Hållbar scoutkår

Med hjälp av Hållbar scoutkår-certifieringen kan kåren tillsammans påverka de vardagliga valen och medvetet förvandla dem till mer hållbara.

Scoutfostran innefattar utgångsmässigt att följa principerna för hållbar utveckling. Genom att förverkliga scoutprogrammet lär sig barn och unga om miljöskydd och teman för hållbar utveckling.

Att genomföra certifiering kan vara till exempel ett projekt inom kåren för en explorerscout- eller roverscoutgrupp.

Certifikatets delområden bygger på FN:s globala mål för hållbar utveckling som tar både ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet i beaktande. Hållbar scoutkår-certifikatet fokuserar dock på ekologisk hållbarhet, så att vi på ett mer effektivt sätt kan bemöta de ungas ökande oro för den globala uppvärmningen samt stöda scoutingens målsättningar för att bli koldioxidneutrala innan år 2030.

Vad är hållbar utveckling?

Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. En hållbar utveckling har tre olika dimensioner: ekologisk, social, och ekonomisk. Idag anser många allmänt att den ekologiska utgör en bas och en förutsättning för de övriga två. 

Varför ska scouting jobba för hållbar utveckling?

Frågor om hållbarhet är brännande aktuella lokalt och globalt och de berör oss alla. Vi bör fundera på hur vi kan arbeta för en hållbar framtid – hur öka förståelsen för och kunskapen om hållbart nyttjande av naturresurser, hållbar produktion och konsumtion, hållbart boende och transporter, socialt välmående, freds- och demokratifrågor, jämlikhet och jämställdhet.

LÄS KRITERIERNA OCH ANSÖK OM HÅLLBAR SCOUTKÅR-CERTIFIKATET HÄR

SE VILKA KÅRER SOM BEVILJATS HÅLLBAR SCOUTKÅR-CERTIFIKATET HÄR

 

Hållbar scoutkår-certifikatet bygger på hållbarhet inom följande delområden:

Miljöfostran är en naturlig del av scoutverksamheten. Mål för fostran finns för alla åldersgrupper kring förhållandet till omgivningen (suhde ympäristöön). Målet är att scouten respekterar och känner naturen och gör sin del av arbetet för miljön. Att granska hur miljöfostran förverkligas i kårens verksamhet är en viktig del av ansökningsprocessen för Hållbar scoutkår-certifikatet. 

Vad är miljöfostran? 

Målet med miljöfostran är att stöda individer att växa till aktiva medborgare som tar sitt ansvar för miljön. Det finns ingen åldersgräns för miljöfostran, också vuxna lär sig hela tiden mer om miljöfrågor. Scoutrörelsen är en viktig förverkligare av miljöfostran i världen. 

Förhållandet till naturen växer och blir starkare genom miljöfostran där man rör sig i och observerar naturen. Det är viktigt att träna att ta ansvar i miljöfrågor både i sina egna vardagliga beslut och genom att påverka i samhället. Att ta till sig miljöinformation är såklart också miljöfostran. 

Idéer för miljöfostran i kåren 

Scoutprogrammet innehåller en stor mängd aktiviteter och material som berör miljön eller tangerar frågan; det gäller bara att komma ihåg att använda dem i verksamheten. För varje åldersgrupp finns aktiviteter eller aktivitetshelheter med miljöfostran som huvudfokus, och dessutom många aktiviteter och tips som också lyfter miljöfostran utöver aktivitetens huvudtema.  

Flera särskilda helheter kring miljöfostran har också sammanställts under de senaste åren; konkreta materialpaket med aktiviteter som är lätta att använda för att behandla miljöfrågor, som Panda-märket och #VÅRTHAV med många tips på konkreta aktiviteter kring miljöskydd och miljöfostran.

På nätet finns flera bra materialbanker med material och idéer. På WWF:s sidor kring miljöfostran finns en hel del innehåll som också fungerar bra i scoutverksamheten. I materialbanken MAPPA finns uppgifter och bakgrundsmaterial för miljöfostran utomhus. Natur och miljö har mycket bra material; bl.a. naturskolornas material och tips. Toivoa ja toimintaa (bara på finska) innehåller bra uppgifter för spejar- och explorerscouter för att behandla miljöarbete och känslor kring miljön.

