Tryggt tillsammans

Så fint att du vill bidra till en trygg scoutverksamhet. Vi uppmuntrar att ni med kårens ledare tillsammans går igenom den här Tryggt tillsammans-anvisningen och diskuterar hur ni kan främja barnens och de ungas välbefinnande och trygghet i scouterna.

Trygghet genomsyrar vårt sätt att tänka och agera i scoutingen, vilket ligger till grund för Tryggt tillsammans-anvisningarna som Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry (SP-FS) har utarbetat. I den här uppdaterade Tryggt tillsammans-anvisningen ligger betoningen på scoutverksamheten som görs av frivilliga i kårerna; den är grunden för all scouting. Scouterna agerar tryggt tillsammans i kårens veckoverksamhet, på utfärder, läger och evenemang både i Finland och utomlands.

Den ursprungliga Tryggt tillsammans-anvisningen publicerades år 2014. Det här är den tredje upplagan. I fortsättningen kommer Tryggt tillsammans att finnas i form av en webbplats, vilket gör det lättare att bekanta sig med och att uppdatera anvisningarna.

Till Tryggt tillsammans-anvisningen hör en webbkurs i undervisningsplattformen Moodle. Webbkursen är obligatorisk för alla gruppledare i scoutingen, oavsett deras ålder, och för alla myndiga scouter. Deltagaren loggar in i Moodle med sitt ScoutID; då kan webbkursen registreras som godkänd i medlemsregistret. Vi rekommenderar att reservera cirka två timmar för att slutföra webbkursen. Vid behov går det att ta en paus i genomförandet av webbkursen och återvända till kursen senare. Webkursen uppdateras under år 2025. Den gamla kursen kan fortsättningsvis användas tills den nya versionen har lanserats.

Innehåll

  1. Ordlista
  2. Grunderna för Tryggt tillsammans-anvisningen
  3. Grunderna för en trygg uppväxtmiljö i scouterna
  4. I scoutingen främjas barns och ungas välbefinnande och trygghet
  5. Trygg verksamhet i kårerna
    • 5.1 Trygghetspersoner i kårerna
    • 5.2 Den vuxnas och gruppledarens roll
    • 5.3 Scoutanställda stöder kårerna
  6. Åtgärder och verksamhetssätt som främjar trygghet
    • 6.1 Checklista för Tryggt tillsammans på scoutevenemang
    • 6.2 Förebygga och ingripa i mobbning och diskriminering
    • 6.3 Sociala medier i scoutverksamheten
    • 6.4 Scoutevenemang utomlands
  7. Anvisningar för situationer där barnskyddsåtgärder krävs
    • 7.1 Identifiera kränkningar
    • 7.2 Åtgärder i situationer där barnets eller den ungas situation väcker oro
    • 7.3 Anvisningar för att lämna in en barnskyddsanamälan
    • 7.4 Kommunikation i situationer som gäller barnskydd
  8. Utredning av brottslig bakgrund hos frivilliga
  9. Lista på uppdateringar

3:e förnyade upplagan. Den 1:a upplagan publicerades år 2014.

Godkänd den 23.11.2024 i Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry:s utskott för ledarstöd. För uppdateringen ansvarar Suomen Partiolaiset – Finlands Scouters säkerhetsnätverk.

Förslag på rättelser och kompletteringar tas emot via e-post spturvallisuusryhma@partio.fi.

Skribenter: Minna Auranen, Karoliina Eriksson, Elina Ihanus, Jenna Kaarrela, Tarja Kallio och Anne Salmela. Anställda vid Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter (SP-FS) har också deltagit i uppdateringsarbetet.

Den svenska versionen har översatts och redigerats av Finlands Svenska Scouters rf:s kansli.

Ordlistan nedan hjälper att förtydliga Tryggt tillsammans-anvisningen och vad som avses med vissa uttryck i anvisningen. Ordlistan är i alfabetisk ordning.

Barn

  • Med barn avses i anvisningen Tryggt tillsammans en person under 18 år enligt barnskyddslagen.

Barnskydd

Barnskyddsanmälan

  • Om det finns oro för ett barns välbefinnande och problemet har diskuterats med barnet och vid behov med barnets vårdnadshavare måste man fatta beslut om huruvida man ska lämna in en barnskyddsanmälan. Om du känner dig osäker kan du kontakta socialmyndigheterna om din oro för barnet eller familjen och be om råd, också anonymt. En scout behöver inte själv kunna bedöma om en barnskyddsanmälan behöver göras, ärendet kan alltid diskuteras med socialmyndigheterna. Be om hjälp i ett tidigt skede av kårchefen, kårens trygghetsperson eller av anställda på scoutkansliet när du reder ut en situation som väckt oro. För att undvika missförstånd rekommenderas det att man inte delegerar inlämnandet av en barnskyddsanmälan vidare till någon annan.

Försummelse

  • Försummelse innebär att barnet inte får den omsorg det behöver och barnets grundläggande behov försummas, eller att det utsätts för fysiskt våld eller sexuellt våld. Försummelse skadar eller kan skada barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling och funktionsförmåga.

Jämlikhet

Mål för fostran

  • Scoutingens mål för fostran kan illustreras med en scouthalsduk. Förhållandet till sig själv ligger i mitten. Förhållandet till andra representeras av vänskapsknuten och förhållande till samhället representeras av halsdukens baksida. På finländska scouthalsdukar är baksidan vanligtvis reserverad för kårmärket. Förhållandet till naturen ligger i sin tur utanför scouthalsduken och beskriver individens relation till naturen.

Personlig integritet

Scoutanställd

  • Med scoutanställd avses i denna anvisning anställda vid Finlands Svenska Scouter (FiSSc), Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter (SP-FS) eller Lounais-Suomen Partiopiiri (LSP). Trygghets- och barnskyddsfrågor hör i FiSSc i första hand till trygghetspersonerna eller kårstödskoordinatorn på FiSSc:s kansli, men du kan vända dig till vilken FiSSc-anställd som helst för att få råd. Kontaktuppgifterna till de anställda hittar du på webbplatsen för Finlands Svenska Scouter rf. Hör du till en finskspråkig kår kan du i första hand vända dig till den organisationskoordinator som ansvarar för din kår. Kontaktuppgifterna hittar du i listan över SP-FS kontaktuppgifter och på L-SP:s webbplats för Lounais-Suomen Partiopiiri.

Scoutingens jämlikhetsplan

  • Principerna om öppenhet och jämlikhet följs i all scoutverksamhet och allt beslutsfattande. Scoutrörelsen strävar till regional jämlikhet och har som mål att ingen ska diskrimineras på grund av ålder, kön, sexuell läggning, språk, kulturell eller etnisk bakgrund, religion, politisk verksamhet, socioekonomisk ställning, hälsotillstånd eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. Läs mer i SP-FS jämlikhets- och likabehandlingsplan och i FiSSc:s jämlikhetsplan.

Socialmyndigheter

  • Med socialmyndigheter avses i anvisningen Tryggt tillsammans yrkesutbildade personer inom socialvården som arbetar med barnskydd. Du kan be socialmyndigheten om råd om du är orolig för ett barns välfärd eller situation. Vid behov kan en barnskyddsanmälan göras via socialmyndigheten.

Tryggare rum

  • Principer för tryggare rum skapar en grund för verksamhet där alla trivs och mår bra. I ett tryggare rum följs gemensamt överenskomna principer som ger utrymme för deltagarna att vara sig själva. Principerna presenteras före eller i början av evenemanget och de finns tillgängliga under hela evenemanget.

Vuxen

  • En person över 18 år enligt finländsk lag.

SP-FS vill säkerställa att barn får växa och utvecklas i en trygg omgivning. Inom scoutingen behandlas barn med respekt och scoutverksamheten stöder barns balanserade uppväxt, utveckling och deras välbefinnande. Med dessa anvisningar för att främja barns välbefinnande vill vi garantera att de unga och vuxna som verkar inom scoutingen vet hur de med sin insats kan bidra till att ge barn och unga en trygg uppväxtmiljö i sin hobbyverksamhet.

Även om scouterna har som primärt mål att erbjuda en trygg uppväxtmiljö, kan barn och unga uppleva att de blir retade, dåligt behandlade, trakasserade eller möter våld i scoutverksamheten. Syftet med anvisningen är att säkerställa att de unga och vuxna som verkar inom scoutingen vet vad de ska göra om sådana situationer uppstår och vid behov ingripa så tidigt som möjligt. Framför allt vill vi förebygga att sådana negativa händelser inträffar.

