Finlands Scouters styrelse föreslår en förnyelse av scoutmetoden som en del av Nytt program 2028, ett projekt som ska förnya scoutprogrammet. Uppdateringen bygger på feedback från scouter som samlats in bland annat vid evenemang, och på en analys av hur man kan utveckla scoutfostran till att bli ännu mer attraktiv och effektiv.
Scoutmetoden stöder scouten
Scoutmetoden beskriver det som barn och unga gör inom scoutingen och som hjälper dem att växa och utvecklas. Scoutmetoden i Finland bygger på utbildningsmetoderna från World Association of Girl Scouts (WAGGGS) och World Organisation of Scouting (WOSM). Scoutmetoden uppdaterades senast 2010 i samband med att det nuvarande scoutprogrammet skapades.
Förnyelsen som Finlands Scouters styrelse föreslår är en del av projektet Nytt program 2028 (på finska Ohjelmauudistus 2028).
”Den första fasen av projektet, som avslutas i år, kommer att uppdatera scoutmetoden och andra grunder i scoutfostran. I nästa fas kommer ramarna och innehållet i scoutprogrammet att förnyas, så att kårerna kan erbjuda barn och unga verksamhet som är ännu mer meningsfull och lockande från och med 2027”, säger Eero Kivistö, vice ordförande i Finlands Scouters styrelse.
Finlands scouters medlemsmöte i november 2024 fattar beslut om scoutmetoden. Innan dess kommer representanterna för distrikten och Finlands Svenska Scouter uttala sig om förslaget på scoutrådets möte i oktober.
Finlands Scouters styrelse och projektet Nytt program 2028 arrangerar en livesändning på Finlands scouters Instagram-konto tisdag 17.9 från kl. 20, där alla scouter kan dela med sig av sina tankar och ställa frågor om förnyelseförslaget.
Den nya scoutmetoden skulle bestå av nio delar
”Förändringsförslagen bygger på scouternas feedback våren 2024 insamlad under så gott som alla scoutdistrikts och Finlands Svenska Scouters evenemang, medlemsundersökningar, i sociala medier och andra sammanhang. Ett stort tack till alla hundratals scouter som delat med sig av sina synpunkter”, säger Kaisa Johto, en av cheferna för programförnyelseprojektet.
I förslaget till medlemsmötet ingår att ändra på några av namnen på och beskrivningarna av scoutmetodens delar.
”Scoutmetoden är en viktig grundsten i scoutingen. Därför vill vi att alla gruppledare, från 15-åriga explorerscouter till nya frivilliga vuxna, ska känna till scoutmetoden. En målsättning är att göra metoden ännu enklare att förstå”, säger Pauli Engblom, också han chef för projektet.
Scoutmetoden består för närvarande av åtta delar. Efter förnyelsen skulle det i framtiden finnas nio delar.
Enligt förslaget kommer namnen på följande delar att förbli oförändrade:
Naturen kommer även i fortsättningen att vara scouternas viktigaste miljö för verksamhet och inlärning.
Kärnan i scouting är att lära sig genom att uppleva och göra tillsammans. Att planera på förhand och reflektera i efterhand stöder inlärningen.
Scouting är en verksamhet för unga, men vuxna har en viktig roll i att kunna ge individuellt stöd åt barn och unga.
Symboliken kommer även fortsättningsvis att vara en del av scoutingen och stödjer utvecklingen av den egna och gruppens identitet samt en kulturell identitet.
Att göra goda gärningar är ett sätt att växa till en aktiv medborgare, inte bara genom små individuella handlingar utan som en del av en större gemenskap.
Följande helt nya del skulle läggas till i scoutmetoden enligt förslaget:
Både små och stora upplevelser hör till scoutingen: allt från att tända sin första lägereld på kårlokalens gård till att bestiga ett fjäll. Att utvecklas handlar i scoutingen också om att ha roligt tillsammans.
Ändringar föreslås i följande delar:
Målet är att göra namnet mera konkret, eftersom scoutens värderingar är synliga för scouterna just genom scoutlöftet, valspråket och idealen.
Målet är att kommunicera att inspirerande och lagom utmanande aktiviteter hjälper alla att växa och utvecklas på sin egen scoutstig, oavsett i vilken riktning stigen går. I scoutingen lär vi oss färdigheter för livet på egen hand och tillsammans. Det nuvarande namnet fick inte stöd av majoriteten i responsen från scouterna. Den egna scoutstigen ligger också i linje med WAGGG:s metod.
Enligt medlemsundersökningen upplevs patrullsystemet som ett utmanande ord, särskilt för nya frivilliga. Scouter är verksamma även i andra grupper än patruller. Världsorganisationernas metoder talar också om grupper, vilket den föregående finska scoutmetoden också gjorde. Den här förändringen innebär inte att vi slutar använda ordet patrull i åldersgruppernas terminologier eller frångår själva patrullverksamheten.
Läs mer om den föreslagna scoutmetoden och om hur de föreslagna ändringarna har vuxit fram i bloggen (på finska).