WWF:s material kring miljöfostran (på finska)
WWF-material specifikt på svenska (klicka på SVE på sidan)
WWF Sveriges sidor
Natur och miljös material kring miljöpedagogik
Mappa materialbank
Toivoa ja toimintaa (på finska)

Kriterier för delområdet fostran

Frågor om mat är centrala i vår strävan mot ett hållbart samhälle. Vad vi äter och hur vi hanterar maten påverkar miljön på många sätt, i hela livsmedelskedjan från jord till bord. Genom att ändra våra matvanor kan vi till exempel minska utsläppen av växthusgaser. Därför spelar det också roll vad vi äter i scouterna. 

Vad vi väljer att äta spelar roll 

Mat, från produktion till konsumtion står för en fjärdedel av vårt ekologiska fotavtryck med betydande klimatpåverkan. Det är som tur ganska lätt att påverka vad vi äter. Det spelar alltså stor roll vad vi scouter väljer att äta! 

Växtbaserat på tallriken 

En tredjedel av hushållets klimatpåverkan kommer från maten och största delen av utsläppen kommer från konsumtionen av animaliska livsmedel som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Vad vi väljer att äta har störst betydelse för hur stor matens klimatpåverkan blir. Det har större betydelse än hur långt maten transporterats. Att välja mer vegetabilier är det enklaste, och viktigaste, en kan göra för att äta mer klimatvänligt. Och när vi väljer kött så är det viktigt att välja kött från djur som har bidragit till miljönyttor. 

En vegetarisk rätt har i genomsnitt hälften så stor klimatpåverkan som en kötträtt. Det beror på att uppfödning av köttdjur står för en mycket stor del av klimatutsläppen. Vi äter mycket kött, vilket varken är bra för miljön eller hälsan. Bönor, linser, kikärter och andra grövre grönsaker är klimatsmart, även om det har transporterats långt eller hittats i frysdisken.

Läs mera i WWF:s matguide.

 Kårens val av mat 

Kriterierna gällande mat för Hållbar scoutkår-certifikatet betonar växtbaserad mat och att minska på matsvinnet. Att äta bara lite kött och mycket grönsaker är enligt forskningen ett sätt att leva hållbart. Vegetarisk mat är dessutom hälsosam. Om kårens matlistor på utfärder, läger och seglatser hittills främst bestått av kötträtter, är det dags att minska på köttet och andra animaliska produkter. 

Enligt den planetära dieten* är rekommendationen att äta rött kött högst en gång i veckan. Gällande kyckling och fisk är rekommendationen att äta dem ett par gånger i veckan. Den största delen av miljövännens mat är växtbaserad. 

Fundera tillsammans hur ni kunde minska på köttet. Det viktigaste med utfärdsmat är att den är god, närande och mättande. Vilka vegetariska rätter gillar kårens scouter? Erbjud vegetarisk mat till alla som deltar i evenemanget, inte endast till vegetarianerna. Skulle malet köttet som används i de vanligaste recepten kunna ersättas med något växtbaserat protein? Leta också efter nya recept och rätter och prova på dem. Vegetariskt mat passar inom scouting, bara kocken vet hur den tillreds! 

Matsvinn är alltid slöseri med resurser. Därför är minskandet av matsvinn en viktig del av kårens miljöarbete. Att undvika att det blir svinn kräver oftast god planering. Är recepten uppdaterade och beräknade för rätt mängd personer? Kommer ni ihåg att använda redan inköpta torrprodukter från kårens skafferi eller köper ni alltid nya? Går det att planera matlistan så att resterna från den föregående måltiden används i nästa? Om det ändå blir mat över, vad görs med den då? Planera väl, så får ni ordning på matsvinnet. Skola kårens kockat och gör anteckningar på hur recepten fungerar direkt efter utfärden, lägret eller seglatsen. 