Verksamhetsprinciperna i Tryggt tillsammans-anvisningen baserar sig på gällande finländsk lagstiftning (Barnskyddslagen 2007/417, Lag angående vårdnad om barn och umgängesrätt 1983/361, Lag om kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i verksamhet bland barn 2014/148), samt FN:s konvention om barnets rättigheter och SP-FS grundstadga. Syftet med anvisningarna är att scouterna förbinder sig till praxis som främjar barns trygghet och välbefinnande. Med att främja trygghet och välbefinnande avses här att barnens grundrättigheter och mänskliga rättigheter uppfylls på det sätt som fastställs i FN:s konvention om barnets rättigheter.

Med tanke på trygghet och välbefinnande innebär detta bland annat att

  • barn behandlas med respekt och deras åsikt respekteras  
  • barns personliga integritet respekteras
  • barn får stöd för en trygg uppväxt och utveckling och för sitt välbefinnande
  • barn skyddas mot mobbning, alla former av våld, sexuellt utnyttjande, missbruk av rusmedel och andra faktorer som hotar en trygg utveckling.

Tryggt tillsammans-anvisningen är i första hand ett verktyg för ledare i alla åldrar inom scoutingen. Anvisningarna används även av de anställda inom scoutingen. Anvisningarna är också avsedda att kunna läsas av scouternas vårdnadshavare och våra samarbetspartner. I anvisningarna ligger betoningen på förebyggande åtgärder och på hur ledare med sitt agerande kan främja barns välbefinnande i scoutverksamheten. Vi tar oss an denna målsättning med hjälp och stöd av scoutprogrammet, som ger scouter färdigheter att agera på ett sätt som får alla att må bra.

Tryggt tillsammans-anvisningen innehåller information om och handlingsmodeller för

  • hur var och en genom sitt sätt att agera och som förebild kan främja barns och ungas välbefinnande i scoutingen
  • att förebygga mobbning, diskriminering och våld i scoutverksamheten
  • att ingripa i och hantera mobbning, diskriminering, våld och annat osakligt beteende, samt utreda situationer då sådant inträffat.

Med Tryggt tillsammans-anvisningen samt genom att informera om och utbilda i ämnet vill vi säkerställa att alla frivilliga och anställda som verkar inom scoutingen i Finland vet hur de ska främja trygghet i scoutverksamheten och att de vad de ska göra om de misstänker att barns trygghet, uppväxt och utveckling hotas.

Barns rätt till särskild omvårdnad, stöd och skydd

Konventionen om barnets rättigheter godkändes i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Barnkonventionen gäller varje barn under 18 år. I Finland trädde avtalet i kraft år 1991. Konventionen är bindande och verkställs på samma sätt som Finlands egen lagstiftning. Finland har alltså förbundit sig att trygga, skydda och främja barnets rättigheter. FN:s kommitté för barnets rättigheter övervakar att konventionen följs. Finland och de övriga länderna som har ratificerat barnkonventionen rapporterar till kommittén vart femte år. Rapporterna och den respons som länderna får på dem är offentliga.

Barnkonventionen är också bindande för scoutorganisationerna. I scoutverksamheten ska man beakta barnets bästa och barnets rätt till en trygg hobby.

De fyra allmänna principerna i konventionen om barnets rättigheter är:

  • Rätt till liv, överlevnad och utveckling: en bra barndom omfattar hälsa, trygghet, utbildning, glädje, lek, vila och fritid.
  • Rätt till jämställdhet: barn får inte diskrimineras.
  • Rätt till delaktighet: barnet blir hört i ärenden som berör det och barnets åsikter beaktas med hänsyn till dess ålder och mognadsgrad. Barn som grupp har en röst, får agera och påverka.
  • Barnkonventionen förpliktar oss att alltid bedöma barnets bästa och prioritera det då vi fattar beslut som rör barn, så att besluten förverkligar och främjar barnets rättigheter, välbefinnande, tillväxt och utveckling på bästa möjliga sätt.

Det är de vuxnas uppgift och ansvar att se till att barnets rättigheter förverkligas. Även i svåra situationer kan barnet eller den unga växa upp till en balanserad vuxen om hen får tillräckligt stöd i rätt tid. Redan en trygg vuxenrelation kan vara av avgörande betydelse. Vid sidan av, eller i vissa fall i stället för, den egna vårdnadshavaren kan den trygga vuxna vara exempelvis en socialvårdare, lärare, tränare, fritidsledare, scoutledare eller ungdomsarbetare.

Målen med Tryggt tillsammans-anvisningen i korthet

Med barn avses i anvisningen Tryggt tillsammans en person under 18 år enligt barnskyddslagen. De viktigaste punkterna i anvisningen:

Barns och ungas välbefinnande främjas inom all scoutverksamhet, det vill säga i kårerna, scoutdistrikten, Finlands Svenska Scouter (FiSSc) och centralorganisationen.

De verksamma inom SP-FS, både frivilliga och anställda, har tillräcklig information för att kunna skydda barn och främja trygghet i verksamheten.

Alla som är verksamma inom scoutingen beaktar Tryggt tillsammans-anvisningen i alla situationer och behandlar alla barn och unga med respekt.

SP-FS har anvisningar för hur de ska förebygga övergrepp eller kränkande behandling mot barn och hur de ska agera om det uppstår misstankar att barn och unga har utsatts för kränkande behandling.

Till sidans början

Scoutidealen och målen för fostran utgör grunden för all scoutverksamhet och skapar förutsättningar för en trygg uppväxtmiljö inom scoutingen. En scouts ideal är att  

  • respektera andra
  • älska naturen och skydda miljön
  • vara pålitlig
  • främja vänskap över gränser
  • känna sitt ansvar och vara aktiv
  • utveckla sig själv som människa
  • söka sanningen i tillvaron

Scoutingens mål för fostran i scoutprogrammet

Grunden för en trygg scoutverksamhet är följande anvisningar som SP-FS sammanställt. SP-FS anvisningar kompletteras av distriktens, FiSSc:s och scoutevenemangens egna anvisningar:

Trygg scoutverksamhet främjas ytterligare av att det finns en anonym kanal för att anmäla osakligt bemötande, av scoutingens tillgänglighetsverktyg och SP-FS jämlikhets- och likabehandlingsplan. Principerna för tryggare rum skapar en grund för verksamhet där alla får trivas och må bra och bidrar också till att göra scoutverksamheten mer tillgänglig. För att främja barnens och de ungas välbefinnande både inom scoutingen och utanför den har SP-FS tagit i bruk denna Tryggt tillsammans-anvisning.

Mer information om mångfald och tillgänglighet i scoutingen.

Till sidans början

Scoutprogrammet i sig stöder strävan att främja barns psykiska, sociala och fysiska välbefinnande. Scoutprogrammets mål är att fostra och involvera barn till att själva känna igen och bli medvetna om sätt och fenomen som främjar deras eget och andras välbefinnande. Det är viktigt att scouterna vet hur de ska agera om de misstänker att någons trygghet eller välbefinnande hotas. Det är även viktigt att förebygga och förbereda sig inför sådana situationer. Det görs bland annat genom utbildning och genom att skapa verksamhetsmiljöer som är trygga och främjar välbefinnande.

SP-FS främjar barns och ungas välbefinnande genom att

  • stöda kårerna att ordna högkvalitativt scoutprogram
  • utveckla och upprätthålla den trygghetsfostran som ingår i scoutprogrammet
  • introducera och utbilda frivilliga och anställda inom organisationen och i kårerna i enlighet med de här anvisningarna, som är en del av scoutingens utbildningssystem
  • regelbundet kontrollera och enligt behov uppdatera organisationens Tryggt tillsammans-helhet (anvisningen, webbkurs, uppdragsbeskrivning för trygghetsperser)
  • handleda och stöda kårerna att samarbeta med vederbörande myndigheter i barnskyddsfrågor
  • erbjuda stöd för alla, oberoende av ålder, som lägger märke till eller själv blir utsatta för kränkande behandling, och vid behov också hänvisa dem till stödinstanser utanför scouterna.
  • upprätthålla en anonym kanal för att konfidentiellt kunna anmäla misstänkta trakasserier, osakligt beteende, förseelser eller missförhållanden
  • följa med hur tryggheten och den övergripande nationella situationen utvecklas i samarbete med scoutdistrikten och FiSSc.

Till sidans början

Inom scouterna strävar vi efter att verksamheten är högklassig och att förebygga riskfaktorer som hotar barns utveckling. Säkerhet främjas av att verksamheten i kårerna är välplanerad. Scoutprogrammet, gemensamma spelregler, en bra introduktion och säkerhetsplaner gör att scoutverksamheten håller hög kvalitet. Att använda principer för tryggare rum ger en bra grund för all scoutverksamhet (veckoverksamhet, utflykter, läger, tävlingar och evenemang): med hjälp av gemensamt överenskomna principer för tryggare rum kan deltagare i evenemang och annan verksamhet vara sig själva och må bra. Principerna för tryggare rum gås igenom tillsammans antingen på förhand eller genast i början av evenemanget och de är tillgängliga under hela evenemanget.

