Scouting är en internationell hobby. I världen finns det över 40 miljoner scouter och det finns scouter i nästan alla världens länder. Scouterna har många gemensamma seder, märken och symboler som gör att de kan kommunicera utan ett gemensamt språk.
TID: 20-30 minuter
MATERIAL: Modellbilder av bokstäver eller siffror, käppar, stenar o.s.v.
Forma bokstäver eller siffror med hjälp av naturmaterial. Ni kan t.ex. skriva allas namn eller göra en läsuppgift åt kompisen. Ni kan också skriva er ålder, dagens datum eller göra räkneuppgifter, enligt elevernas intresse.
TID: 1-2 timmar
MATERIAL: Tidningar och tidsskrifter, sax, lim, papper, kartong, videokamera (eller smarttelefon/pekplatta).
Målet är att barnen lär sig urskilja reklam från övrigt mediamaterial. Se tillsammans på olika reklamer. Ni kan också försöka minnas reklam som ni sett på TV. Fundera på vad det är som man gör reklam för. Vilket budskap vill man förmedla med bilden? Hur väcker reklamen uppmärksamhet? Hur får man tittaren intresserad av produkten så att hen vill köpa den? Vilka saker berättar reklamen inte? Är reklamen bra eller dålig? Motsvarar reklamer alltid verkligheten?
Gör egna reklamer för att marknadsföra scouting. Filma en video var ni berättar om scouting och om de saker som ni lärt er under scoutveckan. Med hjälp av videon kan ni uppmuntra andra att också delta i Lilla Scoutveckan eller att hitta på roliga saker ute i naturen. Kom ihåg att använda #partioscout!
TID: 20-30 minuter
MATERIAL: Bild på olika spårtecken,olika slags naturmaterial.
Bekanta er med de vanligaste spårtecknen med hjälp av bilden i handboken. Läraren sätter ut en bana av olika spårtecken som barnen ska gå i par eller mindre grupper. Paren eller grupperna kan också själva sätta ut banor som sedan ett annat par eller grupp får försöka sig på. Det lönar sig att ha bilden över spårtecknen nära till hands då de kan vara svåra att komma ihåg.
Du kan också skriva ut spårtecknen från vår materialbanken.
TID: 10-20 minuter
MATERIAL: En skog eller en gård där det finns olika trädslag, bilder på eller grenar av de olika trädslagen.
I Finland talas det många olika språk. Svenska och finska är de officiella språken och därtill är de samiska språken officiella språk inom samernas hembygdsområde. Om det bland barnen finns någon som har ett övrigt modersmål, kan ni inkludera det språket i leken.
Med hjälp av leken får ni lära er namnen på olika trädslag och dessutom bekanta er med de olika språken som talas i Finland. Märk ut en spelplan där det finns 3-5 av de trädslag som finns i ordlistan (gran, tall, en, björk, asp). Börja med att leka på svenska: säg namnet på ett trädslag och visa en bild på det. Barnens uppgift är att springa till rätt trädslag så fort som möjligt. Om ni vill, kan ni efter att ha övat en stund tävla om vem som är snabbast. Då får den som kommer först eller sist vara den som säger nästa trädslag. Det lönar sig att repetera vilket träd som är vilket före man börjar leka.
Då leken är bekant kan ni pröva på att leka leken på finska eller samiska (eller något annat språk som är bekant för någon i er grupp).
- GRAN – KUUSI – KUOSÂ
- TALL – MÄNTY – PEECI
- BJÖRK – KOIVU – SUÁHI
- EN – KATAJA – RÁTKÁ
- ASP – HAAPA – SUPE
TID: 30 minuter
MATERIAL: papper och penna, material för en lägereld (t.ex. en ficklampa och silkespapper).