 

*Planetär hälsodiet är ett sätt att äta på som ska vara en optimal kombination mellan mänsklig hälsa och miljömässig hållbarhet. Konceptet kan kort sammanfattas i fem kriterier: 

  1. Gott och hälsosamt
  2. Ekologiskt, helst från kretsloppsgårdar
  3. Mindre animalier, mer grönsaker, baljväxter och fullkorn
  4. Lokalt producerat i säsong
  5. Minskat svinn

 

Kriterier för delområdet Måltider

Genom smarta anskaffningsbeslut kan vi minska på råvarors överkonsumtion. Vi köper mindre och långsiktigt, och tar hand om den utrustning vi väljer att investera i. 

Kriterier för delområdet anskaffningar 

En mer hållbar energiproduktion och -förbrukning spelar en avgörande roll i arbetet för att motarbeta klimatförändringen. Största delen av växthusgasutsläppen i Finland härstammar från energiproduktion och -förbrukningAtt spara energi och övergå till förnybar energi är viktiga led i kårens arbete för att minska sitt koldioxidavtryck. Dessutom är det viktigt att se till att vattenhushållningen och avloppssystemet är miljövänliga.

Måttfull och hållbar användning av värme och elektricitet  

Finland har ett kallt klimat och under en stor del av året måste vi värma upp våra inomhusutrymmen. Däremot finns det ingen orsak att det inomhus känns som en värmebölja mitt i smällkalla vintern.  Om vi klär oss varmt och drar på yllesockorna går det utmärkt att hålla en lite lägre inomhustemperatur. Det är också skäl att stänga av elektriska apparater i kårlokalen eller utfärdsstugan då de inte används.  

En tom lokal eller stuga behöver inte vara särdeles varm. Då ni ger er iväg hem efter utfärden kan ni vrida ner temperaturen till grundvärme eller stänga av den helt, beroende på situationen. Om kårens utfärdsstuga värms upp bara när den används är det fiffigast att ordna flera evenemang samtidigt eller direkt efter varandra i stugan, i synnerhet under vintern. 

Med förnybar elektricitet, ändamålsenlig uppvärmning och miljövänliga avloppsystem kan energiförbrukningen i kårlokalen och utfärdsstugan göras mer hållbar och miljöbelastningen minskar. Vind- eller solenergi är de bästa alternativen med tanke på klimatutsläpp. Solpaneler är en investering värd att utreda!  

Det finns många exempel på åtgärder som bidrar till förnuftig och hållbar energiförbrukning i kåren:  

  • Kårens utrymmen värms upp på förnuftiga sätt och ändrar på systemen om det behövs och är möjligt (är det t.ex. bättre att sköta uppvärmningen i första hand med ved eller el, om båda uppvärmningssätten används i utrymmet?)  
  • Alla som använder utrymmena tänker på att inte låta fönster och dörrar stå öppna i onödan när värmen är påslagen (tänk t.ex. på att vädra snabbt och effektivt).  

Brasan tänds ovanpå vedstapeln

Scouter kan garanterat göra upp eld på ett sätt eller annat, men får de i kåren lära sig att göra upp eld på rätt sätt? Även många scoutveteraner har som barn lärt sig att tända brasan underifrån, under klabbarna, vilket gör att det uppstår stora mängder småpartiklar som är skadliga för hälsan. Satsa på att alla scouter i kåren lär sig att bygga en brasa och tända den från toppen: de största klabbarna radas längst ner och fnösket läggs på toppen. Då brinner träet rent och partikelutsläppet minskar. 

Underhåll av kårlokal och utfärdsstuga

Att underhålla kårlokalen och en utfärdsstuga kräver regelbundna granskningar och insatserDet gäller att med jämna mellanrum kontrollera om det behövs reparationer, som kunde minska värmeenergiförbrukningen.  Ny isolering eller förbättring av uppvärmningssystemet är kanske på sin plats. Att reda ut sådana här frågor är en självklar del av kårens miljöarbete   

Hur ser vattenförsörjningen och avloppshanteringen ut på kårlokalen eller utfärdsstugan? Vart tar gråvattnet vägen? Om det här är oklart, är det hög tid att ta reda på. Om kårlokalen eller utfärdsstugan befinner sig utanför det kommunala avloppsystemet, så är det viktigt att använda miljövänliga tvättmedel 