Vi rekommenderar att kårerna utarbetar en egen jämlikhetsplan som styr kårens verksamhet. Genom att ha en jämlikhetsplan visar kåren att de aktivt arbetar för jämlikhet i sin verksamhet, både för de egna medlemmarna och utomstående personer som söker en ny hobby. Verktyget Jämlikhetens trafikljus kan med fördel utnyttjas av kårer när de arbetar med sin jämlikhetsplan. Jämlikhetens trafikljus hjälper kåren att bedöma nuläget i kåren och sedan välja ut några utvecklingspunkter för att öka jämlikheten.

5.1 Trygghetspersoner i kårerna

Kårerna ska utse minst en trygghetsperson som är myndig och som har Tryggt tillsammans-utbildningen i kraft. Kåren uppmuntras att i mån av möjlighet ha mer än en trygghetsperson, så att denne inte blir ensam i sitt uppdrag.

Trygghetspersonen ska vara väl insatt i Tryggt tillsammans-anvisningen, känna till arbetssätt och metoder för trygg scoutverksamhet och veta hur hen ska ta tag i och åtgärda svåra situationer, till exempel mobbningsfall. Trygghetspersonen stöder kårens medlemmar i frågor som gäller Tryggt tillsammans-anvisningen. Vid behov ska trygghetspersonen ta kontakt med scoutanställda (FiSSc:s kansli) eller sina egna stödnätverk i ärenden som gäller trygghet.

Barnen och de unga ska vara medvetna om att de kan vända sig till trygghetspersonen med frågor eller för att berätta om kränkande behandling, både för sin egen del och då det gäller andra scouter. Det går bra att vara trygghetsperson vid sidan av andra ledaruppdrag i kåren. Om kårsstyrelsen inte utser en namngiven person till uppdraget som trygghetsperson, faller ansvaret för trygghetspersonernas uppgifter på kårchefen. SP-FS rekommenderar att fördela kårens uppdrag så jämnt som möjligt bland kårledarna, för att undvika att enstaka personer sköter (för) många uppdrag samtidigt. Därför rekommenderas att kårchefen inte fungerar som trygghetsperson, utan att kårerna utser skilda trygghetspersoner.

Trygghetspersonen ska gärna aktivt delta i evenemang och i kårens vardag så att hen blir bekant för alla. Trygghetspersonen ansvarar också för utredningar av brottslig bakgrund hos frivilliga, vilket behandlas senare i den här anvisningen. En länk till trygghetspersonens uppdragsbeskrivning hittas i slutet av det här avsnittet.

Trygghetspersonen har som uppgift att följa upp läget med Tryggt tillsammans-utbildningen i kåren och kan kontrollera i medlemsregistret om ledarnas utbildning är i kraft. Scouter kan bekanta sig med Tryggt tillsammans-anvisningen genom att avlägga webbutbildningen Tryggt tillsammans. Det rekommenderas att alla som är 15 år eller äldre genomför webbkursen, och den är obligatorisk för alla myndiga scouter och alla scouter med gruppledaruppdrag, oavsett ålder. Kursen görs i Moodle och räcker omkring två timmar. En avlagd Tryggt tillsammans-kurs är i kraft i fem år, varefter den ska förnyas. Medlemsregistret skickar en påminnelse då kursen behöver förnyas. Kontakta kansliet om du har problem med att använda medlemsregistret.

Kårstyrelsen ansvarar för att alla i ledarålder avlägger Tryggt tillsammans-webbkursen. Utbildningen ingår i SP-FS utbildningssystem. All utbildning som scouterna erbjuder bidrar till att främja en trygg scoutverksamhet av hög kvalitet.  

5.2 Den vuxnas och gruppledarens roll

SP-FS erbjuder ledarskapsutbildning för ledarna i varje åldersgrupp. Utbildningarna ger beredskap att förverkliga scoutverksamhet av hög kvalitet och möjliggöra en trygg verksamhet. För kårerna rekommenderas att ledare i verksamhetsgrupper arbetar i par. Parledarskap innebär att varje grupp förutsätts ha minst två ledare som tillsammans planerar, genomför och utvärderar gruppens verksamhet. Två ledare tillsammans kan svara på gruppmedlemmarnas behov bättre än en ensam ledare. Det är också en förutsättning för en trygg verksamhet att ledarna känner medlemmarna i sin grupp väl. 

Scouting är en mångsidig hobby även för vuxna. Scoutverksamheten bygger till största delen på frivilligarbete och inom scoutingen görs ett meningsfullt frivilligarbete. Vuxna har en viktig roll i kårens vardag och i att skapa möjligheter för barn och ungas hobbyverksamhet. Att samarbeta, bygga upp förtroende och möjliggöra trygg samvaro hör till de vuxnas viktigaste uppgifter.

Principer för vuxnas respektfulla bemötande av andra:

  • Vi bemöter varje barn och ung person som individ
  • Vi uppskattar och respekterar olikheter mellan barn och unga 
  • Inom verksamheten beaktar vi individuella egenskaper hos barn och unga så gott det går
  • Varje barn och ung person ska få uppleva sig som sedd inom scouterna
  • Vi lyssnar på barnen och de unga
  • Vi tar det barn och unga berättar för oss på allvar
  • Vi talar till barn och unga i uppskattande och respektfull ton (skriker eller nedvärderar inte)
  • Vi talar om barn och unga i uppskattande ton
  • Vi behandlar barn och unga rättvist
  • Vi är ärliga mot barn och unga
  • Barnen och de unga kan lita på de vuxna inom scoutingen
  • Barnen och de unga får hjälp om det behövs
  • Vi har gemensamt ansvar för att sköta om barnen och de unga
  • Vi respekterar barnens och de ungas rätt till integritet
  • I verksamheten med barn och unga är vi genuint närvarande, såväl mentalt som fysiskt.

Explorerscouter är 15–17 år gamla. I explorerscouternas åldersgruppsprogram ingår en gruppledarutbildning. Efter att ha slutfört gruppledarutbildningen kan explorerscouten bli gruppledare i kåren. Explorerscouter får stöd i sin utveckling av en vuxen explorerscoutlots som stöder och handleder explorerscoutpatrullen till att ta sig an lämplig verksamhet, men lotsen fungerar inte som patrulledare, utan patrullen leds av en explorerscout. Det är viktigt att det också finns andra förebilder för explorerscouterna utöver den egna lotsen.

Explorerscouten får ett handslag då hen utses till gruppledare. Explorerscouten ska ha en klar bild av vad hen ger sig in på då hen blir gruppledare, vad som förväntas och vilka mål som kåren har satt upp för scoutverksamheten.

Gruppledaren

  • känner till scoutingens utgångspunkter och mål
  • kan använda scoutmetoden i verksamheten. Scoutmetoden leder till scoutingens mål för fostran: genom scoutmetoden genomförs scoutrörelsens syfte. Scoutmetoden är det som gör scoutverksamhet till scouting.
  • känner till gruppledarens uppgifter i den grupp hen leder. Hen förstår målen för gruppens verksamhet och gruppledarens skyldigheter och rättigheter.  Gruppledaren får ett handslag för sitt ledaruppdrag. Gruppledaren ska ha en klar bild av vad hen ger sig in på som gruppledare, vad som förväntas och vilka mål som kåren har satt upp för scoutverksamheten. Gruppledaren ska veta vem hen kan vända sig till för att få hjälp.
  • ingår i kårens ledarkår och kan tillämpa kårens verksamhetsmodeller och arbetssätt i gruppens verksamhet
  • planerar och leder gruppen systematiskt i veckoverksamheten, på utflykter och läger
  • kan använda scoutprogrammet för den åldersgrupp som hen leder och ordna trygg och meningsfull verksamhet av hög kvalitet för sin grupp.
  • känner till säkerhetsföreskrifterna och kan leda gruppens verksamhet på ett säkert sätt. 
  • känner till hur gruppen fungerar i dess olika faser. Gruppledaren förstår vikten av gruppbildning och gruppanda, kan välkomna nya medlemmar i gruppen och kan säkerställa att gruppens verksamhet är trygg.

Mer information om frivilligarbete inom scouting

5.3 Scoutanställda stöder kårerna

De anställda på scoutkansliet hjälper kårerna genom att erbjuda stöd, råd och handledning. Dessutom följer scoutkansliet med läget i kårerna och kan hjälpa till i barnskyddsärenden och med beställning av brottsregisterutdrag. De anställda kan hjälpa med att utreda situationen och kan vid behov hänvisa vidare till rätt instans. Scoutdistrikten och FiSSc erbjuder också stöd gällande förebyggande trygghetsåtgärder, hur man ingriper i och utreder oklara situationer. Om kåren inte vet hur de ska agera i utmanande situationer lönar det sig att kontakta scoutkansliet direkt.

