Tillbehör:

  • Rollkort (utskrivbara rollkort finns i materialet)
  • Påståendekort

Förberedelser:

Skriv ut materialet och klipp loss rollkorten från varandra. Studera spelets förlopp och stödfrågorna för diskussionen i slutet av spelet. Läs även igenom beskrivningen av Finlands Scouters projekt #NoMissedSchoolDays, för att efter spelet kunna berätta varifrån rollspelet har fått sin inspiration.

Utförande av uppgiften – anvisning till spelledaren:

Flytta bord och andra möbler åt sidan om ni är inomhus, för att det ska bli så mycket tomt utrymme som möjligt på golvet, eller leta utomhus upp en plats där spelarna kan gå framåt åtminstone några tiotals meter. Berätta att tanken är att man i uppgiften lever sig in i en annan människas situation. Alla får en roll, men man måste inte spela något. Rollen ska inte avslöjas för de andra!

Dela ut en lapp med en roll till varje spelare. Du kan även dela ut två eller fler exemplar av varje roll, varvid flera personer kan leva sig in i samma roll utan att vara medvetna om varandra. Det är intressant att se om de hamnar på samma linje eller om de tolkar sin rollpersons livssituation olika. När ni går igenom uppgiften efteråt kan ni fundera över hur olika individer överlag ser på frågor, situationer och livet på olika sätt. Be spelarna sluta ögonen och leva sig in i sin roll. För att göra det lättare att leva sig in kan du ställa frågor som spelarna svarar på för sig själva ur rollpersonens perspektiv. Det är viktigt att alla funderar på sina svar i lugn och ro för sig själva.

Betona att det inte gör något även om man inte vet exakt vad rollpersonen skulle svara, tanken är att man använder sin fantasi. Håll pauser mellan frågorna för att ge spelarna tid att fundera över frågorna.

  • Hurdan var din barndom? Hurdant var huset du bodde i? Vad arbetade dina föräldrar med?
  • Hurdant är ditt vardagsliv nu? Vad gör du om morgnarna när du har vaknat? Vad gör du under dagen? Vad gör du på kvällen innan du går och lägger dig?
  • Var bor du? Var träffar du människor?
  • Har du egna pengar? Vad använder du pengarna till?
  • Vad gör du på fritiden? Har du över huvud taget fritid? Vad gör du på semestrarna?
  • Vad inspirerar dig? Vad är du rädd för? Vad väntar du dig av framtiden?

Be sedan spelarna att ställa sig på rad längst bak i rummet eller området. Berätta att du härnäst kommer att läsa upp påståenden och säg till spelarna att göra enligt följande:

Ta ett steg framåt, om påståendet stämmer för din rollperson. Stanna kvar, om påståendet inte stämmer.

Du kan även ta ett steg om påståendet inte tydligt påverkar din rollperson. Till exempel: din rollperson identifierar sig som en pojke och påståendet berör mens > ta ett steg framåt.

Kom ihåg att det inte finns några svar som är rätt eller fel, och om du är osäker på om påståendet berör din rollperson eller inte, kan du fatta ditt beslut utifrån hur du tänker dig att det kan vara.

Det är inte en tävling, vi diskuterar inte påståendena så länge som spelet pågår och vi svarar på påståendena ur rollpersonens perspektiv, inte vårt eget.

Spelets gång:

Läs påståendena ett åt gången och ge spelarna tid att bestämma sig för om de ska röra sig framåt eller inte.