Iaktta gärna den biologiska mångfalden i terrängen kring utfärdsstugan eller lägerplatsen. På ett skogsområde kan ni stöda artrikedomen genom att lämna murknande trä i naturen eller bygga insekthotell. Om det växer invasiva växtarter på området, som t.ex. lupiner, jättehundloka eller vresros, får ni gärna ordna regelbundna talkon för att bekämpa dem 

 

Läs mer om vedeldning här
Video om att elda

Läs mer om miljövänlig energi:
https://www.naturochmiljo.fi/lar-dig-mer/klimat/ 
https://www.naturochmiljo.fi/lar-dig-mer/miljovanlig-energi/ 
https://www.solsvar.fi/ 

Motivas sida om renovering och underhåll för bättre energieffektivitet

Läs mer om avloppsvatten i glesbygden på Miljöförvaltningens sidor

KRITERIER FÖR DELOMRÅDET KÅRLOKALER OCH UTFÄRDSSTUGOR

Hållbara resor inom scouting 

I Finland utgör trafikens utsläpp till och med 95% av utsläppen. Det är med andra ord skäl att även inom scoutingen fästa uppmärksamhet vid hållbara färdmedel i vardagen. Majoriteten av resorna inom kårerna handlar om att ta sig till och från kårlokalen. Därför ska varje kår fundera ut hållbara lösningar för dessa resor. 

Resor till och från kårlokalen 

Kårerna i Finland har olika utgångspunkter gällande hållbart resande och valmöjligheterna till det beroende på var kårens verksamhet och kårlokal finns. I stora städer kan kårlokalen finns vid goda kollektivtrafikförbindelser, medan på mindre orter kanske dessa inte alls finns. Det finns hur som helst alltid en möjlighet att välja ett sätt att färdas som är lite mer hållbart. 

Stadskårer ska absolut uppmuntra scouterna till att använda sig av kollektivtrafik, att cykla eller gå till och från kårlokalen. Gruppledaren kan även komma överens med vårdnadshavarna till sina scouter att de färdas parvis eller i grupp, så att barnen inte behöver resa ensamma. Att fördas tillsammans kan man även göra till fots eller på cykel. 

Ifall det inte finns någon lämplig kollektivtrafik till eller från kårlokalen, är det vettigt att skapa ett fungerande samåkningssystem vårdnadshavarna emellan, så att enskilda barn inte blir skjutsade i var sin privatbil. En bra idé är att organisera samåkningsbörsen digitalt. 

Ledarna bör följa ovanstående principer även i sitt eget sätt att färdas och på så sätt vara ett gott exempel mot en mer hållbar färdmedelkultur i kåren. 

Resor till utfärder och läger 

Det är möjligt att ta kollektivtrafik även till utfärder och läger eller till och med genom att gå eller cykla, men det kräver lite förhandsplanering. Fundera ut i förväg hur det här kunde fungera i er kår och förverkliga en sådan utfärd så fort det är möjligt. Med en liten grupp är det lättare att färdas kollektivt, till fots eller på cykel. En spejar- eller explorerscoutgrupp kunde först göra en pilottur och sedan avge rapport till ledarna. 

Om det inte finns möjlighet att åka kollektivt, med cykel eller till fots till kårens läger eller en utfärd för en hel åldersgrupp, bör kåren sträva till att ordna samåkning med buss eller med privatbilar. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid hur ledarna kommer och går på utfärden. Lyft samåkning, kollektivtrafik och cykling som ett centralt tema bland ledarna. 