Trygghets- och barnskyddsfrågor hör i FiSSc i första hand till trygghetspersonerna eller kårstödskoordinatorn på FiSSc:s kansli, men du kan vända dig till vilken FiSSc-anställd som helst för att få råd. Kontaktuppgifterna till de anställda hittar du på webbplatsenHör du till en finskspråkig kår kan du i första hand vända dig till den organisationskoordinator som ansvarar för din kår. Kontaktuppgifterna till Finlands Scouters personal hittar du i kontaktsökningen, för Egentliga Finlands scoutdistrikts del på LSP:s webbplats och för Finlands Svenska Scouters del på FiSSc:s webbplats.

Scoutdistriktet eller FiSSc ska också kontaktas om det uppstår en krissituation i kåren. I en akut krissituation följs anvisningarna för krissituationer. Kontaktpersonen ger närmare anvisningar om hur man ska hantera situationen. I en nödsituation ska du ringa nödnumret 112 direkt.

Kårerna behöver inte själva kunna reda ut och klara av barnskyddsärenden. Det finns hjälp att få och du behöver inte klara dig ensam. Du kan alltid be scoutkansliet om hjälp!

Till sidans början

Inom scoutingen möts vuxna, unga och barn i flera olika situationer. Med tanke på trygghet och barns välbefinnande är det viktigt hur interaktionen fungerar och hur man bemöter människor i olika situationer. Principer för respektfullt bemötande av barn och unga finns i scoutingenbland annat i scoutidealen och i målen för fostran. Vuxna och unga som är verksamma inom scoutingen spelar en viktig roll då det gäller att skapa en trygg verksamhetskultur genom att föregå med gott exempel. Om någon märker att dessa principer inte efterföljs ska hen genast ta tag i missförhållandena.

6.1 Checklista för Tryggt tillsammans på scoutevenemang

Syftet med den här listan är att påminna om vad som behöver beaktas när kåren ordnar ett scoutevenemang enligt Tryggt tillsammans-anvisningen.

Checklista för Tryggt tillsammans på scoutevenemang

  • Alla över 15 år har gjort Tryggt tillsammans-webbkursen före evenemanget
  • Gemensamma ordningsregler för evenemanget och Principer för tryggare rum
  • Evenemangets tillgänglighet beaktas; ett tydligt och klart språk i informationen om evenemanget.
  • Aktiviteter och tid för evenemangsledarna att lära känna varandra; gruppbildningsaktiviteter
  • Parledarskap uppmuntras
  • Stöd och utbildning för ledarna, exempelvis genom mentorskap och nödvändig utbildning
  • Säkerhetsplan för evenemanget
    • ett uppdrag som trygghetsperson på heltid, om det är möjligt
    • beakta i planen även mentala trygghetsfaktorer såsom stämning på evenemanget, risker för mobbning, trötthet, sociala medier.
  • Förhandsinformation till deltagarna i god tid
  • Aktiviteter och tid för deltagarna att lära känna varandra; gruppbildningsaktiviteter, barnen blir bekanta med de vuxna
  • Kriskommunikationsplan för evenemanget
  • Anvisningar med tydliga kontaktuppgifter för situationer där det uppstår oro för ett barn under scoutevenemanget
  • Ledarnas välbefinnande och ork beaktas: pauser, vila, suppleanter, tack och uppskattning

Mera information och stödmaterial

6.2 Förebygga och ingripa i mobbning och diskriminering

Scouterna är en fostrande organisation, men ansvaret för fostran ligger i första hand hos barnens och de ungas vårdnadshavare. I scouterna kan vi stöda hemmens fostrargärning. För att kunna skapa en trygg uppväxtmiljö inom scoutingen som främjar trygghet och barns välbefinnande måste vi samarbeta med barnens och de ungas vårdnadshavare. Samarbetet är åtminstone att informera om utfärder och evenemang, men bäst är samarbetet när det omfattar föräldrakvällar, att bjuda in vårdnadshavare att delta i utfärder och att ömsesidigt dela de bekymmer som gäller barnen och de unga. Det är viktigt att signalera till barnen och de unga att scouterna och familjerna samarbetar för samma mål.

Scouting är en hobby som aktivt arbetar för att ingen blir mobbad. I scoutingen används bland annat ett gemensamt scoutprogram, ett utbildningssystem, den här Tryggt tillsammans-anvisningen och det finns trygghetspersoner i kåren.

För att förebygga eller ingripa i mobbning är det viktigt att barnen, de unga och de vuxna känner igen sådana situationer och ingriper i mobbning omedelbart. I vardagstal används ordet mobba ofta i situationer där någon bråkar, retas eller ställer till förtret. Det handlar om relativt vanliga och kortvariga skeenden där det är olika barn som utsätts. Mobbning, som är ett allvarligare fenomen, handlar om ett medvetet kränkande beteende som upprepade gånger riktas mot en och samma person. Typiskt för mobbning är också obalansen mellan parterna: mobbaren är på något sätt starkare än den som mobbas. Mobbningen kan vara verbal (skällsord, verbal kränkning), indirekt (den mobbade utesluts ur gruppen, elaka rykten sprids), fysisk (slag, knuffar, sparkar) eller riktad mot egendom (saker knycks eller söndras med flit). Mobbning kan också ske på sociala medier eller via smarttelefon så att den mobbade utsätts för skada eller obehag (exempelvis ryktesspridning, någon utger sig för att vara en annan person, den mobbade utesluts ur diskussionsgrupper).

Inom scouterna ingriper vi omedelbart i alla fall av mobbning, oberoende om det handlar om tillfälliga fall där någon retas, eller om upprepade fall. Var och en som bevittnar eller stöter på mobbning i scoutingen ska ingripa. Ansvaret för att ingripa i mobbning ligger i synnerhet hos de vuxna som deltar i scoutverksamheten. Det är viktigt att ingripa i mobbningen och få den att upphöra med tanke på både den mobbade och den som mobbar, men även med tanke på andra barn. Samtidigt som mobbningen utreds kommer man också överens om hur situationen ska följas upp under tillräckligt lång tid. Genom att ingripa i mobbningsfall signalerar vi att vi tar ansvar för varandra och att varje individ förtjänar att behandlas med respekt.

Det är bra att komma ihåg att mobbning och rasism är olika saker. Vardagsrasism kan vara svårt att känna igen för den som inte själv har upplevt det. Ämnet kan kännas avlägset för somliga personer medan det kan väcka personliga upplevelser hos andra.

Rasism innebär att en viss människogrupp anses vara mindre värd än andra. Rasism är till exempel att personer eller en grupp människor nedvärderas på grund av deras hudfärg, etnicitet, nationalitet, kultur, religion eller modersmål. Det kan komma till uttryck i avsiktliga medvetna handlingar, men också i oavsiktligt beteende som härstammar ur fördomar. Rasism kan ta sig uttryck till exempel i form av uteslutning, främlingskap eller att ständigt påminna om en persons olikhet. En person som utsätts för rasism stöter på sådana situationer regelbundet med olika personer och från olika instansers håll.

Det är viktigt att ta itu med rasism, men det är inte alltid lätt. Justitieministeriet har publicerat anvisningar för hur man kan ingripa i olika situationer. Var och en av oss kan till exempel visa sitt stöd genom att fråga ”Kan jag hjäpla?” när en person har blivit utsatt för rasism.

Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter och Finlands Svenska Scouter har stödmaterial för hur man motverkar och ingriper vid osakligt beteende. SP-FS anvisning ”Mukavasti yhdessä” ger råd om hur man kan förebygga mobbning och ingripa i mobbning. Anvisningarna finns på webbplatsen partio.fi/mukavasti-yhdessa. FiSSc har utarbetat en plan för respektfullt beteende. Här följer en sexpunktslista för att hantera en mobbningssituation.

Sex punkter för att hantera en mobbingssituation

  1. Mobbning måste åtgärdas omedelbart. Agera genast, gå in i situationen och stoppa mobbningen, men gör det lugnt.  
  2. Mobbningen diskuteras skilt på tu man hand med varje barn/ungdom. Om möjligt, placera/sätt er så under diskussionen att ni är på samma nivå.
  3. Var en trygg vuxen och uppmuntra barnet att berätta. Fråga vad som har hänt: Vem gjorde vad och var? Har det hänt förut och är det någon som har sett situationen? Lyssna på barnet och skriv ner det du hör.
  4. Påminn om att det råder nolltolerans mot alla former av diskriminering och trakasserier och att ingen form av mobbning är acceptabel och förklara att situationen kommer att följas upp. Kom färdigt överens om när det uppföljande samtalet ska hållas.
  5. Berätta för vårdnadshavarna om vad som hänt, om utredningen och hur ärendet följs upp.
  6. Om uppföljningen visar att mobbningen fortsätter, för saken vidare. Fler vuxna behöver kopplas in för att samarbeta och lösa situationen. Barnets/ungdomens vårdnadshavare, trygghetspersonen och vid behov en scoutanställd kallas samman för att komma överens om nödvändiga åtgärder. Åtgärderna omfattar bland annat starkare övervakning och att följa med situationen. De övriga barnen/unga i gruppen ges redskap och metoder att ta ansvar och agera om de ser att det förekommer mobbning.