Påståenden:

  1. Du får tillräckligt med näringsrik och mångsidig mat.
  2. Du går regelbundet i skola.
  3. När du blir sjuk har du möjlighet att uppsöka en läkare genast.
  4. När du stöter på en ny eller överraskande situation kan du använda internet för att söka information.
  5. Du läser flytande.
  6. Du har tillgång till böcker där du även kan söka information om frågor som rör hälsan.
  7. Du kan ta värkmedicin om du har ont.
  8. Du är inte rädd för att din mens skulle överraska dig under skoldagen.
  9. Om din mens börjar under skoldagen har du tillgång till de hygienprodukter du behöver.
  10. Du är inte rädd för att behöva gifta dig medan du ännu går i skolan.
  11. Du får göra vad du vill på fritiden.
  12. Du har friheten att välja om du bildar familj och med vem.
  13. Du har tillgång till en obegränsad mängd hygienprodukter.
  14. Du kan gå i skolan som normalt när du har mens.
  15. Om du bemöts på ett orättvist sätt vet du vem du ska vända dig till.
  16. Du behöver inte skämmas för din mens i skolan.
  17. Du behöver inte oroa dig för att bli mobbar på grund av mensen.
  18. Du får själv välja om du fortsätter att studera efter grundskolan och till vilket yrke du utbildar dig.
  19. Du är inte orolig för att behöva avbryta skolan mot din vilja.
  20. Du ansvarar inte för dina familjemedlemmar.
  21. Mensen eller tillhörande besvär (såsom mensvärk eller avsaknad av hygienprodukter) berör inte dig.
  22. Du har inte varit tvungen att stanna hemma från skolan på grund av mens.
  23. Du har fått information eller utbildning om mens antingen hemma eller i skolan.
  24. Om din mens inte ännu har börjat är du inte rädd eller oroad för den.
  25. Din närkrets är öppen i frågor som berör mens och du kan enkelt diskutera den med dem.
  26. Din mens har inte begränsat ditt eget eller någon av dina anhörigas liv.
  27. Du har alltid tillgång till rent vatten och möjlighet att tvätta dig hemma.
  28. I skolan finns det herr- och damtoaletter separat.
  29. I skolans toaletter finns det rent vatten och hygienisk avfallshantering.
  30. Du är inte tvungen att göra bindor själv eller ersätta bindorna med något annat (något som inte är avsett som mensskydd, till exempel sockor, blad).
  31. Du förhåller dig positivt till din framtid.
  32. Du upplever att du har makten att besluta om din egen kropp och din framtid. 


Be slutligen spelarna att stanna kvar där de är. Vissa har sannolikt gått framåt vid nästan varje påstående, en del har hållit sig nära startstrecket.

Dela in deltagarna i små grupper (4–5 pers.) så att spelare som har kommit ungefär lika långt är i samma grupp. Be dem berätta sin rollfigurs historia för de andra. Det är viktigt att var och en får berätta om sin roll.

När grupperna har fått diskutera sina roller ska du be deltagarna att gissa vem de personer är som har kommit längst eller stannat kvar nära startstrecket. Be några personer i varje grupp att berätta sin egen rollfigurs historia. Slutligen kan du ännu be finska/ugandiska flickor/pojkar att markera.

Be sedan spelarna lämna rollerna bakom sig. Det kan de göra till exempel genom att skaka hela sin kropp, lite som en våt hund som torkar sig själv, och därefter andas in riktigt djupt via nästan och sedan långsamt släppa ut luften via munnen.

Slutdiskussion:

Sätt er i en ring och diskutera övningen med hjälp av följande stödfrågor. Ni kan med fördel sätta er i ringen så att de spelare som kom lika långt sitter tillsammans, så att ni enklare kan uppfatta respektive rollfigurs bakgrund.

Frågor:

  • Hur kändes det att ta ett steg framåt eller stå stilla?
  • Kunde ni gissa er till varandras roller?
  • Var det enkelt att leva sig in i rollen? Fanns det bland påståendena sådana som du inte visste om du borde ta ett steg eller stå stilla? Vad gjorde du i dessa situationer och på vilka grunder fattade du dina beslut?
  • Påverkade mensen din rollfigurs framskridande? Hur och varför?
  • Hurdana är de mensrelaterade problemen i Uganda? I Finland?
  • Vad berättar övningen om världen? Vad berättar den om våra attityder?
  • Är mensen förknippad med tabun även i Finland?
  • Vad borde man göra för att människor skulle kunna vara i en mer jämlik ställning i förhållande till varandra?

