Scoutingens mål är att fostra barn och unga till ansvarskännande och aktiva medborgare med en balanserad livsstil. Ett av scouternas ideal är ”att utveckla sig själv som människa”. I scouterna lär man sig om livshantering, hälsosamma levnadsvanor, självständigt tänkande och hur man visar hänsyn till andra människor. En scout är kreativ och påhittig och står inte handfallen ens i knepiga situationer. En av de viktigaste lärdomarna från scoutingen är att även ett barn kan bära ansvar för sig själv och sina medmänniskor samt vara till hjälp för andra.
TID: 30 minuter
MATERIAL: papper, pennor och saxar
Alla klipper ut en stor stjärna i storlek av ungefär A4 och ritar sig själv inne i stjärnan. På varje stjärnspets skrivs något positivt om barnet i mitten. Läraren kan hjälpa med skrivandet. Läraren kan välja om barnen i gruppen berömmer varandra eller berömmer sig själv. Båda två är viktigt att kunna. Till sist hängs stjärnorna upp på väggen, exempelvis i form av stjärnfigurer.
TID: 1-2 timmar
MATERIAL: papper, lim, pennor, sax, fotografier som barnen hämtat med sig.
I scouterna lär man sig om mångt och mycket, helt som i förskolan. Barnen tillverkar egna planscher över vad de kan. På den vänstra sidan av pappret limmar eller ritar de en bild på sig själv då de var 0-2 år. Runt bilden ritar och skriver de in vilka färdigheter de hade och vad de kunde i den åldern. Mitt på pappret ritar eller limmar de in en bild på sig själva i nuläget. Runt bilden ritar eller skriver de in färdigheter och kunskap som de förvärvat nyligen. Till sist ritar de sitt framtida jag på den högra sidan av pappret och ritar eller skriver in färdigheter som de tror att de kommer att lära sig eller som de har lust att lära sig.
MATERIAL: Gymredskap, t.ex. bollar och hopprep.
Inled med att tänja, sträcka på er, skutta, smyga o.dyl. i utrymmet. Meningen är att prova på hur det känns att vara i olika ställningar och röra sig på olika sätt.
Ge barnen olika redskap med hjälp av vilka de får forma en bild av sig själva på golvet. En boll kan t.ex. vara huvudet, ett hopprep kan vara ryggraden och halsen o.s.v. Först kan barnen göra en streckgubbe av sig själva men om ni har tillräckligt med hopprep kan de använda dem för att parvis märka ut kroppens konturer på golvet. Det lönar sig att avbilda kropparna i olika ställningar.
TID: 10-20 minuter
MATERIAL: Målartejp, en lätt boll eller en ballong.
Har ni hört om parasport och de paralympiska spelen? Fysiska funktionsnedsättningar är lyckligtvis inget hinder för att utöva idrott.
I sittvolleyboll spelar man i två lag och har en spelplan som är delad i två planhalvor, t.ex. med målartejp. Målsättningen är att få bollen att hållas i luften på egen planhalva och få den att falla i marken på andra sidan. Man måste hela tiden sitta ner. Bollen ska vara lätt och mjuk. Det är enklast att börja med en ballong eftersom den faller långsamt.
TID: 1 timme
MATERIAL: kamera (eller smarttelefon/pekplatta).
Före ni börjar är det bra att diskutera vilka trafikmärken barnen kommer ihåg från tidigare. Ni kan t.ex. rita de bekanta märkena och hänga upp dem på väggen eller spela memory med dem. Bege er ut på utfärd i närområdet. Ställ er vid ett trafikmärke och följ med hur väl andra trafikanter följer märket (t.ex. hur många bilar som saktar in vid en skyddsväg). Särskilt farliga eller trygga platser kan ni även fotografera!
TID: 1 timme
MATERIAL: Vitt och färgat papper eller kartong, sax, färgpennor, lim, en bild av tallriksmodellen.
Bekanta er tillsammans först med tallriksmodellen. Ni kan samarbeta med kökspersonalen eller söka upp modellbilder på nätet. Sedan får barnen fundera vad de själva har lust att äta. Var och en klipper ut en tallrik av vitt papper åt sig. På tallriken skapar alla sin egen favoriträtt utgående från tallriksmodellen genom att antingen rita eller limma fast utklippta figurer av färgat papper som föreställer maten.
TID: 1-2 timmar (beror på om ni gör upp lägerelden tillsammans).
MATERIAL: Bananer, choklad, kniv, aluminiumfolie, skedar.
Chokladbananer är en traditionell scoutdelikatess. Skär ett långt snitt mitt på den oskalade bananens sida. Var noga med att inte skära så djupt att den andra sidan av skalet går sönder. Peta in 3-4 chokladbitar i snittet och paketera bananen i aluminiumfolie så att foliens kanter möts vid snittet. Håll bananpaketet i elden ca. 10 minuter. Låt bananen svalna en stund. Öppna folien försiktigt och ät den smaskiga bananen med sked direkt ur skalet! OBS! En vuxen kan skära upp bananskalet med en kniv men barnen kan få skära i bananköttet för att öva sig på knivhantering. En banan kan delas på två barn för att minska kostnaderna.
TID: 1,5 timme
MATERIAL: kartong i olika färger, saxar, tuscher, modell av en telefon.