Länkar, stödmaterial:

6.3 Sociala medier i scoutverksamheten

Barn och unga använder medier på olika sätt och det finns stora variationer. Somliga kan vara intresserade av spel medan andra är mest intresserade av sociala medier och någon annan kanske använder digitala verktyg bara i skolan för informationssökning. En 12-åring pendlar fortfarande mellan barndom och ungdom i sitt medieanvändande, medan ett barn som går ut grundskolan kan vara intresserad av innehåll och diskussioner som är avsedda för äldre. Det kan finnas stora skillnader i barns mediakunskaper och deras sätt att använda olika medier. (MLL 2025.)

Barn har mycket information och åsikter om olika medier och digital kultur som vuxna inte nödvändigtvis har. Barnen lär sig att använda media av sina jämnåriga när de använder medierna tillsammans, delar tankar och erfarenheter och ger tips och hjälp åt varandra.  Vuxna har ändå en viktig roll i barnens mediefostran, eftersom barnen behöver få respons på vad de gör i den digitala världen. Med hjälp av en vuxen kan barnet tryggt fundera på, utvärdera och utveckla sina egna tankar och åsikter. (MLL 2024.)

Enligt barnkonventionen har barn rätt till integritet. Det är viktigt att skydda barnens integritet inom scoutingen, till exempel när du lägger ut bilder av barn på sociala medier eller någon annanstans på internet. Information sprids snabbt över internet och kan användas för fel ändamål. Kårerna bör ha tydliga instruktioner för hur man agerar på nätet och på sociala medier. Det är förbjudet att publicera bilder på webben eller på sociala medier utan tillstånd av personerna på bilden.

Enbart vårdnadshavarnas samtycke räcker inte med tanke på barnets rättigheter, det är upp till barnet att bestämma vilken typ av bilder på hen som publiceras, och var de publiceras. Ett märke med fotograferingsförbud på scouthalsduken kan användas för att visa tydligt att personen i fråga inte får fotograferas på ett scoutevenemang.

Även den enskilda scouten kan behöva konkreta anvisningar för säker och ansvarsfull medieanvändning. Det är viktigt att förklara och påminna barn om personliga inställningar i program, appar och på mobiltelefonen, om användning av lösenord och att prata med dem om att filma och dela privata saker på sociala medier och i digitala spel. Det är också viktigt att diskutera med barn om hur man beter sig mot och respekterar andra i digitala miljöer (MLL 2024). Här är exempel på regler för användning av sociala medier i scoutverksamhet.

Spelregler för sociala medier

Vi är positiva och uppmuntrande

  • Positiva, tacksamma och uppmuntrande ord kan göra andra glada. Vi sprider gott humör och delar med oss av glädje och framgångar inom scoutverksamheten på sociala medier.

Vi respekterar andra och diskuterar på ett konstruktivt sätt

  • Vi skriver inte negativa kommentarer om andra på sociala medier, i diskussionsforum eller chattar. Vi sprider inte rykten eller skvaller på sociala medier och vi delar inte olämpliga bilder, videor eller texter om andra.

Vi mobbar eller diskriminerar inte

  • Vi publicerar bara sådant innehåll och sådana kommentarer som vi själva skulle uppskatta att någon skrev om av oss. Vi mobbar eller diskriminerar ingen på grund av dess egenskaper.

Vi respekterar andras integritet

  • Vi ber om tillstånd innan vi lägger upp foton eller videor av andra. Vi fotograferar inte andra utan lov. Vi ser också till att det till exempel i videor inte finns personer i bakgrunden som inte har gett sitt tillstånd till att bli filmade. Vi publicerar inte ofördelaktigt material om andra. Vi sprider inte andras personliga angelägenheter på sociala medier.

Vi är speciellt försiktiga med foton och videor av minderåriga

  • Barn har rätt att förbjuda att bilder eller videor på dem publiceras. För minderåriga krävs ett publiceringslov av vårdnadshavaren. Vi ser till att de bilder och videor på barn och unga som publiceras är sakliga.

Vi håller oss till sanningen

  • Det finns mycket falsk information som cirkulerar på sociala medier och internet, och den sprids mycket lätt och snabbt. Vi sprider endast information som vi är säkra på att är sann.

Vi respekterar upphovsrätten

  • Om vi delar material som filmats eller fotograferats av andra ser vi till att vi har vi tillstånd att använda det och markerar tydligt vem som har upphovsrätten.

Vuxna visar gott exempel för barn och unga

  • Många barn är aktiva på sociala medier och kan ibland göra tanklösa kommentar. Vuxna har ett ansvar att reagera på det här och hjälpa och handleda barnet att bete sig väl på sociala medier. Vuxna föregår med gott exempel med sitt eget beteende på sociala medier

Scouter som förebilder

  • Vi kommer ihåg scoutingens värderingar och följer dem även på sociala medier. Vi kan prata också om svåra frågor och ta ställning till saker på ett sakligt och respektfullt sätt. Som scouter är vi en positiv förebild för andra.

Källor, mer information och stödmaterial:

6.4 Scoutevenemang utomlands

Att scouta utomlands innebär möjligheter och upplevelser, men kan också medföra en del utmaningar och speciella omständigheter. För att ordna trygga utlandsresor krävs omsorgsfull planering och att deltagarna förbereds inför resan.

Scoutresor utomlands är inspirerande och oförglömliga upplevelser som vidgar den egna synen på världen. På en scoutresa får deltagarna uppleva i praktiken att scouting är en internationell rörelse och de kan knyta vänskapsband över gränserna. Samtidigt kan resorna vara fysiskt, mentalt och socialt ansträngande både för deltagarna och reseledarna.

I riskbedömningen och säkerhetsplanen för en scoutresa utomlands är det viktigt att beakta lagstiftning och kultur i landet eller de länder som scouterna reser till. Säkerhet och trygghet betyder olika saker i olika länder, och hur trygg scouting ska vara kan också uppfattas på olika sätt. Kulturen i destinationslandet påverkar vilka frågor som anses vara viktiga och vad som uppmärksammas. Det kan finnas skillnader till exempel i uppfattningar om gott uppförande eller könsroller. I vissa länder värdesätts ålder så högt att krävande ledaruppdrag hör till de äldsta ledarna.

Skillnader i lagstiftningen syns till exempel i vilka befogenheter myndigheterna har (t.ex. polisens befogenheter) och åldersgränser (t.ex. i Finland är en person som fyllt 18 år myndig). Till exempel i Storbritannien och USA är vuxnas interaktion med barn och unga strikt reglerad, och det anses inte vara säkert att ett barn är ensamt tillsammans med en ensam vuxen.

I säkerhetsplanen ska också beaktas hälsorisker (allergiska reaktioner, smittsamma sjukdomar, matförgiftning, bett av giftiga djur), risker som orsakas av väderförhållanden (hetta, kyla, kraftigt regn, stormar), risker som orsakas av en annan trafikkultur än i hemlandet, samt eventuella förändringar i säkerhetsläget i destinationslandet.

Scoutresor utomlands innebär vanligtvis att vara borta hemifrån i flera veckor. Att hela tiden vara tillsammans med de andra deltagarna på resan är intensivt, vilket kräver ork och anpassning. Brist på ork kan bland annat ta sig uttryck i konflikter och dispyter mellan deltagarna och i trötthet hos ledarna. Andra stressfaktorer är till exempel att behöva kommunicera på främmande språk, att regler och sätt att fungera är annorlunda än hemma, främmande matkulturer, annorlunda trafikkultur samt klimat och väderförhållanden. Många får hemlängtan, oftast i början och slutet av resan.

För att se till att alla är i tillräckligt gott fysiskt skick för att orka kan ett gemensamt överenskommet konditionshöjningsprogram inför resan vara bra. Att tillsammans lära sig om stresshantering och att identifiera de återhämtningsmetoder som passar var och en är också ett bra sätt att förbereda sig. Det är värt att lyfta fram vilka saker som skapar en god laganda och hur viktigt det är att varje deltagare bidrar till en bra stämning och gemenskap. Vi rekommenderar att ta reda på om det bland deltagarna finns yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, experter på krisarbete, personer som talar språket i det främmande landet eller som har någon annan användbar specialkompetens.