Om det bland dem som kom längst även fanns ugandiska flickor ska du fråga vad det berodde på. Det är viktigt att observera att det i såväl Uganda som Finland finns ojämställdhet mellan könen. Det finns också i Uganda sådana som är rika eller som hör till medelklassen, och i Finland finns det fattigdom.

I slutdiskussionen kan man bra notera även det att språket i spelet är mycket könsinriktat och i rollerna lyfts de antagna könen fram mycket. I spelet fanns inte heller någon av annat kön. Vilka tankar eller känslor väckte detta hos spelarna? Varför har könet betonats i spelet? Påverkade det antagna könet spelets gång?

I spelet betonades könet eftersom det antagna könet, det som andra definierar oss enligt, påverkar hur vi bemöts i samhället. Det här ville man lyfta fram även i spelet. Det är dock viktigt att identifiera könsmångfalden.

Du kan ställa tilläggsfrågor om sådant som inte särskilt kom fram i diskussionen. Du kan bland annat fråga om mensvärk, avsaknad av hygienprodukter eller till exempel familjens ekonomiska situation eller den lokala kulturen påverkade hur deltagarna kunde ta sig framåt.

Bilaga: Rollkort för livespelet

Mål: I den här aktiviteten begrundas mens, mensrelaterade tabun och uppfattningar samt könsstereotyper med hjälp av skådespel.
Beskrivning: Under #NoMissedSchoolDays-projektets första år (2019) gjordes en första kartläggning för vilken medlemmar i olika organisationer, lärare och elever intervjuades om mens, tillhörande tabun och deras inverkningar på skolgången. I den här aktiviteten får explorer- och roverscouterna ta del av sådant som plockats ut ur intervjuerna och de får begrunda ämnet baserat på detta.
Varaktighet: cirka en timme (beror på gruppstorleken)

Ledarens uppgift: Ledarna förbereder sig för aktiviteten genom att omsorgsfullt studera såväl ämnena för skådespelen som projektet #NoMissedSchoolDays, varvid det är enklare att styra diskussionen. Ledaren skriver ut de skådespelsämnen som ska användas och klipper ut dem färdigt inför aktiviteten. Det lönar sig att laminera dem om man vill använda dem med flera grupper

Ledaren berättar för deltagarna att man under det första året av #NoMissedSchoolDays-projektet gjorde en undersökning i Uganda, där medlemmar i organisationer, lärare och elever intervjuades. I den här aktiviteten får deltagarna dramatisera berättelser ur intervjuerna med ugandierna och begrunda ämnet genom dem. Ledarens uppgift är att leda diskussionen och uppmuntra deltagarna att begrunda ämnet. Ledaren ser till att allas åsikter hörs och respekteras. Ledaren ser till att ämnet behandlas sensitivt med tanke på kön, ämnets allmänna känslighet och tillhörande individuella osäkerhetsfaktorer.

Om det finns många deltagare, kan de delas in i mindre grupper med cirka tio personer. De här grupperna delas ännu i två delar. Varje grupp med cirka fem personer väljer ett citat åt sig bland intervjuerna nedan och sammanställer ett skådespel utifrån det. Gruppen väljer situation och kontext utifrån det ämne som diskuteras, kommer överens om rollerna och övar på sitt skådespel. Skådespelet förevisas för den andra hälften av den egna gruppen på tio personer.
Innan skådespelet börjar väljer den grupp som agerar åskådare en ordförande bland sig.

Ordförandens uppgift att är leda diskussionen under föreställningen (ordföranden får en lapp med anvisningar och stödfrågor). Den grupp som agerar tittare försöker identifiera faktafel i föreställningen, mensrelaterade uppfattningar/tabun, könsrelaterade stereotyper m.m. Alltid när man upptäcker något sådant i skådespelet ropar åskådaren STOPP och berättar varför hen ropade stopp. Gruppen diskuterar varje avbrott under ledning av ordföranden.