  • Vi undviker om möjligt att flyga och att åka med stora passagerarfartyg.
  • Vi utvärderar noggrant när det är nödvändigt att ta bilen och när det går att undvika.
  • Det är självklart att det inte alltid går att undvika att ta bilen (långa avstånd, mattransporter, serviceköror).
  • Då vi behöver använda bil, uppmuntras chauffören att köra både ekologiskt och ekonomiskt (det här kan bli en bra aktivitet för roverscouterna) och väljer ett fordon med så låga utsläppsnivåer som möjligt. Vems bil används om det finns olika alternativ? 
  • Vi ser till att ledare och deltagare kommer överens om att samåka till och från evenemangen. Samåkning är också att föredra i samband med veckoverksamheten i kårlokalen, t.ex. om flera av barnen kommer från samma område. Att samåka är också ett smart sätt för de inblandade familjerna att dela på skjutsarna.  
  • Vi använder oss av kollektivtrafik.
  • Vi uppmuntrar våra medlemmar att gå eller cykla och att använda kollektivtrafik.
  • Sommarlägret får en fin start om deltagarna i lugn takt cyklar tillsammans till lägerområdet. Om cykelturen sker i långsam hastighet och innehåller tillräckligt många (glass)pauser kan den bli en unik upplevelse för deltagarna. På samma sätt kan scouter också under lägret göra cykelutfärder med lägerområdet som bas.
  • Jämför att en servicebil transporterar lägerdeltagarnas packningar till lägerområdet med att alla åker enskild bil till lägret.
  • Låt de yngre medlemmarna gå sina rutter till kårlokalen tillsammans med någon vuxen och då fundera tillsammans på hur var och en rör sig och på om det skulle gå att utnyttja kollektivtrafik. 
  • När vi planerar en utfärd och väljer en utfärdsplats är det skäl att också fundera på hur deltagarna kan ta sig till och från utfärdsplatsen. Går det att ta sig dit (eller nästan dit) med kollektiva färdmedel eller kan utfärden inledas med en kort vandring till utfärdsstugan?
  • Vi beaktar och prioriterar ovanstående frågor när vi väljer utfärdsmål.
  • Vi beaktar också miljö och ekologi i samband med vår sjöverksamhet. Hurdan båt behöver kåren för att kunna ta sig till utfärdsstugan? Går det att ta sig till båten med kollektivtrafik och hur belastar kårens båt miljön under en kvällsseglats eller utfärd? 
  • I vissa situationer är det inte alls nödvändigt att färdas någonstans för att träffas. Ledarna kan fundera om de verkligen behöver träffas öga mot öga för att hålla ledarmöten varje månad, eller om det delvis skulle gå att ersätta mötena med distansmöten. 
  • När kåren inte kan undvika att förflytta sig och använda transportmedel är det läge att ta ställning till hur kåren eller utfärdsdeltagarna kan kompensera sina koldioxidutsläpp: antingen med någon verksamhet eller en inbetalning.  

Distansverksamhet 

Särskilt ledarmöten är bra att ordna så att det finns möjlighet att delta på distans. Då skapas inga utsläpp alls för resor. 

På orter där avstånden är stora, kunde exempelvis vart fjärde veckomöte vara på distans. Ifall någon scout saknar utrustning (oftast räcker det med en smarttelefon eller en surfplatta) för att delta i distansmöte, kunde det finnas en möjlighet att delta i mötet på kårlokalen. Trafikutsläppen minskar då för majoriteten av gruppmedlemmarna. 

 

Kriterier för delområdet resor och färdmedel

Återvinning och sopsortering sparar på naturresurserna och hör till vardagsrutinerna i en hållbar scoutkår. Effektiv sopsortering kan dessutom ge lägre kostnader för kårer som själv betalar för avfallshanteringen. Finland har som mål att hälften av samhällets avfall används för materialåtervinning. 

Lokala anvisningar för återvinning och sopsortering 

Möjligheterna att sopsortera och återvinna material varierar från kommun till kommun. Det är ofta vanligare i tätorter att olika slags material (glas, papp/kartong, metall o.sv.) kan samlas in direkt från fastigheterna än i glesbygden, där invånarna själva förväntas transportera sitt avfall till insamlingspunkterna. Det är alltså bra att kolla upp med sitt eget avfallsbolag vilka återvinningsmöjligheter det finns i närområdet. 

Om det inte går att återvinna en viss typ av avfall vid kårlokalen, så finns det vanligtvis allmänna insamlingspunkter där det går att lämna t.ex. glas- och metallburkar. Det går också bra att själv kompostera bioavfall, tex. vid kårlokalen. 