Sagotering är en metod där en fri skildring av en berättelse, en ny saga eller historia föds mellan berättaren och lyssnaren. Gruppen ska tillsammans hitta på en berättelse så att alla i tur och ordning hittar på vad som hände sen. Läraren skriver ner berättelsen vartefter den blir till. Det är viktigt att den skrivs ner exakt som den berättas. Scouterna sitter ofta ned om kvällarna runt ett lägerbål för att berätta och höra på berättelser. I förskolan är det inte helt lätt att tända en lägereld men ni kan i stället pyssla ihop en lek-eld med hjälp av silkespapper och en ficklampa, tända en lykta eller bygga en koja för att skapa den rätta stämningen. Ni kan också lyssna till naturljud och dämpa ljuset för att få en mysig stämning i rummet.
Barnen får också fundera på beröringar eller figurer som de ”ritar” på varandras ryggar. Dela in barnen i par eller sätt er alla i en stor ring. En är berättare och läser upp berättelsen medan de andra ritar berättelsens händelser på en annans rygg. Kom ihåg att inleda med att alla frågar sitt par/den som sitter framför: ”Får jag rita på din rygg?” Om någon av barnen inte vill bli berörd, ska hen få sitta vid sidan om.
SCOUTBERÄTTELSER
Det finns många traditionella scoutberättelser, t.ex. berättelsen om grodan i gräddskålen och berättelsen om Kim. Berättelserna passar bra till en morgonsamling eller som avslutning på dagen. Varför inte använda en berättelse som inspiration för en bildkonstuppgift.
BERÄT TELSEN OM GRODAN I GRÄDDSKÅLEN
Scoutrörelsens grundare Robert Baden-Powell berättade en berättelse om två grodor som en dag hittade en gräddskål. Skålen såg intressant ut och doftade gott, så de kikade över kanten. Men de var oförsiktiga och råkade trilla ner i skålen. Den ena grodan tänkte att den hamnat i något konstigt vatten som en groda inte kan simma i, så den gav upp och försökte inte ens simma i grädden. Eftersom ingen hjälpte den upp ur skålen, sjönk den till bottnet och drunknade.
Den andra grodan gav inte upp, utan började simma och trampa vatten. Den fortsatte timme efter timme och vad tror du att det hände sen? Så småningom hade grodan kärnat grädden till smör och den kunde hoppa ut ur skålen oskadd, fastän lite trött efter allt simmande.
Lekar
Alla ställer sig på en kö. Den första personen ”ritar” en bild på ryggen på den som står framför, som i sin tur ritar bilden på följandes rygg o.s.v. Bilden kan vara något som läraren ritat eller en bild från ett postkort o.s.v. Den som står sist i kön kan antingen rita bilden på den förstas rygg eller på ett papper. Har bilden ändrat? Jämför med modellbilden!
Barnen delas in i mindre grupper som ställer sig i varsin kö. Läraren sätter två stenar/kottar/hinkar ca. 10 m från varandra framför varje kö. Ena märket är ”hem” och det andra ”förskolan”. Grupperna ska springa i varv runt märkena. I tur och ordning springer barnen runt märkena medan de ropar ut en bokstav som (t.ex. ”aaaaaaa” eller ”eeeeee”). Den som är i tur att springa får bokstaven på ett kort som läraren delar ut. Grupperna kan antingen ha samma eller olika bokstäver. Man får springa så länge som man orkar ropa utan att ta ett andetag. Då luften (och ljudet) tagit slut, börjar följande springa från det stället vart den förste kommit. Alla i gruppen får springa en gång och efter det räknas varven. Då var och en från alla grupper sprungit jämför ni vilken grupp som sprungit flest varv.
Be barnens föräldrar skriva ner en lek från deras egen barndom. Barnen får lära ut sin förälders lek åt kompisarna i förskolan. Leken kan vara antingen en inne- eller utelek.
I den här leken ska den som bli fasttagen forma en bokstav med sin egen kropp. Den som räddar springer fram till den som blivit fasttagen och härmar bokstaven med sin kropp. Om ni vill kan ni komma överens om regler, t.ex. att man endast får göra vokaler, konsonanter eller bokstäver som ingår i sitt eget namn.
Läraren och eleverna bollar ord till varandra, t.ex. ett-två-tre-fyra o.s.v. eller A-B-C-D o.s.v. Pröva på att säga orden i olika takt och med olika stilar.