Samma upprepas andra vägen, det vill säga respektive grupp agerar både skådespelare och publik.

Stödfrågor till ordföranden:

Under föreställningen:

  • Varför ropade du ”STOPP!”?
  • Varför är det här en föreställning/stereotyp/förutfattad mening?
  • Vad anser de övriga?

Skådespelsämnen:

1. Förutfattade meningar om mens

De intervjuade kopplar ihop mensen med sådant som vuxenliv och beredskap att föda, sjukdom, vresighet och smärta, illa lukt och smutsighet.

Stödfrågor efter föreställningen:

  • Vilka tabun eller myter är förknippade med mens i Finland?
  • Hur upplevs mensen i Finland? Är den naturlig eller är den förknippad med negativa uppfattningar?
  • Har mensen även samhälleliga effekter?


2. Utbildning och kunskaper

Många känner inte till mensen innan den börjar. När mensen plötsligt börjar kan den medföra såväl skam och rädsla som förvirring. Utan några kunskaper om mens förstår en person inte nödvändigtvis vad som händer i kroppen och hon kan till exempel tro att mensen är en sjukdom.

Stödfrågor efter föreställningen:

  • Hurdan är situationen i Finland, vet barn vad mens är när den börjar?
  • Borde alla ha rätt att få veta vad som händer i deras kropp? Vem har ansvaret för att förmedla den här informationen?


3. Myter

Mensen är förknippad med många myter och sociala normer. De intervjuade sa att man ofta tror att mensen gör en person oren. Under mensen får man inte bland annat bära en baby, klättra i träd eller cykla, besöka heliga platser såsom kyrka eller moské, leka med andra barn eller tillreda mat. Under mensen får man inte heller delta i jordbruk, eftersom växterna antas bli förstörda.

En allmän myt är att mensen varar livet ut om man har sex under mensen. De intervjuade var dock inte säkra på om denna myt stämmer eller inte.

Stödfrågor efter föreställningen:

  • Vilka sociala normer är mensen förknippad med i Finland?
  • Hur kan dessa normer brytas ner? Är det enkelt/svårt?
  • Hur påverkar dessa normer och myter livet och jämställdheten?

 

4. Inställningar, beteenden och attityder hos medlemmar i gemenskapen

Föreställningens ämne: Under mensen stöter man ofta på osakligt beteende, till exempel skratt, mobbning och att bli lämnad utanför. Under mensen vill andra inte ha nära kontakt med den som har mens, vilket gör att denna person känner sig utanför. Det här gör att man blir rädd och känner obehag, varför man kanske stannar hemma för att man är rädd för andras reaktioner.

Stödfrågor efter föreställningen:

  • Hur påverkar mobbning skolgången?
  • Hur påverkar åsikterna och attityderna hos personer i gemenskapen hur en individ tänker om saker och ting?
  • Blir/blev elever i er skola retade eller mobbade? På vilka grunder?

 

5. Produkter

De intervjuade oroade sig över användningen av mensprodukter. Ett orosmoment var att produkterna skulle vara skadliga för användaren. Ofta nämnde man att engångsskydd bränner eller att de skulle kunna orsaka cancer. Man använder ett skydd så länge som möjligt eftersom de är mycket dyra.

Beroende på familj och familjens resurser kan man utöver egentliga mensskydd även använda gamla kläder, toapapper, bananskal, trosor eller bomullspads. I vissa skolor har man fått lära sig hur tygbindor görs.

Stödfrågor efter föreställningen:

  • Hur påverkar bristen på bindor/tamponger eller andra mensskydd skolgången?
  • Kan man i Finland hamna i en situation där man inte har pengar till mensskydd?
  • Kommer ni på någon seglivad myt om mensskydd eller har alla de kunskaper och färdigheter som behövs?

 

6. Skolgång under mensen

Sjukfrånvaron ökar under mensen. Ofta stannar man hemma på grund av brist på mensskydd eller för att sköta hygienen. Dessutom är mensen förknippad med mycket skam, rädsla eller blyghet och man vågar inte berätta om den för föräldrarna. Ibland låter föräldrarna inte barnen gå till skolan när de har mens.