Vi ser till att scouterna känner till hur sopsorteringen fungerar i kåren

För att sopsortering och återvinning ska fungera behövs tydliga och enkla anvisningar. Med bra instruktioner lyckas sorteringen och soporna landar i rätt insamlingskärl. Det är också viktigt att sopsortering och återvinning regelbundet lyfts upp och betonas i många olika sammanhang, så att det blir en självklar vana. En välfungerande kommunikation bland ledare och scouter kring återvinningen vid kårlokalen och utfärdsstugan bidrar till att den fungerar.  Varför inte ordna en lekfull tävling i sopsortering för kårmedlemmarna?   

Sopsortering och återvinning är väldigt viktiga, men det mest effektiva sättet att minska på avfallet är att hindra att det uppstår och att återanvända föremål, utrustning och material. Fundera genom om allting faktiskt behövs. Det är också värt att utreda om det uppkommer sådant avfall som går att återanvända inom ramen för scoutprogrammet t.ex. när någon åldersgrupp sysslar med hantverk Undvik engångsföremål och minska på uppkomsten av avfall med bra förhandsplanering. 

Det finns flera exempel på konkreta åtgärder som kan hjälper att organisera och effektivera återvinningen och sopsorteringen i kåren.  

  • En möjlighet är att reda ut med hyresvärden eller direkt med bolaget som sköter avfallshanteringen om det går att lägga in flera fack i sopkärlen eller få fler sorteringskärl vid kårlokalen eller utfärdsstugan. Det är också bra att ta reda på om en del av soporna kan föras till insamlingspunkter eller kommunens återvinningsstation 
  • Genom att skapa tydliga ansvarsområden och system bland ledarna när det gäller att se till att sopor som ska återvinnas kommer till rätt ställe, garanteras att återvinningen sköts ändamålsenligt. Ansvarsfördelningen kan t.ex. göras uppdelat enligt ledarnas handslag och uppgifter eller enligt ett roterande system. 
  • Kårens ledare uppmuntras att i förväg göra upp planer för hur de kan undvika att det uppkommer avfall och svinn under utfärder, läger och evenemang. Det är också önskvärt att på förhand tänka ut vad som ska göras med överbliven mat på utfärder, läger eller evenemang (ledarna kan t.ex. ha med sig egna förvaringsburkar att ta hem matrester i). 

Tips: 
Marthaförbundets tips om grunderna i sopsortering 
Tips om sopsortering och återvinning på Rinki (Finlands förpackingsåtervinning Ab) 

Kriterier för delområdet återvinning

Hållbar turism innebär att resa på ett sätt som gör att både människor och miljö mår bra. För att minska på trafikens miljöpåverkan kan kåren välja att istället för privatbilar använda sig av kollektivtrafik, samåkning, cykling och att gå. Trafikutsläpp kan också kompenseras. 

Hållbara resor inom scouting 

Att bygga vänskap över gränserna är ett ideal som uppmuntrar till scoutresor. Global fostran är en viktig del av scouting också i Finland, och det är viktigt att så många scouter som möjligt erbjuds och tar chansen till att samla på sig också internationella scoutupplevelser till exempel på lägerresor, vandringar moot’s eller jamboreer utomlands. I roverscoutprogrammet finns också Finlands- och Utlandsprojekten som så gott som alltid innebär resande. Samtidigt är det viktigt att på scoutresor och utlandsprojekt följa principerna för hållbart resande. Ni kan läsa mera om hållbara resor i  

Information om hållbart resande finns t.ex. här:
Schyst resandes broschyr
Business Finlands information (på finska)
Green Ideas for Tourism (på finska och engelska)

Forststyrelsens principer för hållbar naturturism  som gäller både i de finska nationalparkerna och då ni rör er i naturen utomlands.

Redan när ni i kåren börjar planera ert projekt är det bra om ni håller principerna för hållbart resande i tankarna. Det finns information på finska och engelska på Green Ideas for Tourism.

