På denna sida publiceras tredje avsnittet av scouternas julsaga. Nytt avsnitt publiceras alltid varje adventssöndag. Vi vill påminna om möjligheten att komma ihåg en vän med en immateriell julgåva, som möjliggör scouting som hobby åt ett mindre bemedlat barn.
- text: Ninka Reittu
- uppläsare: Paavo Kerosuo
- svensk översättning: Tove Hagström
- illustration: Ninka Reittu
Del 3: Annabelle och Matilda löser problemet
I det mörka huset vid Hacketuna gård smyger en tomte ljudlöst fram och ställer sig bakom dörren till Annabelles och Matildas rum och lyssnar. Vad är det barnen så ivrigt pratar om? Det går till sent in på natten innan viskningarna tystnar och ficklampan slocknar i barnens rum.
När morgonen gryr studsar Annabelle och Matilda fulla av iver iväg till köket. Herr Edward sitter och doppar en tepåse i sin mugg och ska precis breda smör på en skiva rostat bröd. – Vi har kommit på en lösning! ropar systrarna.
– Vi ber byborna om hjälp med att mata djuren. Några överblivna äpplen har säkert alla att ge bort, fortsätter Annabelle och Matilda ivrigt.
Herr Edward skiner upp och brister ut i ett mullrande skratt. – Jag borde ha vetat att ni barn skulle ha en klok lösning också på det här problemet.
Sedan ger sig familjen från Hacketuna iväg in till byn.
Under en så här kall och snörik vinter får alla lov att fundera på hur de ska få maten i förråden att räcka till, men visst har väl alla ändå något smått de kan ge bort? Människorna i Potalax är vänliga men också ganska reserverade. De ser helst först till att de själva har vad de behöver innan de funderar på andras behov. Men precis som barnen har tänkt sig, visar det sig att byborna hittar en påse morötter här och ett paket torkat bröd där.
Matildas och Annabelles goda vän Filip Fröman är köpmannens son. Filip är känd i Potalax för sitt glada leende och sin favorithatt. Den fick han som liten av sin farfar. Filip hittar nu på att bybutiken kan hjälpa till genom att ge djuren alla de grönsaker som inte gått åt under dagen.
Bagaren som kallas Smörbullen skänker bort ångande varmt bröd. Smörbullen är en storvuxen kvinna, som också är stark som en oxe. Hon kånkar bröd i stora tygsäckar till en kärra som dras av två stora hästar. Den lockande och hemtrevliga doften av nygräddat bröd sprids åt alla håll. När kärran skumpar iväg längs byvägen följer fåglarna, ekorrarna och hararna den glatt i spåren.
Filip, Matilda, Annabelle och Hilma, som är Smörbullens assistent, fyller sina pulkor och kälkar till brädden med delikatesser. När de packat ner all mat ger de sig iväg längs samma rutt som Smörbullen åkt, med siktet inställt på Grotoppen dit det är meningen att maten ska transporteras. Byborna följer med för att hjälpa till.
Det är ingen enkel färd, för snön ligger djup. Gång efter gång välter någon av kälkarna omkull, och flera gånger är det någon som står på näsan i snön. Också de stora hästarna får arbeta hårt för att ta sig fram i snön, och flera gånger får byborna lov att hjälpa till genom att skjuta på kärran. Hacketunas lilla ponny Bulle är också med. Han kämpar på av alla krafter med sin kärra, för han vet att alla tillsammans utför ett viktigt uppdrag.
Då stämmer herr Edward igen upp sin gånglåt. Den gamla potatisodlaren sjunger vackrare och starkare än någonsin. Snart stämmer alla in i sången och det har en förunderlig effekt. Så mycket kraft det ger att sjunga tillsammans! Fötterna är med ens lättare att lyfta och också den mest krökta rygg blir rak.
Sången hörs vida omkring i dalarna, och ryktet har spridit sig. Från alla håll är folk på väg för att hjälpa till. Till och med från det mest avlägsna torpet har en liten gubbe givit sig iväg för att bidra med en bit bröd. Fem barn från en stor familj i grannbyn kommer med en stor korg blåbär åt björnarna. Alla som kommer vandrande från olika håll bildar en stor grupp och anländer så småningom tillsammans till foten av det ståtliga berget Grotoppen.
Det är en vacker vinterkväll och himlen är fylld av stjärnor.
I skydd av skogen, utan att någon märker det, följer en liten tomte med vad som händer. Det ser ut som om tomten antecknar intensivt i ett litet häfte. Vad kan det vara som tomten skriver ner i sitt häfte?
Ge en immateriell julgåva
Har dina vänner redan allt de kan behöva? Ge en immateriell julgåva som möjliggör hobbyverksamhet åt mindre bemedlade barn och unga.