Skolfrånvaro orsakad av mens stör barns och ungas skolgång, eftersom frånvaron ofta är fyra till fem dagar lång. Det här påverkar barnens och de ungas inlärning och aktivitet på lektionerna, eftersom de inte har lärt sig samma saker som deras klasskompisar. Ibland kan de även leda till straff eller avhopp från skolan.

Stödfrågor efter föreställningen:

  • Hur påverkar skolfrånvaron individens liv?
  • Hur är det med jämställdheten mellan könen i större skala?

Mål: Begrundande av stereotyper och tankemönster
Beskrivning: Det här frågesportsaktiga programmet låter explorer- och roverscouter begrunda hurdana stereotyper och tankemönster som finns i Finland genom att gissa vilka svar som är vanligast.
Varaktighet: Frågesporten tar cirka 30–45 minuter beroende på hur livlig diskussionen är.
Tillbehör: För att kunna leda frågesporten behöver du en dator om du vill använda en PowerPoint-presentation. I lägerförhållanden kan frågorna vara skrivna till exempel på kartongbitar eller läsas upp. Dessutom behöver du papper som deltagarna kan skriva sina svar på samt pennor.

Ledarens uppgift: Ledaren leder frågesporten för deltagarna och leder diskussionen under/efter frågesporten. Om du inte känner till konceptet i frågesporten kan du titta på frågesporten ”Familjefejden” på förhand till exempel på YouTube.

Anvisningar: Familjefejden Mensedition är #NMSD-projektets version av det kända TV-programmet. För frågesporten har personer i explorer- och roverscoutsålder fått svara på frågor och utifrån dessa har de vanligaste svaren på frågorna lyfts fram. I frågesporten ska tävlandena försöka gissa vilka som har varit de vanligaste svaren på de frågor som ställs. I tävlingens söker man alltså inte ”rätta” svar utan man funderar över vad man i allmänhet tänker om frågorna och mens. Tävlandena skriver upp sina svar på papper. Det tredje vanligaste svaret ger en poäng, det näst vanligaste svaret ger två poäng och det vanligaste svaret ger tre poäng. Varje lag räknar självt sina poäng. I frågesporten ingår tio frågor och ett slutbetänkande. Mellan frågorna kan man diskutera ämnet. I samband med frågesporten får du handledande frågor, men ni kan även diskutera fritt.

Familjefejdens frågor och de frågor som styr diskussionen hittar du nedan och som en PowerPoint-version i materialet. Obs! Alla frågor har inte handledande frågor, men om tankar väcks hos deltagarna kan ni diskutera dem i samband med frågorna.

Frågor i Familjefejden - No Missed Schooldays edition

1. Hur många dagar lång är en vanlig menscykel (i genomsnitt)?

Det tredje vanligaste svaret: 4 dagar
Det näst vanligaste svaret: 5 dagar
Det vanligaste svaret: 30 dagar

Kommentarer: Det fjärde vanligaste svaret var det rätta, dvs. 28 dagar.

2. Hur mycket kostar mensen under en livstid i Finland?

Det tredje vanligaste svaret: För mycket
Det näst vanligaste svaret: 100–1000 €
Det vanligaste svaret: 1000–10 000 €

Kommentarer: Enligt en brittisk undersökning kan mensen kosta upp till 25 000 € under en livstid.

Om ni vill kan ni diskutera till exempel beskattningen av mensprodukter: Borde skatten vara lägre (för närvarande är den 24 %) eller borde produkterna rentav vara skattefria?

Mensfattigdom är ett fenomen som förekommer även i Finland. För mindre bemedlade kan köp av bindor eller tamponger utgöra en stor andel av veckobudgeten. Vilka tankar väcker detta? Kommer ni på metoder för att minska den ekonomiska början som mensen orsakar?