  • Är ert resmål sådant att det är ändamålsenligt och möjligt att resa dit?
  • Exempel: tål resmålets natur den vandring ni har planerat, sker turismen på hållbara sätt vid resmålet?
  • Vilken insats kan ni göra för det lokala samhället när ni har kommit fram till resmålet? 
  • Hur kompenserar ni för er resas koldioxidbelastning före, under och efter resan?
  • Beakta de instruktioner som finns kring att förflytta sig när ni överväger och planerar hur ni reser till resmålet och vid resmålet. Ibland kan resan vara ett större äventyr än tiden vid resmålet.  
  • Både hemma och vid resmålet kan var och en göra något för att minska sin egen koldioxidbelastning i samband med resan. 
  • Jämför hur stor koldioxidbelastning olika sätt att resa medför.
  • Se till att också andra delområden av resan sker på ett hållbart sätt. Är det till exempel nödvändigt att köpa någon viss sak före resan eller går det att låna eller hyra den på förhand eller framme vid resmålet? 

Landvägen 

En väsentlig del av hållbart och miljövänligt resande är att undvika flyg- och kryssningsfartygstrafik. Om lägret ordnas på europeiskt område dit hela lägerkåren ska ta sig tillsammans, så kan resan oftast göras med abonnerad buss. Då man reser till Europa från Finland måste man oftast korsa Östersjön med ett kryssningsfartyg och då kan ni räkna ut vilka utsläppen blir för er del och kompensera för dem. Från Stockholm, St. Petersburg eller Tallinn går det tåg- och/eller bussförbindelser nästan vart som helst i Europa. 

Kompensation av utsläpp 

Ifall flygplan ändå är det enda rimliga alternativet för att ta sig fram till landet, eller om det krävs flera eller långa resor med kryssningsfartyg för att komma fram, så bör man på en hållbar scoutresa kompensera för de utsläpp som uppstår. Flygbolag och resebyråer har bra tjänster för kompensation av utsläpp. De kryssningsbolag som verkar i Finland erbjuder inte ännu möjlighet att kompensera för de utsläpp som uppstår i och med resan, men andra sätt finns. 

Information om kompensation på Sitra (på finska) 

Serviceuppdrag 

Som en del av en hållbar scoutresa förverkligas ett serviceuppdrag som gagnar det lokala samhället på orten/i landet som man besöker. Enklast sköts detta genom att man kontaktar lokala scouter och ber om tips. Finlands Scouter har ett brett kontaktnät till scouter i många länder runtom i världen; så ta kontakt med FS koordinator för internationell verksamhet ifall ni behöver hjälp med kontakterna.

Övriga tips: 
Guide för lägerreseledaren

 

Kriterier för scoutresor och utlandsprojekt

Social hållbarhet är också en del av hållbar utveckling.  Att sänka ribban för att komma med i scouterna är en uppgift för var och en av oss! Det är lätt att komma med och att stanna i scouterna då olika hinder för att delta hålls låga. Vi behöver utveckla våra vanor och traditioner för att på riktigt vara en välkomnande och öppen verksamhet som det är lätt att komma med i. 

Nedan finns listat olika åtgärder som ni kan ta till er då ni beaktar tillgänglighetsaspekter i kårens verksamhet. 

Medlemsavgiftsbefrielse 

  • Kåren informerar regelbundet sina medlemmar om möjligheten att söka om befrielse från medlemsavgiften. Kåren kan befria en medlem från kåravgiften och FiSSc kan på sociala och ekonomiska grunder befria från förbundens avgifter för ett år i taget.
  • Chefstrion kan hjälpa medlemmar med ansökan.
  • Kåren informerar medlemmarna om möjligheten att ansöka om befrielse i samband med faktureringen av avgifterna och även i sin övriga kommunikation till medlemmarna.
  • Nya medlemmar informeras om medlemsavgiftsbefrielsen i samband med att de skrivs in i kåren.
  • Informationen ingår i material som marknadsför scouting. 
  • Information om medlemsavgiftsbefrielse finns tillgänglig  kårens hemsida.