Om en deltagares psykiska välmående väcker oro är det viktigt att diskutera saken med personen i fråga i god tid på förhand och tillsammans fundera på vilka risker resan kunde medföra för personens välmående och hälsa.

Förbered er på resans risker och utmaningar innan ni reser i väg. Reseledarna och andra arrangörer behöver tid att lära känna varandra och bygga en gemenskap. Det lönar sig att läsa slutrapporter från tidigare resor noggrant. Att träffa och diskutera med ledare för tidigare resor ger värdefulla erfarenheter och information. Det rekommenderas att göra ett besök till destinationslandet och den framtida läger/evenemangsplatsen och att testa den planerade res- eller vandringsrutten i förväg inför långa resor hemifrån med en stor grupp. Ledarna kan också öva sig i hemlandet genom att simulera olika situationer på den kommande resan. Försäkringsfrågor, inklusive försäkringsvillkor och eventuella behov av extra försäkringar reds ut i god tid före avresan och kommuniceras till deltagare och vårdnadshavare. Ledarna och deltagarna ska vara tillräcklig insatta i evenemangsarrangörernas säkerhetsanvisningar och säkerhetsregler för att kunna följa dem.

Deltagarna och deras vårdnadshavare ska få information om resans etapper och vad som krävs. Det är bäst att berätta om resan och dess olika skeden på ett praktiskt och sanningsenligt sätt. Det lönar sig att satsa på utrustningslistan och förklara varför just dessa kläder, utrustning och tillbehör behövs med tanke på deltagarnas välbefinnande och resans säkerhet.

Planeringsträffar är ett behändigt sätt att dela information, lära känna varandra och förbereda sig för resan. Deltagarna kan också förbereda sig för vandringen med träningsvandringar i Finland och för lägerlivet genom att delta i ett testläger. Det är bra att komma överens på förhand om deltagarnas möjlighet att kommunicera med familjen under resan med beaktande av eventuella tidsskillnader och påpeka att reseledarna garanterat kontaktar hemmet om det finns något viktigt att informera om. Det är inget att oroa sig över om det inte hörs något från deltagaren varje dag.

Reseledaren ska anmäla den internationella scoutresan till Finlands Scouters kansli. Anmälan om internationell resa skickas med en elektronisk blankett i medlemsregistret i god tid före resan. I säkerhetsplanen antecknas krisnumren till SP-FS och till FiSSc/ kårens eget scoutdistrikt så att de är lättillgängliga ifall av nöd- eller krissituationer.

Till bra reseförberedelser hör att göra tydliga regler för resan. Det är bäst att utarbeta gemensamma spelregler tillsammans så att alla deltagare involveras och får höras. Reglerna gås igenom och diskuteras med deltagarna och deras vårdnadshavare i god tid före resan, och då förklaras även motiveringen till reglerna och vad påföljden är om man bryter mot dem.

När internationella scoutevenemang ordnas i Finland är det viktigt att knyta kontakter med utländska deltagare i god tid före evenemanget. I kommunikationen om evenemanget och introduktionen för utländska deltagare är det viktigt att beakta kulturella skillnader och särdrag inom finländsk scoutverksamhet som kan vara obekanta eller svåra att förstå för internationella besökare. Till exempel det finska sättet att vara naken i tvättrum och i bastun med sin egen familj och även med obekanta personer kan överraska många utlänningar. Evenemangets regler och säkerhetsanvisningar ska kommuniceras tydligt och det är bra att gå genom dem på nytt i olika sammanhang. Det viktigaste är att ge internationella scouter ett varmt välkomnande och se till att de känner sig trygga och vet till vem de ska vända sig om de har frågor.

Till sidans början

Inom scoutverksamheten kan det förekomma eller uppdagas situationer som förutsätter utvärderingar och åtgärder från barnskyddsmyndigheterna. Alltid när det finns kännedom om ett problem eller oro för ett barn eller hens familj ska det utredas och åtgärdas.

Syftet med socialmyndigheterna är att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling och särskilt skydd. Beroende på familjens situation kan man få stöd till exempel från välfärdsområdets socialvård för barnfamiljer eller barnskyddet. Det är anställda inom socialmyndigheterna som bedömer och fattar beslut om stöd från barnskyddet, så det räcker att scoutledaren vet hur hen vid behov ska kontakta myndigheterna. Om du känner dig osäker på om det är nödvändigt att göra en barnskyddsanmälan kan du kontakta socialmyndigheterna för att diskutera situationen och berätta om dina iakttagelser och be om råd. En scout behöver inte själv kunna bedöma om en barnskyddsanmälan behöver göras. Fall som kräver ingripande av barnskydd ska alltid tas på allvar.

En barnskyddsanmälan är en är ett sätt att uttrycka sin oro, som socialmyndigheterna utgår från då de inleder en utredning om det finns behov för stöd från socialvården eller barnskyddet. Behovet av stöd bedöms av socialmyndigheterna och vid behov erbjuds familjen hjälp och stöd. Du behöver inte vara rädd för att göra en barnskyddsanmälan, utan det är en möjlighet för barnet och familjen att få hjälp.

7.1 Identifiera kränkningar

Även om SP-FS i sin verksamhet strävar efter att främja barns och ungas välbefinnande och trygghet kan vi inte heller inom scoutingen undvika att det ibland uppstår situationer där dessa hotas. Ibland kan det uppstå oro för barnets uppväxtförhållanden utanför scoutverksamheten.

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter ska barn skyddas från alla former av våld, försummelse och utnyttjande. För att kunna skydda barn och unga från kränkande behandling är det först och främst viktigt att lära sig identifiera olika former av sådant. (Kivitie-Berghäll, Söderholm.)

Vid kränkande behandling inom scouterna ska man ingripa omedelbart. I akuta och allvarliga fall ska myndigheterna kontaktas utan dröjsmål. I en nödsituation, ring 112. Misshandel och sexualbrott är ärenden för polisen. Om du är orolig över en situation är det bra att ta kontakt med socialmyndigheterna och fråga råd. SP-FS har också en anmälningskanal, där du anonymt kan anmäla osakligt beteende eller trakasserier som inträffat i scoutingen.

Kränkande behandling inom scoutingen kan exempelvis innebära att

  • En myndig person inleder ett förhållande med en betydligt yngre minderårig
  • En scout hotar och skrämmer en annan person med våld
  • En scout misshandlar en annan scout under ett scoutevenemang
  • En scout blir utsatt för våld på nätet av en annan scout under ett scoutevenemang
  • En scout pressar en minderårig att delta i sexuella handlingar på nätet eller fysiskt.

Olika former av kränkande behandling

  • Fysiskt våld – handlingar som förorsakar eller kan orsaka barnet fysisk smärta, skada, till exempel att slag eller luggning.
  • Psykiskt våld – handlingar som skadar eller kan skada barnets fysiska, psykiska, moraliska eller sociala utveckling utan att åsamka fysisk skada. Psykiskt våld kan vara att skrämmas, hota, diskriminera eller håna. Psykiskt våld kan också ske via nätet.
  • Försummelse – vårdnadshavare eller någon annan vuxen som ansvarar för barnet ger inte barnet den omvårdnad det behöver, vilket skadar eller kan skada barnets fysiska, psykiska, moraliska eller sociala utveckling. Omvårdnaden omfattar hälsa, utbildning, psykisk utveckling, näring, skydd och sunda levnadsvanor.  
  • Sexuella trakasserier och sexuellt våld – en vuxen eller en äldre ung person pressar eller tvingar ett minderårigt barn till sexuell aktivitet, till exempel utsätter barnet för pornografiskt material eller sexuella beröringar. Sexuellt våld mot barn är till exempel att göra sexuella anspelningar på ett barns kropp eller på bilder av barnet, att be om nakenbilder och sexuell aktivitet riktad mot barnet. Sexuella trakasserier kan vara verbala, icke-verbala eller fysiska.
  • Ekonomiskt utnyttjande – att utnyttja barn mot ersättning så att andra drar nytta av det och verksamheten skadar eller kan skada barnets fysiska, psykiska, moraliska eller sociala utveckling. Exempelvis att den unga går med på sex för att få alkohol eller annat material.
  • Psykiskt utnyttjande – en för barnet andlig auktoritet använder sitt inflytande och förtroende för att kontrollera eller manipulera barnet.