3. Vad är det allra mest stressande i en ung kvinnas liv?

Det tredje vanligaste svaret: Utseendet
Det näst vanligaste svaret: Mensen
Det vanligaste svaret: Skola/utbildning

Kommentarer: Temat i enkäten har kunnat nyansera svaren en del, men mensen upplevs ändå som stressande bland unga. Vad kan vi göra för att en så naturlig sak som mensen skulle upplevas som mindre stressande?

Väcker svaren några andra tankar hos er?

4. Vad är det allra mest stressande i en ung mans liv?

Det tredje vanligaste svaret: Skola/utbildning
Det näst vanligaste och vanligaste svaret (lika många svar): Utseendet ELLER människorelationer/flickor

Kommentarer/frågor: Pengar och karriär nämns också bland svaren på den här frågan. De antagna kvinno- och mansrollerna är förknippade med olika förväntningar och stereotyper. Om ni vill kan ni diskutera hur skadliga stereotyper är. Observera att stereotyper är skadliga för alla kön.

Observera att frågorna 3 och 4 är könsinriktade frågor. Det är viktigt att komma ihåg könsmångfalden. Samtidigt bemöts människor enligt deras antagna kön. Måste man tala om kön? I princip borde det inte inverka, men är det så även i praktiken?

5. Vad får mens dig att tänka på?

Det tredje och näst vanligaste svaret (lika många svar): Humörsvängningar/irritation ELLER smärta
Det vanligaste svaret: Blod

Kommentarer/frågor: I svaren nämns även sådant som ”kvinnlighet” och ”äckel”. Vad tänker ni på?

6. Hur många menstruationer har en människa i sitt liv?

Det tredje och näst vanligaste svaret (lika många svar): 300 ELLER 500
Det vanligaste svaret: För många
Kommentar: I genomsnitt får man mens cirka 450 gånger i livet, men det är mycket individuellt.

7. Ange en mensrelaterad stereotyp

Det tredje vanligaste svaret: Kvinnor
Det näst vanligaste svaret: Hård smärta
Det vanligaste svaret: Humörsvängningar/irritation

Kommentarer: Hurdana stereotyper anser ni att det finns med avseende på mens? Är det ett tabu att tala om mens i det finländska samhället?

8. Nämn ett av de vanligaste PMS-symtomen (symtom före mensen)

Det tredje vanligaste svaret: Matlust
Det näst vanligaste svaret: Irritation
Det vanligaste svaret: Smärta/värk

Kommentar: Irritation förknippas ofta med PMS-symtom. Har ni upplevt att negativa känslor har förringats genom att koppla dem till mensen?

9. Vilken färg har mensblödningen?

Det tredje vanligaste svaret: Rosa
Det näst vanligaste svaret: Röd
Det vanligaste svaret: Rödbrun

Kommentarer/frågor: Varför är blödningen blå i många reklamer? Är blå ”blödning” ett tecken på att man inte talar öppet om mens? Det här är dessutom förknippat med medierepresentation: mensblod upplevs som obehagligt/äckligt och därför presenteras det som blått, jfr blod exempelvis i actionfilmer, sport osv.

Länkar till ämnet:
https://www.iltalehti.fi/pinnalla/a/201710222200479497 (på finska)
https://www.businessinsider.com/instagram-censored-a-photo-of-woman-on-her-period-2015-3?r=US&IR=T

10. Varför kan mensen komma sent?

Det tredje vanligaste svaret: Oregelbunden cykel
Det näst vanligaste svaret: Graviditet
Det vanligaste svaret: Stress

Kommentarer/frågor: Någon hade även svarat att den fastnat i rusningen. Hehheh...

 

I slutet av frågesporten kan ni ännu tillsammans fundera över vad vi kunde göra för att det skulle vara enklare att ombesörja menshälsan även i scouterna.

Det kan vara mycket besvärligt att byta binda, tampong eller menskopp eller se till hygienen i exempelvis lägerförhållanden. Finns det i scouterna attityder som gör det svårare att ombesörja menshälsan?