Stöd för utfärdsoch evenemangsavgifter till medlem  

  • Kåren har en praxis för att ekonomiskt stöda sina medlemmar eller befria medlemmar från utfärds- och evenemangskostnaderPengar reserveras för ändamålet redan då kåren budgeterar följande års aktiviteter. Om kåren har en bakgrundsorganisation kan även denna stöda kårens medlemmar i specifika fall. Om kåren söker externa understöd kan sådana användas för lägeravgifter.
  • Kåren bygger en enkel och diskret process för att hantera frågor om befrielse av evenemangskostnader.
  • Se till att hela ledarkåren känner till hur kåren hanterar ekonomistöd inom kåren.
  • Kåren informerar regelbundet sina medlemmar om de här möjligheterna. Information finns också i utfärdsbrev, Kuksa-evenemang och på kårens hemsida.

Låneutrustning

  • Kåren arbetar för att ha standardutfärdsutrustning att låna ut till sina medlemmar.
  • Kåren kan budgetera införskaffande av låneutrustning om sådan ännu inte finns. En eventuell bakgrundsorganisationen kan hjälpa till.
  • Kåren införskaffar t.ex. en sovsäck + innerpåse + rinkka + liggunderlag samt regnställ i olika storlekar. Kanske era medlemmar kan donera extra utrustning till kåren?
  • Kåren informeraregelbundet medlemmarna om lånemöjligheterna. Information finns också i utfärdsbrev, Kuksa-evenemang och på kårens hemsida.
  • Kåren bygger en enkel och diskret process för att få utlåningen att fungera smidigt. 
  • Kåren har en plan för hur låneutrustningen underhålls.

Tryggt tillsammans och trygghetsperson(er) 

  • Kåren har utsett 1–2 vuxna trygghetspersoner. Se information om trygghetspersoner här. Information finns också i kvalitetsverktyget för kårer under Scoutfostran -> säkerhet. 
  • Arbetsfördelningen är tydlig och den som innehar uppdraget som trygghetsperson har ett handslag. 
  • Se till att alla ledare i kåren är bekanta med Tryggt tillsammans-materialet. 
  • Kåren informerar regelbundet sina medlemmar om vem som är trygghetsperson i kåren och talar öppet om hur viktigt det är att tala om mobbning och trakasserier. 
  • Kåren anhåller om straffregisterutdrag för nya vuxna ledare samt de vuxna ledare som ensamma leder grupper. 

Plan för respektfullt beteende 

  • Läs mer om trygghet i scoutverksamheten här. 
  • Kåren ingriper i mobbningssituationer.
  • Kårens medlemmar talar om mobbning och förebygger det aktivt. 
  • Ledarna i kåren har verktyg att ingripa i mobbning eller vet var de får hjälp. 
  • Kårens verksamhet och atmosfär förebygger mobbning. 

Psykiskt välbefinnande i scouterna   

Tillgänglighetsverktyget 

  • Ledarna i kåren har bekantat sig med tillgänglighetsverktygets olika delområden och fokuserar närmare på åtminstone ett delområde per år.
  • Kåren informerar på sina hemsidor om hur de beaktar tillgänglighet i sin verksamhet. 
  • Kåren arbetar för att få rätt att använda tillgänglighetsstämpeln för sin egen verksamhet. 
  • Kåren funderar hur olika aktiviteter kan göras mer tillgängliga för olika behov.
  • Tillgänglighetsverktyget finns till vidare endast på finska.

Kriterier för delområdet tillgänglighet

Ansök om certifikatet

Den kår som som fyller 25 av kriterierna i sin fortlöpande verksamhet kan ansöka om certifikatet. Till en början är det bra att välja någon eller några utvecklingsteman. På det här sättet får kåren Hållbar scoutkår-certifikatet i bruk som är giltigt i två år åt gången.

Certifikatet kan ansökas från och med xx.xx.2021 och den behandlas inom xx från att den mottagits. Kåren får ett meddelande om beslutet. Här kommer du till ansökningsblanketten.

Dela gärna med er av era bästa idéer, insikter, upplevelser och det ni är mest stolta över i ert arbete med hållbarhet med hashtaggen #hållbarscoutkår. Vi skapar en mer hållbar scouting tillsammans!

ANSÖK OM HÅLLBAR SCOUTKÅR-CERTIFIKATET HÄR

 

 

Läs om Hållbar scoutkår-certifikatet på finska här.

Bild: Alexas_Fotos på Pixabay