Situationer inom scoutverksamheten som kräver att man ingriper med tanke på barnskyddet kan till exempel vara följande:

  • Ingen kommer och hämtar barnet från ett möte eller läger och vårdnadshavaren nås inte
  • En vårdnadshavare som hämtar barnet efter ett scoutmöte är uppenbart påverkad av rusmedel
  • Ett barn eller ung person har märken efter misshandel, såsom blåmärken eller skador på ovanliga ställen (till exempel handavtryck på armen)
  • Ett barn eller en ung person berättar själv om hur hen försummas och/eller utnyttjas
  • Ett barn säger att hen inte vill eller vågar gå hem
  • Ett barn eller en ung person berättar om sitt bruk av rusmedel eller ledaren blir orolig för detta  
  • Ett barns eller en ung persons beteende eller välmående väcker oro; barnet har t.ex. skärsår eller andra tecken på självskada
  • Inom scouterna väcks en oro för att vårdnadshavaren har problem med missbruk eller sin mentala hälsa på ett sätt som hotar barnets välbefinnande
  • Det kommer fram i scoutingen att barnet har blivit utsatt för ett sexual- eller våldsbrott
  • Andra orsaker väcker oro för en familjs situation och att barnets välbefinnande är hotat.

Källa: Kivitie-Kallio Satu & Söderholm Annlis. 2012. Lapsen kaltoinkohtelu – ihmisoikeuskysymys ja kansanterveysongelma. Kustannus Oy Duodecim. Tillgänglig på https://www.duodecim.fi/xmedia/www/esittelyt/6394_esittely.pdf

7.2 Åtgärder i situationer där barnets eller den ungas situation väcker oro

Förebyggande

Inom kårens ledning bör ni diskutera och vara medvetna om hur ni ska agera i situationer som kräver barnskyddsåtgärder. Det är bra att på förhand ta reda på hur och var ni lämnar in en barnskyddsanmälan i ert område. Det är till exempel bra att skriva ner relevanta telefonnummer i säkerhetsplanen och att hänga upp dem och kontaktuppgifterna till trygghetspersonen synligt för kårens medlemmar.

Kårens ledning bör också känna till scoutingens allmänna säkerhetsföreskrifter och direktiv för kriskommunikation. Genom att utbilda och stöda ledarskapsutbildning kan kåren säkerställa att dess ledare har färdighet att agera och verka i situationer för att främja trygghet och ingripa där det behövs.  

Du är inte ensam

Kårerna behöver inte själva sköta barnskyddsärenden. Kårchefen behöver inte själv kunna reda ut och klara av barnskyddsfall – myndigheter, professionella anställda och scoutkansliet finns där som stöd. Ingen behöver agera ensam hjälte och tänja sina egna gränser i sin hobby, det är tvärtom klokt att be om hjälp så fort det behövs.

Fråga, berätta och lyssna

Om du blir uppmärksam på fall av kränkande behandling eller fall med andra oroväckande drag ska du ingripa genast. Tråkiga situationer eller kunskap om dem kan komma plötsligt, men en känsla av oro kan också vakna gradvis så småningom. Om något kommer fram är det viktigt att diskutera med det berörda barnet. Det kan vara bra ta med ditt ledarpar eller någon annan ledare i kåren till diskussion, eftersom det gör det lättare att hålla situationen under kontroll. Ni kan dela den emotionella bördan och det blir möjligt att tillsammans reflektera över situationen i efterhand och fundera på vidare åtgärder. Det är också alltid bra med två par öron som hör samma sak.

Ställ frågor till barnet och red ut situationen: fråga hur det mår och uppmuntra barnet att berätta. Det är viktigt att använda precisa formuleringar och direkta frågor, så att det inte uppstår missförstånd. Gäller det till exempel våld eller självdestruktivt beteende och konkreta observationer ska ni tala direkt om det. Tänk på att det kan vara svårt och skrämmande för ett barn att prata om saker; ge barnet tid och lämna inte hen ensamt i situationen.

Misshandel och sexualbrott är polisärenden. Det är viktigt att barnets egen berättelse om vad som hänt kommer fram, också med tanke på eventuell rättsprocess. Försök undvika ledande frågor som ”Har din vårdnadshavare eller någon annan slagit dig?”. En bra frågeformulering är till exempel: ”Vad har hänt dig? Vill du berätta mer? Har du berättat för någon annan vuxen om det som hänt?” Lova inte barnet eller den unga något, som till exempel ”bra att du berättade, så ska vi se till att det aldrig händer igen.” Lova inte heller att du inte talar om saken med barnets vårdnadshavare.

Du kan berätta för barnet att de vuxna försöker hjälpa till. Gör gärna anteckningar under samtalet om det går. Då kan ni återkomma till ärendet senare utan att uteslutande lita på minnet. Det är bra att anteckna det viktigaste ur barnets berättelse som direkta citat, om det bara är möjligt. Om du är orolig för hur du ska ta upp saken till tals kan du diskutera till exempel med socialmyndigheterna eller en scoutanställd.

Vid behov måste du också ta upp din oro för ett barn med barnets vårdnadshavare. Vårdnadshavarna har det främsta ansvaret för barnets omvårdnad, och det är inte bra att förbigå dem. Skygga inte undan för att reda ut en situation eller ställa direkta frågor till vårdnadshavarna. I allvarliga och akuta fall, där det finns anledning att misstänka att hotet mot barnets trygghet finns just i hemmet, ska du kontakta barnskyddsmyndigheterna direkt. I sådana situationer är det myndigheterna som avgör hur kontakten till vårdnadshavarna ska skötas. Om det finns misstankar om att barnet utnyttjats sexuellt eller misshandlats av vårdnadshavaren eller någon annan närstående vuxen, ska ni inte diskutera ärendet med parterna innan polisen har gett anvisningar om hur ärendet ska gå vidare. 

Källa: Barnahus. 2023. Toimintaohje ammattilaisille. Lapseen tai nuoreen kohdistuvan väkivaltaepäilyn tilanteisiin. Tillgänglig på https://barnahus.fi/yleinen/toimintaohje-ammattilaisille-lapseen-tai-nuoreen-kohdistuvan-vakivaltaepailyn-tilanteisiin/

7.3 Anvisningar för att lämna in en barnskyddsanmälan

Om det finns oro för ett barns välbefinnande och problemet har diskuterats med barnet och vid behov med barnets vårdnadshavare måste man fatta beslut om huruvida man ska lämna in en barnskyddsanmälan eller inte. Om du känner dig osäker på hur du ska agera i en viss situation kan du kontakta socialmyndigheterna om din oro för barnet eller familjen och be om råd, också anonymt. En scout behöver inte själv kunna bedöma om en barnskyddsanmälan behöver göras, ärendet kan alltid diskuteras med socialmyndigheterna. Be om hjälp i ett tidigt skede av kårchefen, kårens trygghetsperson eller av anställda på scoutkansliet när du reder ut en situation som väckt oro. För att undvika missförstånd rekommenderas det att man inte delegerar inlämnandet av en barnskyddsanmälan vidare till någon annan.

Gör så här

  • I icke-brådskande ärenden ringer du upp barnskyddsmyndigheterna i välfärdsområdet eller kommunen under kontorstid. Kontaktuppgifterna finns på välfärdsområdets eller kommunens webbplats. En barnskyddsanmälan kan i sådana fall ofta göras elektroniskt.
  • I akuta situationer (till exempel om barnet berättar att det inte vågar gå hem på grund av allvarligt hot) ringer du till den lokala social- och krisjouren. Om du inte har tillgång till socialjourens nummer kan du ringa nödnumret 112.
  • Meddela barnets fullständiga namn till den som tar emot anmälan och ge gärna också barnets födelsedatum eller personnummer, om du känner till det. Var beredd att ge namnen på barnets vårdnadshavare och deras kontaktuppgifter (telefonnummer).
  • Berätta vad det är som har väckt din oro. Berätta så noggrant som möjligt om orsakerna till oron: t.ex. att barnet på mötet en viss dag har berättat att föräldrarna har varit berusade hela veckoslutet. Berätta hur länge du har varit orolig och om frågan eventuellt redan har tagits upp till diskussion i ett försök att utreda ärendet, i så fall hur, när och med vem.
  • Berätta om du vill lämna anmälan under ditt eget namn eller anonymt. Observera ändå att det är svårt att göra en barnskyddsanmälan helt anonymt, så att det inte utifrån innehållet i anmälan framkommer att det är en scoutledare som lämnat in den. Barnets vårdnadshavare och barnet har rätt att läsa barnskyddsanmälan så som den har registrerats. Du kan diskutera med den som tar emot anmälan hur den ska utformas. För vidare behandling är det bra om anmälaren låter sitt namn framgå i anmälan.
  • Berätta om barnets vårdnadshavare eller om barnet själv är medvetna om att du har kontaktat socialmyndigheterna. Den anställda tar emot din barnskyddsanmälan ber dig specificera vid behov, och ber om andra tilläggsuppgifter som behövs för behandlingen av ärendet.
  • Om oron inte försvinner eller om nya orosmoment dyker upp ska du lämna in en ny anmälan.