Inled aktiviteten med att alla pysslar åt sig en telefon av kartong. Skriv in numret 112 på telefonens skärm. Diskutera med barnen om i hurudana situationer man ska ringa nödnumret. En nödsituation kan uppstå när man inte har tillgång till en vuxens hjälp eller så kan det hända att en vuxen skadar sig och då det är viktigt att barnen vet hur man ska gå tillväga. Det är viktigt att barnen förstår vilka siffror man ska trycka på och var de finns på telefonen. Diskutera också med barnen om att man inte får leka med telefonen. Det är viktigt att påminna om att man alltid kan ringa nödnumret då det skett en olycka och barnet inte är säker på om det behövs professionell hjälp eller inte. Till 112 kan man alltid ringa även om mobilen inte har ett SIM-kort eller fastän man uppnått kreditgränsen. Ett barn som leker med telefonen kan lätt i misstag ringa nödnumret eller med flit busringa numret. När man busringer kan det hända att någon som verkligen är i nöd inte får hjälp lika fort.
Efter att ni fört diksussionen kan ni öva på att ringa ett iscensatt samtal till nödnumret. Med hjälp av aktiviteten kan barnen tryggt öva sig på att ringa nödcentralen. Barnen kan öva på att ringa med de telefoner som de tillverkat eller t.ex. genom att använda handen som telefon. Parvis eller i små grupper får de hitta på en nödsituation: vad har hänt, åt vem och var (adress eller förskolans namn).
Sedan ringer de 112 och en dejourerande på nödcentralen (läraren) svarar. Det är viktigt att barnet svarar på frågorna och avslutar samtalet först när hen får lov till det.
Stödfrågor åt läraren som föreställer dejourerande på nödcentralen:
- Vem är det som ringer?
- Vad har hänt och åt vem?
- Finns det vuxna på plats?
- Var har det hänt, adress?
- Berättar för barnet vad hen bör göra.
- Ber vid behov någon att ta emot räddningspersonalen vid dörren.
- Ger lov att avsluta samtalet.
TID: 30 minuter
MATERIAL: Plåster, desinfektionsmedel, vadd, röd tusch eller kulspetspenna.
I den här uppgiften kan ni öva på att själv sköta om små sår. Först får alla rita ett litet sår på sin hand eller fot med en röd penna. Sedan sköter man parvis om kompisens sår genom att rengöra såret och sätta plåster på. Samtidigt kan man öva på att trösta och uppmuntra en kompis. Att trösta är ofta precis lika viktigt som själva omplåstrandet! När allas sår blivit ompysslade kan ni diskutera om hurudana sår man kan sköta om själv och hurudana som kräver att man besöker en läkare. Barnen kan också rada upp olika sätt att lugna ner och trösta en kompis.
TID: 1-2 timmar
MATERIAL: Tidningar och tidskrifter, saxar, A3-papper, pennor, lim.
Grunden till människans konsumtionsvanor skapas redan som barn, så ibland är det bra att stanna upp och fundera på vad som faktiskt är nödvändigt och vad som inte är det. Dela in barnen i mindre grupper. Varje grupp får i uppgift att pyssla två affischer. Den ena affischens rubrik är: Det här behöver jag. Där limmar de in bilder ur tidningar på sådant som de anser sig behöva. Den andra affischens rubrik är: Det här vill jag ha. Där samlar de bilder på sådant som de skulle vilja ha, men som de inte egentligen behöver. När planscherna är färdiga kan barnen försöka hitta på hur de kan använda saker utan att de behöver äga dem, t.ex. genom att låna en bok på biblioteket eller tillsammans med kompisarna idka byteshandel med spel.
Diskutera gemensamt om ämnet och låt barnen fundera över de sakerna som ni har i förskolan. Alla kan hämta ett föremål som de behöver och ett som de vill ha. Gå tillsammans igenom vad de hämtat och diskutera om hur nyttiga de är. Uppmuntra också barnen att föra samma diskussion hemma med sina föräldrar.
Lekar
Sätt er i ring och välj ut en som börjar leken. Hen börjar med att le åt personen som sitter till vänster, som i sin tur ler åt den som sitter vid hens vänstra sida o.s.v. Leken tar slut då leendet gått runt hela ringen. Leken kan också lekas som en skrattring. Meningen med leken är att sprida glädje. Ett leende är ett effektivt sätt att pigga upp en annan!
Deltagarna rör sig fritt i utrymmet medan musiken spelar. Då musiken tystnar för första gången ska deltagarna krama varandra parvis. Musiken fortsätter spela och när den tystnar för andra gången ska de krama varandra i grupper på tre. Leken fortsätter på samma sätt tills hela gruppen samlas till en enorm bamsekram.
Deltagarna sitter i ring med fötterna utsträckta framför sig. Lägg händerna bak ryggen och en boll i en deltagares famn. Uppgiften är att försöka få bollen att röra sig från person till person endast med hjälp av fötterna.
Läraren utser en eller flera som är fasttagare. Då någon blir fast ska hen ställa sig på ställe. Den fasttagna personen får ”ett sår” där var fasttagaren rört och därför ska den som räddar den fasttagna först fråga var personen har såret och sedan lugna ner och trösta sin kompis. Räddaren sätter ett lek-plåster på såret varefter båda får fortsätta leken. Den som räddar får inte tas fast medan hen pysslar om den fasttagna.