Ett barn kan också själv lämna in en barnskyddsanmälan, men inom scouterna är utgångspunkten att hen får vuxet stöd och hjälp med anmälan. Det viktiga inom scoutverksamheten är att se till att barnet vet för vem hen kan berätta om sina bekymmer, och att socialmyndigheterna faktiskt kontaktas.

Socialmyndigheterna kan svara på vårdnadshavarnas uppföljande frågor. Om vårdnadshavarna tar kontakt efter att anmälan lämnats in eller ni ingripit i situationen, kan du hänvisa dem direkt till socialmyndigheterna. Om frågan fortsätter att bekymra dig eller någon annan vuxen scout är det bra att diskutera saken med din kårchef eller trygghetspersonen. Om du känner att det inte är tillräckligt, kan du kontakta scoutkansliet där de kan ge råd om hur du kan gå vidare.

7.4 Kommunikation i situationer som gäller barnskydd

Barnskyddsärenden ska skötas finkänsligt och med respekt för barnets och familjens integritet. Barnskyddsärenden ska hanteras inom en så liten grupp inom kåren som möjligt, till exempel med kårchefen och trygghetspersonen. Det är inte tillåtet att berätta för någon utomstående att en barnskyddsanmälan har lämnats in eller om dess innehåll.

Det är inte heller lämpligt att informera öppet om barnskyddsärenden inom kåren eller ge offentliga utlåtanden. Om till exempel medierna ställer frågor är det i stället myndigheterna, distriktet eller centralorganisationen som ska besvara dem. Om det uppstår en situation som kräver kriskommunikation inom kåren (t.ex. om flera scouter har bevittnat en våldsscen eller något annat allvarligt) ska kåren informera på en så allmän nivå som möjligt och beakta barnets och familjernas integritetsskydd. Även i en sådan situation erbjuder scoutkansliet hjälp och handledning (se kapitlet om scoutanställda ovan).

Till sidans början

Syftet med lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i verksamhet bland barn är att skydda de minderårigas personliga integritet och främja och trygga deras utveckling och välbefinnande. Enligt lagen är utredningen av brottslig bakgrund hos frivilliga en förebyggande åtgärd som endast inverkar på kårens rekrytering av nya personer som redan har dömts för brott. Det bästa sättet att garantera en trygg uppväxtmiljö för barnen och de unga är att utveckla kårens verksamhet så att risker för skadligt beteende mellan vuxna och barn eller unga samt mellan barn och unga sinsemellan minimeras. I vissa fall behöver ändå en kontroll av brottslig bakgrund med hjälp av straffregisterutdrag göras. 

När ska en kontroll av brottslig göras?

För alla som börjar leda en grupp ensam görs en utredning av brottslig bakgrund (undantaget explorerscouter som ensamma leder en grupp som en del av sitt eget explorerscoutprogram).

Om kåren rekryterar vuxna ledare genom annonsering ska det redan av annonsen framgå att ett straffregisterutdrag kommer att krävas av en person som åtar sig uppdraget ensam.

Kåren ska be om ett straffregisterutdrag av en person som vill ha ett frivilliguppdrag då alla följande fyra punkter uppfylls:

  • Scoutkåren har genom styrelsens beslut godkänt centralorganisationens anvisningar Tryggt tillsammans som en del av sina egna anvisningar för kårens verksamhet.
  • Personen blir den enda myndiga ledaren för en grupp (undantaget explorerscouter som ensamma leder grupper som en del av sitt eget explorerscoutprogram).
  • Uppdraget innebär regelbundet ledarskap av en grupp med minderåriga deltagare.
  • Personen verkar kontinuerligt och huvudsakligen ensam i sitt uppdrag (Uppdraget varar minst ett verksamhetsår).

En frivillig kan också redan ha ett straffregisterutdrag från tidigare. Om utdraget är mindre än sex månader gammalt kan det användas för kårens utredning av brottslig bakgrund. Om en person inte går med på att hens brottsliga bakgrund utreds, ska personen inte utses till att sköta gruppledaruppdrag ensam.

Om du har några frågor, tveka inte utan kontakta FiSSc:s kansli och be om hjälp!

Hur görs en utredning av brottslig bakgrund?

Kåren gör själv utredningen av brottslig bakgrund och ansöker om straffregisterutdrag. Processen är enkel och okomplicerad. Tydliga och aktuella anvisningar ges på Rättsregistercentralens (RRC:s) webbplats. För scoutkårer och scouter gäller det som står under Anordnare av frivilligverksamhet

Processen för att göra en utredning av brottslig bakgrund:

  1. Scoutkåren konstaterar att det behöver göras en utredning av brottslig bakgrund för en person som har eller ska åta sig ett ledaruppdrag.
  2. Kårens representant som är registrerad i föreningsregistret (scoutkårens namntecknare) beställer straffregisterutdraget via Rättsregistercentralens elektroniska tjänst. Beställningen kan också göras via e-post eller per post. Vi rekommenderar att använda e-tjänsten. Andra beställningssätt kostar mer och gör behandlingstiden längre.
    • För straffregisterutdraget behövs skriftligt samtycke av den frivilliga. Innan ni beställer straffregisterutdraget, be att den frivilliga fyller i en fullmakt på Rättsregistercentralens blankett och bifoga fullmakten till beställningen.
    • På punkten frivilliguppdrag för vilket utdraget beställs kan ni fylla i personens scoutledaruppdrag, men tänk på att också förklara i vardagsspråk vad uppdraget går ut på, exempelvis Akela, ledare för en grupp med 7-10-åriga scouter.  
    • På frågan om organisatören av frivilligverksamhet har en anvisning eller plan för åtgärder som tryggar minderårigas personliga integritet fyller ni i Partion Turvallisesti yhdessä-ohje (Tryggt tillsammans-anvisningen), godkänd 23.11.2024 av Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry. Då kåren beställer ett straffregisterutdrag för första gången, kräver systemet att anvisningen bifogas. Bifoga i så fall Tryggt tillsammans-anvisningen i pdf-format till ansökan.
  3. Rättsregistercentralen behandlar ansökan. Från Rättsregistercentralen levereras registerutdraget till den adress som kåren antecknar i sin ansökan. I praktiken är det trygghetspersonens eller kårchefens hemadress. Observera att utdraget inte ska beställas till kårens allmänna adress, där flera personer kan se det. 
  4. Kårens trygghetsperson (eller kårchefen om det inte finns en namngiven trygghetsperson) markerar i Kuksa i personens profil att straffregisterutdraget har uppvisats, samt datum och vem som har behandlat utdraget. Inga uppgifter om innehållet i straffregisterutdraget sparas. Kåren ska returnera utdraget till den frivilliga genast när det har kontrollerats. Straffregisterutdraget får inte kopieras och utdraget får inte dokumenteras.
  5. Efter att kårens trygghetsperson har fått registerutdraget fattar hen det slutliga beslutet om uppdraget, vid behov i samråd med kårchefen. I straffregisterutdraget noteras i huvudsak domar för brott som gäller barn, sexualbrott, narkotikabrott och grova våldsbrott. SP-FS rekommenderar att kåren undviker att utse personer med noteringar i straffregisterutdraget till gruppledare. Observera att beslutet om någon kan utses till ett uppdrag utgående från uppgifterna i utdraget inte tas av kårens styrelse. Den som granskar straffregisterutdraget har tystnadsplikt avseende de uppgifter som antecknats på utdraget. Inte ens information om huruvida det finns noteringar i utdraget eller inte får föras vidare. Tystnadsplikten fortsätter även efter det att granskaren av utdraget inte längre sköter det uppdrag där hen fick informationen. Tystnadsplikten bör tas på allvar och överträdelse av den kan vara straffbar. Om brott mot tystnadsplikten föreskrivs i strafflagen.

Behandlingstiden för ansökan är 7 arbetsdagar år 2024 och ansökningarna behandlas i samma ordning som de kommer in. Behandlingstiden omfattar inte postens leveranstid. Straffregisterutdraget kostar år 2024 6 euro i e-tjänsten och 12 euro när det beställs på ett annat sätt. I e-tjänsten betalas utdraget direkt. Ansökningar via post och e-post faktureras separat.

Om du har några frågor eller stöter på problem gällande straffregisterutdrag, ta kontakt med FiSSc:s kansli eller Rättsregistercentralen.

Viktiga länkar:

Uppdaterad 19.8.2024

Till sidans början

       

Här listas de uppdateringar som gjorts i Tryggt tillsammans anvisningen

  • 5.6.2025 Den svenska versionen publicerad i sin helhet, utom ordlistan.

Till sidans början

Tryggt tillsammans-anvisningen i utprintbart format (pdf)

Till sidans början